I denna studie undersöks om lärarnas ålder, lärarnas arbetslivserfarenhet, skolans geografiska placering och skolans socioekonomiska område kan vara faktorer som påverkar lärarna i sitt arbete med förberedelser inför det nationella provet i åk 3.
Resultaten som har framkommit visar att alla lärare som anser att det inte är viktigt att förbereda eleverna har mer än 9 års arbetslivserfarenhet inom yrket. Utifrån detta resultat skulle man kunna dra slutsatsen att lärare med lång arbetslivserfarenhet inte tenderar till att förbereda eleverna. Detta skulle vara missvisande eftersom antalet respondenter endast är 116 samt att mer än hälften av de hade mer än nio års arbetslivserfarenhet inom yrket. Dessutom går det inte att generalisera lärares svar att det är viktigt att förbereda eleverna inför det nationella provet av samma anledning som ovan.
Gällande faktorn ålder framkommer inget resultat som skulle kunna vara generaliserbart. Resultatet visar att majoriteten av lärarna som har svarat att förberedelser inför provet är något viktigt, ganska viktigt och viktigt tillhör åldersgruppen 43 till 49 år. Detta kan inte tolkas som något avsevärt eftersom majoriteten av lärarna tillhör denna grupp.
Vidare framkommer det, när det gäller skolans geografiska placering, ett ganska jämnt fördelat resultat. Det finns skillnader i form av procent, men det motsvarar för få personer för att kunna dra några slutsatser.
Avslutningsvis visar resultatet angående förberedelser inför provet beroende på skolornas socioekonomiska områden, att lärarna som arbetar i skolor som är belägna i socioekonomiskt utsatta områden anser att förberedelser inför det nationella provet är mindre viktiga. Majoriteten som anser att förberedelser är viktiga arbetar i skolor som är belägna i socioekonomiskt medelstarka områden. Utifrån detta kan vi inte dra några slutsatser eftersom återigen majoriteten arbetar i skolor som är belägna i socioekonomiskt medelstarka områden och minoriteten arbetar i skolor som är belägna i socioekonomiskt utsatta område. Vi vet dock genom en rapport från Skolverket (2009) att den socioekonomiska nivån har betydelse i hur bra resultaten på nationella provet blir. I denna studie tas det bland annat upp hur gynnande det är för eleverna att få förberedelser och att det har en stor inverkan på det nationella provets resultat. För att ge alla elever likvärdiga möjligheter att skriva det nationella provet, bör det även finnas tydliga riktlinjer gällande huruvida förberedelser ska ske eller om det inte ens bör vara tillåtet att eleverna får förberedelser inför det nationella provet.
Studiens icke signifikanta resultat kan vi tolka utifrån teorin om handlingssituationens grundkomponenter (Engdahl & Larsson, 2012) eftersom lärarens handling att förbereda eleverna inför det nationella provet eller inte kan påverkas av de olika grundkomponenterna. Det vill säga att oavsett ålder och arbetslivserfarenhet handlar lärare på olika sätt eftersom andra viktiga komponenter kan påverka deras val att agera och handla. Det samma gäller för den sociala miljön som lärare verkar i. Skolans geografiska placering eller skolans socioekonomiska nivå avgör inte
heller lärarnas handlingar, eftersom återigen påverkas lärarnas handlingar av andra viktiga komponenter vilka kan förklaras utifrån handlingssituationens teori.
