Läromedel och arbetssätt/undervisningssätt som några pedagoger anser vara

modersmål än svenskaoch bristande språkförståelse.

Britt försöker hålla sig till matematikboken som klassen har men tar bort de uppgifter som hon tycker är språkligt för svåra för elever med bristande språkförståelse. Hon anser att om eleven inte förstår själva texten klarar de heller inte av matematiken i uppgiften. Britt tycker att matematikboken egentligen inte har ett svårt språk men att språket är annorlunda i jämförelse med det språk som eleverna är vana vid. Ibland kompletterar Britt med andra stenciler inom samma område som enligt Britt är språkligt anpassade till elever med språksvårigheter. Detta gör hon för att hon vill att eleverna skall ”träna mer”. Britt säger att man borde kunna uppnå målen i matematik genom matematikboken men svarar att dessa elever med bristande språkförståelse inte når dem för att de inte klarar av allt i boken.

Sofia utgår ifrån klassens matematikbok för att inte ”missa” något, men kompletterar matematikboken med annat material för att konkretisera för eleverna. Sofia menar att

34

när man introducerar nya begrepp för elever med språksvårigheter är det ytterst viktigt att man använder sig av annat läromedel än matematikboken. Hon anser att

matematikboken inte är tillräcklig för att dessa elever skall ges möjligheter till att uppnå målen i matematik.

Varken Rasmus eller Håkan är glada i matematikböcker, de anser inte att någon matematikbok är tillräcklig för att skapa en tillfredsställande matematikförståelse hos eleverna, och allra helst de elever som har en bristande språkförståelse. De har båda valt att inte använda sig av någon specifik matematikbok. Håkan påpekar att

matematikböckerna inte är relaterade till elevernas erfarenheter och ger ett exempel på en textuppgift som handlar om olika djur i en djurpark och menar att många av hans elever aldrig har besökt en djurpark. Dock säger de båda att de ibland ”plockar” vissa delar eller uppgifter ur olika böcker som de anser givande för eleverna. Rasmus och Håkan tycker det är fördelaktigt att arbeta med laborativt material med elever som har en bristande språkförståelse. De både anser att eleverna på så sätt kan skapa sig en egen förståelse av t.ex. olika matematiska begrepp. Rasmus svarar att många elever med bristande språkförståelse inte uppnår målen i matematik i år fem, men att man stödjer deras matematiska förståelse genom att använda sig av olika representationsformer. Håkan tycker att det är svårt att avgöra huruvida eleverna kommer att uppnå målen utifrån de olika läromedlen.

Britt säger att en bra matematikundervisning leder till att eleverna klarar av

uppgifterna i matematikboken. En bra matematikundervisning för elever med bristande språkförståelse är att de får matematiken förklarad på sitt modersmål. Britt menar att studiehandledning är ett bra sätt att hjälpa och stödja dessa elever i deras

matematikförståelse. Hon säger att det är mycket gynnsamt om matematikläraren samarbetar med modersmålsläraren för att på bästa sätt möta eleverna utifrån deras tidigare erfarenheter och kunskaper, vad gäller deras språkliga och matematiska förståelse. Hon säger att modersmålsläraren har mer kunskaper om de kulturella

skillnaderna i språket och matematiken som gör det möjligt att möta eleven på rätt nivå. En bra matematikundervisning för Sofia är en undervisning som baseras på

vardagsmatematik som sedan knyts an till matematikboken. Hon menar att hon vill att hennes elever skall förstå att matematiken inte bara finns i skolan utan också överallt i

35

vardagen. Hon ger ett exempel i arbetet med volym, där hon låter eleverna undersöka hemma vad och vilka redskap m.m. som används i t.ex. matlagning. Som utgångspunkt i undervisningen använder hon sig av elevernas egna undersökningar för att sedan låta eleverna räkna i matematikboken med relevanta uppgifter. I arbetet med

matematikförståelsen hos elever med bristande språkförståelse säger Sofia att hon försöker vara extra tydlig och förklara på flera sätt. Hon är noggrann med att alltid ha en tydlig genomgång av orden i matematikboken så att elevernas förståelse av vissa ord inte blir ett hinder för den matematiska innebörden. Dessutom är Sofia noga med att förklara orden i textuppgifterna då hon ideligen upplever att dessa uppgifter är de mest problematiska. I de fall hon märker att någon inte förstår även om hon förklarat på olika sätt ber hon om hjälp av andra elever, så att de kan förklara på modersmålet. Sofia tycker att studiehandledning är en otrolig resurs för både eleverna och lärarna, man sparar tid och energi. Men det viktigaste med studiehandledning är enligt Sofia att eleverna får en möjlighet att få en förklaring på ett språk de förstår och behärskar.Hon säger även att studiehandledning stödjer eleverna så att de inte kommer efter i

matematiken pga. sin bristande språkförståelse.

