På Marias skola kände ingen av de intervjuade lärarna till NLP & The Dunn & Dunn Learning Style Model. Ingen av dem sade sig någonsin ha hört talas om det. Även efter det att Maria hade förklarat vad NLP och lärstilsbaserat arbete går ut på var det ingen av de fem lärarna på Marias skola som kände igen arbetssättet eller metoden. M3 trodde sig känna igen arbetsmetoden men ändrade sig sen och menade att denne förväxlat den med något annat. Kunskapen om begreppen NLP och lärstilsbaserat arbete får sägas vara i det närmaste obefintlig.
Däremot arbetade flera av lärarna på Marias skola med att fundera kring andra utlärningssätt när de märkte att grupper av elever hade svårt med att ta till sig, till exempel, text i en bok. M1 berättar om hur denne brukar låta elever få göra sina prov muntligt om de föredrar det och berättar också om hur denne upptäckt att vissa elever har ett stort behov av enskild genomgång när nya arbetsmoment skall introduceras. M3 och M4 nämner hur de märkt att PowerPoint-presentationer, praktiska demonstrationer av nya moment och talböcker har fungerat mycket bra för deras elever som komplement till mer traditionell undervisning. Elever som inte har förstått textinstruktioner eller teoretiska genomgångar i helgrupp har lärt sig bättre genom att få pröva något av ovanstående, enligt M3 och M4. Detta uppfattar vi som en medvetenhet hos dessa lärare om att människor har olika sätt att lära in på. Vi uppfattar det också som att lärarna försöker agera i enlighet med denna medvetenhet i den reella klassrumssituationen.
I intervjuerna med de fem lärarna på Marias skola tycker vi oss se tydliga tecken på att samtliga fem anser sig ha upptäckt att eleverna lär in på olika sätt. M1 och M5 berättar om hur vissa av deras elever tar till sig text bättre om de får lyssna på musik samtidigt. Andra elever i klassen behöver dock ha helt tyst för att kunna ta till sig den lästa texten. M2 har ibland hittat lösningar på detta där denne har kunnat använda sig av två klassrum. I en sal har det varit tyst och i den andra har M2 tillåtit att musik spelas. M2 har rört sig mellan de två salarna och tyckt sig märka att arbetet flyter på bättre för de enskilda eleverna än vid de lektioner där alla eleverna samlas i samma sal.
Vi tolkar det som att alla de fem intervjuade lärarna på Marias skola hade erfarenheter från klassrumssituationer som hade fått dem att tänka i samma banor som ligger till
grund för forskningen som utmynnat i NLP och lärstilsbaserat arbete. Alla de intervjuade lärarna menade att de hade tillägnat sig sina kunskaper, om att elever lär olika, genom erfarenheter som lärarna gjort i sin undervisning. Ingen av de intervjuade lärarna på Marias skola sade sig ha lärt sig detta på någon utbildning eller kurs. Istället vittnar de om erfarenheter de gjort när de provat andra vägar att lära ut än de som lärarna uppfattar som de traditionella.
Vi tolkar materialet så att även om lärarna på Marias skola inte hade hört talas om begreppen NLP och The Dunn & Dunn Learning Style Model så hade de själva, var och en för sig, blivit varse delar av det som lärstilsbaserat arbete tar sina utgångspunkter från.
Alla intervjuade lärare på Pers skola har varit med när deras klasser har fått fylla i lärstilsenkäten. De har också varit med när resultatet av analysen har presenterats för klassen. De har även varit med vid det möte där klassens alla undervisande lärare får ta del av klassens inlärningsprofil i stort och där man också lyfter fram de elever som avviker från denna. Alla lärarna på Pers skola talar hemtamt och initierat kring dessa moment. P2 använder, i sin intervju, ord som ”taktil” och ”auditiv” och även de andra lärarna uttalar sig på ett sånt sätt att ingen tvekan råder om vad tanken är med det arbete som bedrivs på vår skola idag, avseende de enskilda eleverna och vad de kan ha för nytta av att känna till sin inlärningsprofil. Alla lärarna tycker sig också se att analyserna stämmer med vad de får för bild av eleverna, som grupp. När det gäller enskilda elever blir dock en skillnad märkbar. P1 tycker att dennes elever inte riktigt blir synliggjorda som individer. Det visar sig också att på denne lärares program så har lärstilsanalyserna gett ett likartat resultat år från år. P1 tycker, i och för sig, inte att detta är något konstigt eftersom eleverna själva säger att de är på det sätt som analysen ger vid handen. Hursomhelst så är grupperna på detta program osedvanligt homogena. Om detta vittnar såväl elever, lärare och lärstilsanalys.
