I följande avsnitt presenteras klassrumsregler och relationsskapande (4.2.1) följt av trygghet och respekt (4.2.2).
4.2.1 Klassrumsregler och relationsskapande
Samtliga lärare i årskurs 3 beskriver vikten av att samtala med eleverna om hur man är en bra kompis och hur man ska bete sig mot varandra inför och under en muntlig framställning. Bea berättar att klassen gemensamt beslutar om ett antal klassrumsregler som ska gälla. Vidare beskriver Bea att det är
viktigt att först komma överens, tillsammans med eleverna, om ett antal regler som eleverna ska följa och därefter arbeta med samarbete och att utveckla en vi-känsla. Celia beskriver att klassen för mycket samtal om hur man ska bete sig mot varandra. Vidare förklarar Celia vikten av att prata med eleverna om hur en god lyssnare är vid muntliga framställningar.
Då pratar jag mycket med klassen om hur är en bra publik, hur känns det att gå fram inför en grupp och prata. Vi är väldigt öppna, de får berätta vad som är pirrigt och vad som kan vara otäckt.
Ovanstående citat visar på användning av emotionell stöttning eftersom fokus läggs på att skapa en trygg undervisningsmiljö och att främja ett respektfullt klassrumsklimat. Läraren använder sig således av funktionen upprätthållande av riktning, då hon genom samtal styr eleverna mot målet att vara sympatiska.
Bea och Celia betonar betydelsen av att tidigt skapa relationer inom gruppen och förmedla att man ska kunna samarbeta med alla och respektera varandra. Ann lyfter att det är viktigt att göra roliga saker ihop för relationsskapandet inom gruppen. Vidare förklarar Ann hur de i klassen fokuserar på det positiva som ett sätt att stärka elevgruppen. Genom lärarens beskrivning visas användning av emotionell stöttning, med hjälp av funktionen upprätthållande av riktning, där eleverna styrs mot det specifika målet att stärka elevgruppen. Celia berättar att relationen till eleverna stärks varje dag genom att hälsa dem välkomna till skolan.
En väldigt viktig del är ju hur jag möter barnen varje dag vid dörren, att jag hälsar på varje barn och tar emot dem. Jag ser varje barn, säger deras namn på morgonen. Så även om det är dem här väldigt tysta som inte vågar säga någonting så har de blivit sedda. Jag har tittat dem i ögonen och lagt en liten hand på axeln, så man vet att fröken har sett mig idag.
Två lärare i årskurs 4, Doris och Freja, betonar vikten av att skapa en relation till varje individuell elev, för att de ska bli mottagliga för deras feedback. Freja förklarar att en strategi för att bygga relationer är att försöka hitta ett intresse
hos varje enskild elev att småprata om. Elin förklarar istället att modellering ofta sker i klassrummet för att skapa relationer och en trygg grupp: “[...] man får bjuda rätt mycket på sig själv och visa att det är okej att göra fel och jag kan inte allting heller.” Citatet tyder på att läraren använder sig av emotionell stöttning med hjälp av funktionen demonstrering i elevernas förberedelsearbete. Ytterligare en aspekt som Doris och Elin betonar för relationsskapandet är att ha roligt tillsammans i klassen. De stöttande insatserna modellering och relationsskapande antas nödvändiga för elevers utvidgande av den egna proximala utvecklingszonen, med tanke på deras gynnsamma effekt på inlärningsmiljön.
Alla tre lärare i årskurs 4 tar upp vikten av att informera eleverna om att skrattande sker med och inte åt varandra. Doris och Freja beskriver vikten av att tydliggöra för eleverna vad som gäller i skolan och att alla ska följa samma regler. Båda lärarna förklarar även att det är viktigt att låta alla elever komma till tals och att eleverna vet att ingen får avbryta någon annan. Det framkommer av intervju med Freja att handuppräckning är en självklarhet i hennes undervisning. Om en elev som inte fått ordet pratar rakt ut ges ingen respons eftersom alla ska ges chans att uttrycka sig, förklarar Freja.
Och det är ju någonting man får jobba ganska hårt med, redan när man har genomgångar eller handuppräckning så har man ju alltid de som vill prata utan att ha fått ordet. [...] Har du inte fått ordet så tänker inte jag besvara. Du ska upp med din hand som alla andra, för alla måste få chansen. Så att det är ju viktigt att vara konsekvent i vad man tillåter. För vi måste ju ändå komma dit att alla ska våga uttrycka sig, utan att någon avbryter.
Av ovanstående citat görs tolkningen att läraren använder emotionell stöttning i form av upprätthållande av riktning eftersom eleverna styrs i riktning mot målet att visa sympati och inte avbryta varandra.
