Lärares upplevelser

Hur lärare upplever sin undervisning är betydande för hur de arbetar i klassrummet och det är även av vikt att de reflekterar över det som händer där. Samtal med kollegor och egen reflektion kan utveckla undervisning och lärandet även för lärare.

Semir Becevic (2011) har gjort en studie vars syfte har varit att skapa förståelse för hur lärare resonerar om bedömning i matematik på gymnasienivån ur ett teoretiskt perspektiv. Han har velat ta reda på vilka förhållningssätt till bedömning i matematik som matematiklärare på gymnasiet använder sig av och hur de beskriver dessa. Bedömningen handlar om kursmålen och betygskriterierna utifrån hur lärarna i studien upplever att bedömningen skall vara.

Studien bygger på 15 halvstrukturerade intervjuer med lärare från fem olika kommunala gymnasieskolor och sju lärarfokusgrupper. Genom intervjuerna har lärarna beskrivit hur de upplever bedömningen på gymnasiet. Becevic (2011) har tagit fram åtta bedömningsstrategier utifrån sitt resultat. Han beskriver att saknaden av ett teoretiskt underlag för bedömningen på gymnasiet har gjort att lärarna använder sig av olika sätt att bedöma elevernas resultat.

Resultatet visar att lärarna anser att deras bedömning inte skiljer sig så mycket från sina kollegors. Ändå visar studiens resultat på att lärarna använder sig av olika sätt att bedöma sina elevers kunskaper.

Mycket av den forskning som handlar om lärares undervisning och arbete i klassrummet utgår från forskning kring lärares upplevelser. Det är en sak att ha en viss upplevelse eller teoretisk kunskap om något, en helt annan sak att omsätta dessa kunskaper i klassrummet (Löwing, 2004). Löwing har i en praxisorienterad studie där granskningen har utgjorts av att studera lärares undervisning i klassrummet och då granskat hur lärare omsätter sina upplevelser i en verklig undervisningssituation. Studiens syfte var att studera lärares upplevelser om matematiska resonemang och hur lärare kommunicerar med eleverna under matematiklektioner. Även miljön under lärandet har studerats för att se vid vilka situationer kommunikation sker i klassrummet och vad som händer. Löwing (2004) fann att lärarna och eleverna ofta talade förbi varandra i dialogen mellan lärare och elever. Vilket innebar att det ibland kan bli svårt för läraren att verkligen resonera om eventuella alternativ till lösningar.

Samtidigt hade eleverna som önskemål att få enkla förklaringar om hur uppgifter bör lösas.

Studien visar också att läraren har stor betydelse för elevernas resultat. Studiens resultat är att lärares upplevelser gällande matematiska resonemang och diskussioner är av vikt för hur eleverna ges möjlighet att utveckla matematiska sina resonemang.

Maria Bjerneby Häll (2006) har gjort en longitudinell studie om nyexaminerade lärares personliga argument för matematik i grundskolan. Hon har följt tio lärare i åtta år som tillsammans med andra lärarstudenter gått lärarutbildningens första och andra år, formulerat argument för matematik i grundskolan. De har berättat om sina tankar och idéer. Efter utbildningen har de berättat om sina erfarenheter som lärare i matematik. Syftet med studien är att med de argument som blivande matematiklärare lyfter få tillgång till att studera om deras argument stämmer med verkligheten. Hon har gjort en tidigare studie som är utgångspunkten för denna studie. Den tidigare studien handlar om argument för matematiken i grundskolan. Resultat från den studien var en kartläggning och beskrivning av vilka argument lärarstudenter lyfter under de två första åren av lärarutbildningen. Utgångspunkterna för intervjuerna i Bejerneby Hälls (2006) studie har varit intervjuer med informanterna om deras erfarenheter av matematikundervisning.

Resultatet från Bjerneby Hälls studie (2006) består av två teman, att få ta ansvar och testa idéer, möjligheter och hinder, och möte med något nytt och annorlunda. Deltagarna konstaterar att eleverna är nöjda med de rutiner som finns i klassrummen.

