Lärares undervisning i historia

När vi frågar om hur lärarna undervisar i historieämnet för att samtliga elever ska få sin identitet tillgodosedd får vi varierande svar. Lärarna svarar följande:

Daniella säger:

”Frågan är intressant men vi är i Sverige..och då läser man om vikingarna”.

Samtidigt tycker hon att det är

”Viktigt att göra dem medvetna om att det finns mer än Sverige”.

Hon menar att det finns andra länder i världen som har det sämre ställt än Sverige och säger

”att vi har det bra ställt det finns länder som har det tuffare ställt”.

Daniella säger att barnen med annan etnisk bakgrund än svensk är i minoritet och att de inte är så engagerade i att berätta sin historia. Hon påpekar även att hon tycker att de är för unga för att förstå och hon utgår från att

”föräldrarna oftast inte har kunskapen”

Och syftar på att föräldrarna inte har kunskapen om historian bakom sitt härkomstland. Daniella tycker att det är ”svårt att hitta material” så att hon kan arbeta för att varje elevs identitetsskapande genom historia blir tillgodosedd. Därefter tillägger hon att

”de bra pedagogerna försöker arbeta så”

syftande på att lärarna försöker tillgodose elevernas identitetsskapande genom historieämnet i skolan. Patrik säger tvärtemot det Daniella sagt. Han menar att föräldrarna berättar för sina barn och sedan försöker han att

”styra lite så att de har möjlighet att berätta inför klassen, var de kommer ifrån”.

Detta får ta plats i undervisningen samtidigt som mycket tid går åt att jämföra olika synsätt på historien. Han säger även att

42

Han syftar på den politiska historian om kungar och krig som är vinklat utifrån deras synvinkel. För att styrka detta tar Patrik upp ett exempel när en elev berättar om att vi var och krigade i ett land och vi vann men att en annan elev då säger att de

”gjorde si och si och så och så, och då svarar den förste eleven att så säger inte mamma och pappa”.

På det svarar Patrik sina elever:

”Nej, men så står det i deras historiebok, i vår historiebok så står det så”. Han menar på att ”ingen har ju rätt egentligen eller så har alla rätt. Vi faktiskt inte är lika, men vi är människor alltihopa, respekten måste man ju ha”

Han tillägger att han i dessa situationer påpekar för sina elever

”ja, då förstår ni varför det blir krig”.

Johnny valde att besvara frågan med ett konkret exempel på ett projekt. Projektet heter ”mitt eget land” där eleverna ca två till tre månader arbetar med texter som de hämtar från Internet och böcker för att sedan skriva om med sina egna ord. Till projektet ritar de egna kartor och flaggor. Han påpekar också att innan de startar projektet tillfrågas eleverna om deras föräldrars hemländer istället för elevernas. Detta gör Johnny för att

”för barnet kan bli splittrat, vill vara svensk, men av lojalitet för föräldrarna från exempelvis Makedonien väljer Makedonien”.

Han förklarar att det finns elever som inte velat jobba med föräldrars hemländer utan istället valt att arbeta med Sverige för att eleverna sagt ”jag är mer svensk”. Majoriteten väljer dock att arbeta med sina föräldrars hemländer.

Eleverna får även intervjua föräldrarna med många frågor som exempelvis

”hur såg din skola ut när du var liten”.

Detta projekt ställs ut i klassrummet där eleverna får

”en meter vägg från golv till tak”

där de kan hänga sina texter, kartor, bilder men även ställa ut saker de har med sig hemifrån, ”det är en viktig bit” säger Johnny. Eleverna har med sig krukor, kläder, smycken, vattenpipor et cetera. Deras arbete redovisas för föräldrar, far- och morföräldrar och resten som vill komma. Johnny ber föräldrarna ta

43

med sig mat hemifrån som kännetecknar deras matkultur. Maten placeras på långbord så att alla får lov att smaka av allt. Utställningen fotograferas och sammanställs i ett kollage. Johnny tillägger att föräldrarna engagerat sig mycket i deras utställning och till och med

”spelat upp musik någon gång, det är häftigt”. Han avslutar genom att berätta att

”ungarna blir stora som ballonger, stolta och föräldrarna också.” Paul poängterar vikten av att

”koppla detta till våra elevers bakgrund, det kräver jo nästan att man griper lite historia också för att förstå varför dom är där dom är… (paus) utan den historiska bakgrunden så är det svårt att förstå varför dom sitter här i Sverige”.

Christian tillägger att

”eleverna ofta inte vet varför de är i Sverige. Föräldrarna flyttade inte hit bara för att de tyckte det var kul”.

Detta menar Christian, visar på att eleverna sällan reflekterat över varför de bor i Sverige. Då får eleverna i uppgift att intervjua sina föräldrar och därefter för de ett samtal kring det. Paul tillägger dock att han tycker det är svårt att finna vägar till detta då de i skolan oftast läser om äldre historia och menar att

”deras historia oftast handlar om nutidshistoria”.

Christian säger att han tycker att det är väldigt intressant att komma in på kulturer i andra länder för länge sedan, så som Italien och hur långt framme de gamla romarna var i utvecklingen. Han menar att de försöker göra nedslag i historien så ofta de kan inom all undervisning.

Paul drar paralleller till Mesopotamien:

”det är kul att jämföra när vi står och bankar varandra i huvudet med träklubbor och hur långt man hade kommit i Mesopotamien. Där har vi många elever från det området av världen”.

Han ser detta som ett tillfälle att lyfta dessa elevers historia. Avslutningsvis säger Paul:

44

”tillgodogöra alla det tror jag inte det går..nej..” (ett utdraget nej)

45