Vid jämförelse framkommer att majoriteten av lärarna i de olika årskurserna ger liknande förslag på vilka strategier som används för att skapa ett gott klassrumsklimat. Samtliga lärare uttrycker att klassrumsregler som rör
hur man är en bra kompis och en god lyssnare är viktiga. Lärarna i de olika årskurserna är även eniga om vikten av att reglerna är förståeliga och når fram till eleverna så att de kan följa dom. Utifrån detta resultat görs tolkningen att alla lärare lägger stor vikt vid användningen av emotionell stöttning för att ge eleverna förutsättning att trivas i klassen.
Lärarna nämner även det tidiga relationsskapandet inom en grupp som en förutsättning för att skapa och upprätthålla ett gynnsamt klassrumsklimat.
Majoriteten av lärarna i båda årskurserna lyfter betydelsen av att göra roliga saker ihop för att få alla elever bekväma och trygga i gruppen. Av detta resultat framgår att lärarna, genom emotionell stöttning, strävar mot ett respektfullt och hänsynsfullt klassrum. Lärarnas användning av strategierna regler och relationsskapande för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat inför muntlig framställning överensstämmer med varandra och därför framkommer inga större skillnader mellan årskurserna.
4.2.2 Trygghet och respekt
Alla de intervjuade lärarna i årskurs 3 betonar vikten av att eleverna känner sig trygga i klassrummet och med sina klasskamrater för att kunna förbereda och genomföra en muntlig framställning. Ann och Celia beskriver att ett gott klassrumsklimat minskar elevernas nervositet och leder till bättre genomföranden.
Vet man att det är okej att göra fel, vet man att det är okej att komma av sig, det är inte så farligt. Då gynnar det, då slappnar du ju av och det är klart att du gör ett bättre jobb. (Ann)
Har du inte ett tryggt klassrumsklimat så får du inga bra muntliga framställningar. Då har du väldigt nervösa barn som går fram. (Celia)
Vidare berättar Celia att ett respektfullt klassrumsklimat alltid är betydelsefullt när elever förbereder och genomför muntliga framställningar men att det krävs olika mycket arbete med detta i olika elevgrupper.
Sen så är det olika i olika grupper också. Det finns ju grupper som man har haft där man fått kämpa lite mer bara med trygghetsgrejen först och då kommer ju muntlig presentation lite senare. För det här trygga klassrumsklimatet måste ligga till grund först. Du kan ju tänka dig själv att gå fram och presentera någonting och någon hånskrattar åt dig.
Även lärarna i årskurs 4 betonar att ett tryggt klassrumsklimat gynnar eleverna inför deras muntliga framställning. Freja beskriver att det märks på elevernas förberedelsearbete om de inte känner sig tillräckligt trygga i gruppen.
Man kan ju framför allt se på vissa som man vet tycker det är jobbigt, att då är ju själva arbetet att bli klar med det man ska prata om.. det går ju långsamt, för man försöker ju förmodligen förhala det och inte vilja bli färdig för att slippa undan. [...] Och det kan ju va ett tecken på att man inte känner sig trygg i det.
Elin berättar att eleverna, vid förberedelsearbetet, blir mer engagerade och tycker det är roligt med muntliga uppgifter när de känner sig trygga. Av intervju med Doris framgår att eleverna ges stöttning, exempelvis “om jag tappar tråden vad gör jag då, vad är det värsta som kan hända, ja men jag kan gå tillbaka en bild”, inför en muntlig framställning och på så sätt skapas en lugn och trygg atmosfär. Doris beskrivning visar på användning av emotionell stöttning med hjälp av funktionen frustrationskontroll eftersom eleverna ges stöd i hur de kan hantera misstag. Av detta görs tolkningen att eleverna ges goda förutsättningar att utvidga sin proximala utvecklingszon.
Gemensamt för lärarna i båda årskurserna är att de beskriver det goda klassrumsklimatet som gynnsamt för elever inför muntlig framställning.
Lärarna anser att ett gott klassrumsklimat ökar elevernas positiva känslor inför muntlig framställning. De betonar även att tryggheten måste komma innan en muntlig framställning kan genomföras med gott resultat. Således visar beskrivningarna att samtliga lärare i studien använder sig av emotionell stöttning för att främja en trygg undervisningsmiljö som gynnar elever inför muntlig framställning.
5 Diskussion och slutsatser
I nedanstående kapitel diskuteras resultatet utifrån studiens forskningsfrågor och mot bakgrund av tidigare forskning (5.1). Därefter presenteras förslag på vidare forskning (5.2).