Metoddiskussion

Fenomenologi passar bra att använda när forskaren vill utgå från ett empiriskt material istället för en teori. Den fenomenologiska metodens fördel är att den effektivt får fram det utforskade fenomenets essens, det vill säga de mest väsentliga beståndsdelarna av ett fenomen. Andrzej Szklarski (2015). Vi anser att den fenomenologiska ansatsen har varit väl fungerande för vår studie då vi har letat efter väsentliga delar av hur lässvårigheter kan beskrivas och hur dessa upplevs av matematiklärare på högstadiet och gymnasiet. Deras livsvärld har studerats och analyserats genom att vi har intervjuat dem om detta. Thomassen (2006) anser att fenomenologi är en passande utgångspunkt för att försöka förstå den “upplevda erfarenhetsvärlden” (s.91). Vi anser också att vårt forskningsområde är ett väsentligt fenomen i praktiken att studera och forska om. Då den fenomenologiska ansatsen har varit en styrka för vår studie eftersom vi har letat efter väsentliga delar av hur lässvårigheter kan beskrivas och hur de uppfattas av matematiklärare på högstadiet och gymnasiet. Vår studie har verklighetsförankring då de matematiklärare som har intervjuats om sina upplevelser om läsförståelse inom matematik, är verksamma och legitimerade matematiklärare.

Intervjuer

Vi menar att metoden med inspelade intervjuer har fungerat bra för att få fram empiri till vår undersökning om läsförståelse i matematiken. Intervjuerna har varit till gagn för resultatet då vi har fått veta hur åtta matematiklärares upplevelse om hur lässvårigheter hos elever framträder i matematiken. I det första försöket att analysera svaren vi fått, var det precis som det som Back och Berterö (2016) skriver om att innehållet i början av analysarbetet kan spreta

åt många olika håll. Efter ännu en studie av intervjusvaren var det möjligt att smalna av det spretiga till fem olika teman.

Analysresultat

Vi delade upp analysresultatet i dessa fem teman:

Lärares upplevelser om att upptäcka lässvårigheter i matematik

Lärares upplevelser om elevers lässvårigheter inte är så tydliga i matematik Lärares upplevelser av anpassningar i sin undervisning

Lärares upplevelser av anpassning under provsituationer

Lärares upplevelser av betydelse av överlämning från tidigare stadier

Eftersom vi tematiserade svaren på detta vis har vi fått bra översikt på hur matematiklärarna upplever att svårigheter med läsförståelse i matematiken framträder. Vår analys utgår från det innehåll som lärarna har förmedlat och vi anser att utifrån de svar som matematiklärarna gett, som vi sammanfört i dessa fem teman, väl visar lärarnas upplevelser. Vi ser också att en styrka med vår studie är att vi har avgränsat oss till att undersöka matematiklärares upplevelser av sina elevers lässvårigheter i matematiken. Kvale och Brinkmann (2014) menar att det kan vara svårt att få fram relevant empiri med intervjuer då intervjuer med en större grupp kan vara tidskrävande.

Kommentar om syfte, frågeställningar och ansats i studien

Vårt syfte är att ta reda på ett mindre antal av matematiklärares upplevelser om hur läsförståelse i ämnet matematik anser vi att vi ändå nått tillfredsställande empiri för vår analys. Vår studie svarar på dess syfte och frågeställningar. Vi har också använt en teoretisk ansats som vi menar lämpar sig på vår studie då vårt intresse av problem med läsförståelse hos elever inom matematik till viss del har styrt vårt ämnesval.