Matematikundervisningen som handlar om eget arbete och elevernas egna planeringar upplevs olika av tre lärare. Under utbildningen har lärarna utvecklat en gemensam syn på matematik i grundskolan som stämmer med kursplanen i matematik enligt Lpo94. Under perioderna av praktik har lärarna fått olika erfarenheter av hur undervisningen i matematik faktiskt genomförs. De tio lärarstudenterna har beskrivit sina idéer, tankar och ideal om undervisning i matematik. I de senare åren i grundskolan är det nationella prov, tidspress, betyg och upplevda krav på att hinna med kursen som beskrivs som hinder för att genomföra en undervisning som överensstämmer med intentionerna.

I lärarnas berättelser om hur de upplever en bra lektion finns det både likheter och skillnader.

Olika elevgrupper upplevs ge läraren olika möjligheter att genomföra sin undervisning i överensstämmelse med deras egna ideal. Enligt Bjerneby Hälls (2006) egen tolkning beror skillnaderna på lärarnas beskrivningar på deras olika erfarenheter av klassrumssituationer.

Lärares upplevelser stämmer inte alltid med verkligheten

Hjalmarsson (2009) har skrivit en avhandling som handlar om lärares upplevelser och erfarenheter. Studien handlar om hur lärare upplever de förväntningar som riktas mot dem.

Syftet med undersökningen är att studera lärarprofessionens genusordning. Hjalmarsson (2009) har gjort semistrukturerade intervjuer med fjorton lärare som arbetar i grundskolans år tre till år fem. Undersökningen innehåller också en enkätstudie som innefattar 600 lärare för elever 10-12 år. Resultatet visar att lärarnas uttalanden är motsägelsefulla. De uttalar sig om att män och kvinnor är lika bra för de uppgifter som deras arbete innebär samtidigt som de även berättar hur uppgifter och ansvar fördelas mellan män och kvinnor. Hjalmarsson menar att det är ett exempel på att lärarnas upplevelser inte alltid stämmer överens med deras beskrivningar. Norman Worall och Helen Tsarna (1987) har gjort en undersökning som handlar om hur lärare upplever att de agerar gentemot pojkar och flickor. Vi anser att denna studie har betydelse för vår undersökning då Worall och Tsarna lyfter lärares upplevelser och att deras upplevelser inte alltid stämmer överens med hur de agerar i klassrummet.

Studien innehåller lärarnas egna upplevelser och upplevelser om hur de agerar gentemot pojkar och flickor. Resultatet visar att lärarna själva inte upplever att de beter sig olika mot pojkar och flickor. Undersökningen visar inte hur de faktiskt agerar. I båda studierna diskuteras hur lärares upplevelser inte alltid stämmer överens med hur de faktiskt agerar.

Detta kan kopplas till vår studie då vi studerar lärares upplevelser.

Charlotta Einarsson (2003) studie syftar till att öka kunskapen om interaktionen i klassrummet. En av frågeställningar innehåller vilka föreställningar och upplevelser som lärare har om sin interaktion med sina elever. Einarsson har använt sig av observationer för att besvara sina frågeställningar. I studien ingick det 42 lärare och 1168 elever från 13 olika skolor. Einarsson valde att göra en delstudie vars syfte var att utgå från lärarnas egna berättelser. Studien beskriver de upplevelser som lärare har av sin interaktion med sina elever.

Lärarna har gemensamt i grupp berättat om sina föreställningar i klassrummet.

Fokusgrupperna varierade mellan tre och nio lärare. Delstudien visar att lärarnas berättelser är samstämmiga vilket Einarsson menar visar att de har en gemensam erfarenhet som kan ha skapats genom samtal med varandra. Resultatet från observationerna visar i vilken utsträckning läraren har kontakt med sina elever under lektionerna och att gruppstorleken inte har så stor betydelse. Resultatet bestrider inte lärarnas upplevelser av att det är svårt att hinna

med individuell kontakt med eleverna i grupper. Upplevelsen som lärare har av något behöver inte alltid stämma överens med det lärarna observerar eller hur de reagerar (Einarsson, 2003).