Engdahl & Larsson (2012) menar att en handling har ett subjekt, att det alltid finns en mening i agerandet. Människans kraft som gör att vi kan handla och agera beskrivs som intentionalitet, det är aktören själv som förstår varför en intentionell handling blir en meningsfull rörelse (2012, s. 32- 33). Vidare betonar Engdahl & Larsson (2012) att handlingens mening är knuten till aktörens livsvärld. Där aktörens handlingar påverkas av de resurser och hinder som finns i sin omgivning (2012, s. 35-38). Avlutningsvis har en handling enligt Engdahl & Larsson (ibid) alltid konsekvenser, både avsedda och oavsedda. Dessa konsekvenser leder aktören att anpassa eller omforma sina handlingar (Engdahl & Larsson, 2012, s. 38 – 40). Exempelvis kan en grupp lärare som arbetar i ett speciellt geografiskt område och tillhör en speciell åldersgrupp välja att förbereda sina elever olika inför ett prov på grund av att de har olika syften med sin undervisning vilket kan påverkas av elevgruppen som man riktar sig till, det vill säga vilka behov och förutsättningar eleverna har. Dessutom kan det vara flera faktorer som kan påverka en handling, som till exempel kollegor, rektors riktlinjer eller resurser som en lärare har tillgång till, till exempel hjälp av resurspersonal, tid och läromedel.
Slutsatsen som vi har kommit framt till är att lärarna som är olika individer, har egna kunskaper, erfarenheter, tolkar situationer på olika sätt, sätter olika mål, väljer då att handla på olika sätt. Vidare avgör skolans tillgängliga resurser och skolans riktlinjer lärarnas sätt att agera. Dessutom kan lärarnas handlingar omformas och anpassas av konsekvenserna som uppstår av deras val. Med hänsyn till detta och lärarens stora autonomitet har vi författare kommint fram till en efterfråga av riktlinjer angående förberedelser av det nationella provet. Skolverket har riktlinjer inom de flesta områden rörande det nationella provet. Varför finns det inte tydliga riktlinjer från Skolverket om det nationella provets förberedelser? Ska förberedelser förekomma inför det nationella provet? Hur ska förberedelserna se ut? Om dessa frågor besvarades skulle det bidra till en större likvärdighet och eventuellt mindre frågetecken från lärarna.
Konklusion
Syftet med studien var att undersöka hur lärare upplever att arbetet inför det nationella provet i årskurs 3 påverkar undervisningen och elevernas prestationer.
Studiens resultat visar att det råder ojämlikhet huruvida lärarna väljer att förbereda eleverna inför det nationella provet i åk 3. De lärarna som anser att det viktigt att förbereda elever menar att de förbereder för elevernas bästa. Bland annat för att eleverna ska känna sig mindre stressade och för att de kunna visa sina kunskaper och lyckas. Majoriteten av lärarna använder nationella provet som ett pedagogiskt verktyg exempelvis vid bedömning samt som ett stöd för att utveckla sin undervisning. Vissa lärare anser att det nationella provet har en negativ inverkan på elevernas utveckling och på deras undervisning. Exempelvis att provet kan vara stressframkallande samt ta tid från övriga undervisning.
I denna studie diskuteras även hur pass likvärdigt provet blir med avseende om lärare väljer att arbeta med förberedelser inför det nationella provet eller inte. Utifrån studiens teori, handlinssituationens grundkomponenter (Engdahl & Larsson, 2012), kan det vara flera faktorer som kan påverka lärarens upplevelser och handlingar gällande arbetet inför det nationella provet i årkskurs 3. För att undersöka provets likvärdighet angående förberedelser inför det nationella provet har studien undersökt vissa faktorer, såsom lärarens arbetslivserfarenhet och ålder men även skolans socioekonomiska nivå och geografiska område. Studiens resultat har inte påvisat några statistiskt säkerställbara mönster som kan förklara eller ge perspektiv på lärarnas olika arbete med det nationella provet.
Studiens reliabilitet blir låg eftersom den representerar endast en liten del av alla lärare i landet. Dessutom det faktum att det endast är 116 lärare som har svarat på enkäten kan studiens resultat inte generaliseras. Emellertid finner vi vissa delar av studiens resultat så pass intressanta för vidare forskning. En studie i en större skala med samma studieobjekt skulle kunna frambringa viktiga och intressanta resultat som kan belysa området runt nationella provets arbete.
Referenslista
Au, W. (2007). High-Stakes Testing and Curricular Control: A Qualitative Metasynthesis.
Educational Researcher, 36(5), 258-267.
Bagger, A. (2015). Prövningen av en skola för alla. Nationella provet i matematik i det tredje skolåret. Örebro: Örebro universitet, 2015. Umeå.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3: a upplagan. Malmö: Liber AB.