En bra matematikundervisning enligt Rasmus är när alla elever är deltagande och aktiva under lektionen. Genom att låta eleverna arbeta i olika gruppkonstellationer ger man dem fler tillfällen att kommunicera med varandra och med läraren. Genom denna kommunikation kan eleverna lära sig av varandra och få tillfälle till flera förklaringar av t.ex. en uppgift och på ett språk de förstår. Med detta menar han att eleverna får det förklarat på ett annat språk än svenska men även på ett annat språk än ”vuxenspråket”. Rasmus säger att i matematikundervisningen med andraspråkselever med bristande språkförståelse måste man presentera matematiken med olika representationsformer för att underlätta så att den inte blir för abstrakt. Han gör detta genom att försöka skapa situationer där eleverna bygger upp egna erfarenheter tillsammans i gruppen. Utifrån dessa gemensamma erfarenheter väver han in matematiken. Rasmus tycker att

utomhuspedagogik är givande och skapar stimulans och motivation hos eleverna som leder till ett aktivt deltagande. Han försöker att arbeta med eget tillverkat konkret material som han och eleverna oftast finner i naturen. På detta sätt bedömer Rasmus att eleverna lättare kan översätta den informella matematiken till den formella. Han säger att i introduceringen av ett nytt begrepp måste man först låta eleverna upptäcka och få

36

en förståelse för begreppet innan man formellt presenterar begreppet. Studiehandledning är en av de viktigaste aspekterna för dessa elever enligt Rasmus, här får de en chans att få något förklarat på ett språk de är förtrogna med.

Håkan anser att en givande matematikundervisning utgår ifrån elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter. Håkan säger att de magiska situationerna i all undervisning är när eleverna upplever undervisningen som lustfylld och stimulerande. Han menar att man skall hitta dessa magiska situationer och väva in matematiken i dem och säger att något som upplevs som lustfyllt bidrar till ett enklare lärande. När man arbetar med andraspråkselever med bristande språkförståelse är det viktigt att man utgår ifrån ett språk de förstår samtidigt som man parallellt utvecklar det svenska språket. Håkan säger att man förstärker den matematiska förståelsen hos eleven genom att arbeta med båda språken, modersmålet och svenskan. Håkan säger att tiden, platsen och hjälpmedlen måste anpassas efter elevens behov och förutsättningar. Med detta åsyftar Håkan att tiden måste vara tillräcklig, platsen måste vara varierad och stimulerande. Läromedel och hjälpmedel skall väljas efter elevens matematiska förkunskap så att eleven skall kunna koppla skolmatematiken till vardagen. Håkan anser att studiehandledning leder till att eleverna inte hämmas i sin matematiska kunskapsutveckling pga. sin bristande förståelse i svenska språket.

Samtliga respondenter anser att matematikundervisningen måste grunda sig på de mål och riktlinjer som är angivna i Lpo 94. Sofia gör en stor grovplanering i början av varje termin med utgångspunkt ifrån matematikboken. Britt och Håkan planerar sin

undervisning i samråd med den ansvariga läraren då de båda oftast arbetar med studiehandledning. Håkan betonar att han är den som planerar var de skall arbeta (platsen) och vilka hjälpmedel och läromedel som skall användas. Han utgår ifrån elevernas erfarenheter och utifrån ämnen och situationer som han tror eleverna upplever som lustfyllda. Sedan säger Håkan att det är klassläraren som planerar vilket område som skall bearbetas. Rasmus säger att han inte planerar matematikundervisningen långt i förväg utan förbereder undervisningen utifrån rådande situation och i de flesta fall med utgångspunkt i elevernas vidare tankar och frågor i den övriga undervisningen. Men han stödjer sig på mattecirkeln ifrån Österlund & Lindberg (2003) läromedel. Rasmus använder mattecirkeln för att få en helhetssyn över vilka områden han skall arbeta med i matematikundervisningen.

37

5.2.4 Användandet av resurser och synen på skolans utveckling.