Alla lärare på Pers skola talar också gott om nyttan med det som görs med lärstilsanalyser redan idag. P2 säger: ”Jag tycker ändå att mycket är vunnet även om man inte kommit dit (utvecklat lärstilsarbetet längre) för det blir, liksom, för eleven att: Jag kan ju! Jag är ju inte dum i huvudet! Jag bara lär mig på ett annat sätt!”. P2 pratar här om vinsten för de enskilda eleverna som kanske inte alltid har haft en lärstil som
passat in i den traditionella skolan eftersom deras sätt att lära in inte riktigt har tillgodosetts. Detta resonemang byggs på av P4 och P5 som menar att många elever har kunnat få en nystart på gymnasiet, bland annat beroende på deras resultat i lärstilsanalysen.
Vad gäller kunskaper om hur man som lärare och studiehandledare kan använda sig av materialet, ser det mer olika ut på Pers skola. P3, P4 och P5 har alla en större eller mindre uppsättning material och strategier framtaget för de olika inlärningsstilarna. I åtminstone P4: as fall är detta, i första hand, inte ett resultat av lärstilsarbetet på Pers skola. P4 berättar själv om slutsatser denne dragit, på tidigare arbetsplatser då denne upplevt att vissa elever blev oroliga vid stora klassgenomgångar, som utgångspunkt för sitt val av metod. Dock är slutsatserna desamma som de som ligger till grund för lärstilsbaserat arbete, uppger P4.
P1 och P2 har, enligt egen utsago, aldrig tagit fram material speciellt för en elev men väl för grupper av elever. De framför viss kritik mot sättet skolan jobbar med lärstilar. De pratar bl a om att det infördes för tio år sedan men, som P2 säger:” ….det som är, är väl att vi har aldrig kommit vidare”. P1 nämner att det denne kan, har P1 tillägnat sig genom att vara med när lärstilstesterna genomförs och presenteras, inte läst något om det själv och inte fortbildat sig inom området. P1 menar, liksom P2, att detta tenderar att bli ännu en sak som kommer ”ovanifrån”, bland många andra saker och att det aldrig riktigt hinns arbetas igenom ordentligt innan nästa sak måste avhandlas. P1 upplever att strukturen på Pers skola är väldigt låst, vilket i sig försvårar alternativa arbetsmetoder, samarbete och projekt, i alla fall i det lilla. Ska någonting hända måste de uppvakta skolledningen och lägga mycket kraft för att få igenom detta, upplever P1. P2 tycker inte alls att strukturen är ett hinder utan menar att arbetslaget på dennes program har frihet att lägga upp arbetet som de själva finner för gott.
Det kan tyckas att detta inte har med kunskap om lärstilsarbete att göra men intervjuerna ger vid handen att sådana saker som lärarna anger här ovan, påverkar lärarnas upplevda möjlighet att ägna sin tid åt t ex lärstilsbaserat arbete.
Vad är det då som gör att tre av lärarna sökt skaffa sig mer kunskaper och att de försöker omsätta dem i praktiken? P4 och P5 pratar om en demokratisk grundsyn som
drivkraft i sin lärargärning och varje elevs rätt att få undervisning utifrån sina behov och förutsättningar. P3 berättar om ett intresse för människor, likheter och olikheter, som drivkraft till att skaffa sig de kunskaper denne har idag.