Buttler, A. (2010). Repeated testing produces superior transfer of learning relative to repeated studying. Journal of Experimental Psychology: Learning, Memory, and Cognition, 36(5), 1118-1133. Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Fjärde upplagan). Lund:
Studentlitteratur.
Engdahl, O. & Larsson, B. (2012). Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp och teorier. Johanneshov: TPB.
Hirsh, Å. (2016). Nationella prov i grundskolan. En studie av hur lärare och rektorer uppfattar och hanterar
prov och provresultat. Stockholm: Skolverket.
IBM SPSS Statistics for Windows (2017), Version 25.0. Armonk, NY: IBM Corp.
Jensen, M. (red.) (2011). Lärandets grunder: teorier och perspektiv. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund:
Studentlitteratur
Larsson, M (2018). De nationella provens roll behöver problematiseras. Skolledaren.
https://www.skolledarna.se/ (2020-04-16).
Lidar, M., Lundqvist, E., Ryder, J. & Östman L. (2017) The Transformation of Teaching Habits in Relation to the Introduction of Grading and National Testing in Science Education in Sweden. Research in Science Education, 50, 151–173.
Lundahl, C. (2009) Varför nationella prov? - framväxt, dilemman, möjligheter. Lund: Studentlitteratur. Lundqvist, E. & Lidar, M. (2013) Nationella prov i NO och lärares val av undervisningsinnehåll.
Utbildning & Demokrati 2013, 22(3), 85–106.
Lunneblad, J & Asplund - Carlsson, M. (2010). En prövningens tid. Om det nationella provet i svenska i Skolår 5. Pedagogisk Forskning i Sverige, 15, 81–96.
Löfgren, H., Löfgren, R. & Pérez Prieto, H. (2018). Pupils’ enactments of a policy for
equivalence. Stories about different conditions when preparing for national tests. European
Educational Research Journal, 17(5) , 676-695.
Phillips, D.C. & Soltis, J.F. (2011). Perspektiv på lärande. Johanneshov: TPB. SFS 2010:800 (2010). Skollag. Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2005). Nationella prov Frågor och svar. https://www.skolverket.se (2020-04-22).
Skolverket (2019b). Beställa och hantera prov i grundskolan. https://www.skolverket.se (2010-04- 22).
Skolverket (2020a). Genomföra och bedöma prov i grundskolan. https://www.skolverket.se (2020- 04-22).
Skolverket (2020b). Anpassa prov i grundskolan. https://www.skolverket.se (2020-04-20). Skolverket (2020c). Coronaviruset och covid-19 – frågor och svar om förskola, skola och
vuxenutbildning. https://www.skolverket.se (2020-05-02).
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Säljö, R. (2011). Lärande och elevers utbildning. Stockholm:Natur & Kultur Akademisk.
Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se (2020-04-16).
Bilagor
Enkät
En studie om lärares uppfattningar om nationella provens påverkan på övrig undervisning i årskurs 3
Hej!
Vi är två lärarstudenter, Anna Basiadima och Charlotta Skogelid, som läser sista terminen på grundlärarutbildningen F-3 på Uppsalas universitet. Just nu håller vi på med vårt examensarbete som handlar om det nationella provet i årskurs 3. Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare upplever att arbetet inför det nationella provet påverkar undervisningen och elevernas prestationer.
Vi har skapat en webbenkät med totalt 27 frågor. Av dessa frågor är 12 bakgrundsfrågor och resterande frågor handlar nationella provets påverka. Enkäten tar ungefär 15 – 20 min att besvara. Enkäten är anonym och dina svar kommer att hanteras utifrån etiska principer. Dina svar kommer enbart att användas till vårt examensarbete och inte spridas vidare.
Vi hoppas att Du vill bidra till vår undersökning genom att svara på enkäten.
Det färdiga arbetet kommer att läggas ut på Diva, men vi skickar gärna uppsatsen och resultatet om detta är önskvärt.
Tack på förhand!