De svagheter vi har upptäckt med vår studie är att den inte lyfter matematiklärarnas erfarenheter av att vara matematiklärare. Vår studie hade gynnats av att vi även hade utfört observationer som Kvale och Brinkmann (2014) menar är ett första steg. Observationer tillsammans med fältstudier kan också göras för att få fram personlig kunskap för att sedan följas upp med intervjuer. Detta kunde varit intressant för att se om matematiklärarna verkligen arbetar på det sättet som de berättar om. Vi har inte lyft något kring matematiklärarnas erfarenhet av sitt yrke i metoddelen då detta inte direkt berör elevers

läsförståelse inom matematik. Vi har inte heller tagit hänsyn till hur länge lärarna har arbetat som matematiklärare och studien berör heller inte någon analys av skillnader utifrån hur länge de arbetat som matematiklärare, då vårt syfte har varit att ta reda på deras upplevelser om läsförståelse i ämnet matematik. Vi är medvetna om att matematiklärarnas erfarenheter av att vara lärare kan ha haft betydelse för deras svar och hur de arbetar med sina elevers lässvårigheter i matematiken. Detta var inget som ingick i vårt syfte och därför är inte detta en del i vår analys även om det är en intressant fråga att uppmärksamma, kanske i en ytterligare studie. Då intervjuerna är inspelade är vi också medvetna om att inspelningen kan ha påverkat informanternas svar. Vi menar att de utskrivna intervjuerna hjälpte oss på ett bra sätt vid analysen av det som våra informanter svarade.

Intervjusvar som analyserats

Genom att använda oss av citat från intervjuerna i resultatet har vi på så sätt kunnat bekräfta det som analyserats och detta ger tyngd åt våra tolkningar utifrån vad lärarna har svarat. Det ger även läsaren insyn i vad vi bygger våra tolkningar på, samtidigt gör detta också att läsaren kan få ett missledande sken av vår närvaro under intervjuerna. Vilket vi i så fall inte har gjort avsiktligt utan det är lärarnas svar som ligger till grund för analysen. Det är ändå vi som bestämt vilka citat vi valt att ha med i resultatredovisningen för att tydliggöra vår analys av materialet så vi kan inte helt ställas utanför analys och tolkningar. Våra intervjuer är bara början till vårt analysarbete då vi lyssnade till informanternas svar och ställde följdfrågor.

Direkt efter intervjuerna gjorde vi kompletterande anteckningar som ett första analyssteg.

Därpå kom transkriberingen av våra samtal som en andra del av arbetet med att analysera det som sades i våra intervjuer. Nästa steg i analysarbetet är den skriftliga delen som har bearbetats i omgångar för att få fram en tydlig redovisning av vårt arbete. Vi har gått tillbaka till de transkriberade intervjuerna flera gånger för att kontrollera och uppdatera oss på de svar vi fått av informanterna. Kvale och Brinkmann (2014) menar att transkribera det som sägs i intervjuer för att få de sagda orden nedskrivna är en “väsentlig del av forskningens metodologi” (s.327). Detta är något som vi kan hålla med om då vi har insett att det var mycket lättare att gå tillbaka till en text än till den ljudinspelning som gjorts vid intervjuerna.

Samtidigt inser vi att observationer kunde ha förstärkt det som de intervjuade matematiklärarna sagt är sina upplevelser om hur läsförståelsen hos eleverna framträder.

Muntliga intervjuer har också en hel del att ge till den eller de som tar del av den, om den är kompletterad med transkriberad text, sammanfattning och redogörelse om vad som sades menar Kvale och Brinkmann (2014).

Obesvarade frågor som kom fram i vår analys

Något som vi har funderat över är om våra respondenter på något sätt har blivit färgade av våra frågor och att de inte har berättat på ett verkligt sätt om sina upplevelser. Kvale och Brinkmann (2014) menar att intervjupersonernas uttalanden kan vara mångtydiga och tolkningen av uttalandet kan ses på olika sätt utifrån intervjuarens synvinkel och förkunskaper om ämnet. Kvale och Brinkmann (2014) hänvisar till ett citat av Schutze (1992) som beskriver att det är ett upplevelsesamhälle som vi lever i och en intervju kan ändå ses som ett bra sätt att dela de upplevelser man har i ett forskningssyfte.