Anna Basiadima och Charlotta Skogelid Uppsala universitet
1. Hur många gånger har du arbetat med nationella provet i åk 3? ( ) 1 gång
( ) 2-3 gånger ( ) 4-5 gånger
( ) 6 gånger eller mer
2. När arbetade du sist med det nationella provet i åk 3? ( ) I år
( ) För ett år sedan ( ) För två år sedan ( ) För tre år sedan
( ) För fyra år sedan eller mer
Nationella provets påverkan i din undervisning.
3. Hur mycket påverkar det nationella provet i åk 3 dina undervisningsval? Inte alls ( ) 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5 I hög grad
4. I vilken utsträckning använder du det nationella provet i åk 3 som ett pedagogiskt verktyg vid elevernas kunskapsbedömning? Inte alls ( ) 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5 I stor utsträckning
5. Att förbereda eleverna inför det nationella provet tycker jag är... Oviktigt
( ) 1 ( ) 2 ( ) 3
( ) 5 Viktigt
6. Motivera ditt svar i den tidigare fråga
……… ……….
Nationella provets påverkan i elevernas utveckling.
7. Hur mycket bedömer du att det nationella provet i åk 3 påverkar eleverna i sin matematiska utveckling? Inte alls ( ) 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5 I hög grad
8. Upplever du att elevernas prestation i ämnet matematik påverkas av det nationella provet i åk 3? (Förklara hur)
……… ……….
9. Hur mycket bedömer du att det nationella provet i åk 3 påverkar eleverna i sin läs- och skrivutveckling? Inte alls ( ) 1 ( ) 2 ( ) 3 ( ) 4 ( ) 5
……… ………. 11. Upplever du att elevernas prestation i övriga ämnen påverkas av det nationella provet i åk 3? (Förklara hur)
……… ……… 12. Har det nationella provet någon effekt som rör dina elevers prestationer?
……… ……… 13. Har det nationella provet någon övrig effekt som rör din övriga undervisning?
……… ………. 14. Upplever du någon skillnad i engagemang och arbete på nationella provet beroende på kön? ( ) Ja, flickor presterar bättre
( ) Ja, pojkar presterar bättre ( ) Nej, de är ingen skillnad
15. Upplever du att det finns några elever/grupper som är särskilt motiverade gällande nationella provet? (Förklara hur)
……… ………
Bakgrundsfrågor om dig och din skola
16. Hur länge har du arbetat som lärare? ( ) 0-1 år
( ) 1-3 år ( ) 3-6 år ( ) 6-9 år mer än 9 år
17. Hur gammal är du? ( ) 22-28 år
( ) 43-49 år ( ) 50-56 år ( ) 57-63 år ( ) 64 eller äldre
18. Har du ett annat modersmål än svenska? ( ) Ja
( ) Nej
19. Besvara denna fråga bara om du har svarat "ja" i den föregående frågan. Beskriv kort om du är född/uppväxt i Sverige eller hur länge har du bott här.
……… ……….
20. I hur många olika skolor har du arbetat? ( ) 1
( ) 2-3 ( ) 4-5 ( ) 6-7 mer än 7
21. Hur många elever finns i din klass? ( ) mindre än 10 elever ( ) 10-15 elever ( ) 15-20 elever ( ) 20-25 elever ( ) mer än 25 elever ( ) Annat
22. Om du har svarat "annat" i den föregående frågan förklara gärna här.
……… 23. Hur många elever går på den skolan du undervisar i nu?
( ) 50-100 elever ( ) 100-200 elever
24. Hur ligger den skola du arbetar på nu beläget? ( ) Centralt
( ) Förort ( ) Landsbygd
25. Hur skulle du karakterisera området som skolan ligger i? ( ) Ett socioekonomiskt starkt område
( ) Ett mellan område ( ) Ett utsatt område
26. Hur bedömer du andelen elever med ett annat modersmål än svenska är i skolan du arbeta? ( ) Hög
( ) Mittemellan ( ) Låg
27. Har du ytterligare synpunkter på denna undersökning och dess frågor så skriv dem gärna här! ……… ……….