Läroplanen

Det enda tydligt uttalade målet i läroplanen för hälsoundervisningen i skolan återfinns under rubriken ”Kunskaper”. Här står att elever ska ha kunskaper om vad som främjar en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön (Utbildningsdepartementet, 1994). Det framkommer tydligt från elevernas teckningar vad som är hälsofrämjande. Eleverna ritar motion, nyttig kost, sömn och hygien. Att de har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön ser vi också tydligt i resultatet. Eleverna ritar motsatspar, där den ena sidan av teckningen visar vad man ska göra och den andra sidan visar vad man inte ska göra.

I läroplanen finns också mål som på ett mer indirekt sätt kan kopplas till hälsobegreppet. Varje elev ska utveckla tillit till sin egen förmåga, känna trygghet och lära sig ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra. Att eleverna tolkar hälsobegreppet utifrån dessa mål ser vi i resultatet. Många har påvisat betydelsen av trygghet, att kunna vara en bra kompis och att bry sig om varandra. Enligt läroplanens mål ska eleverna också känna till förutsättningarna för en god miljö och förstå grundläggande ekologiska sammanhang (Utbildningsdepartementet, 1994).

Detta är ytterligare tolkningar som eleverna gör av hälsobegreppet och ritar i detta sammanhang bl.a. papperskorgar och miljöbil.

Förutom dessa ovanstående mer konkreta lärandemål, finns skolans värdegrund och uppdrag som tar upp ytterligare värden och värderingar, vilka avspeglas i elevernas tolkningar av begreppet hälsa. Här står att skolan ska förmedla förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Här ritar eleverna att man bryr sig om varandra och ”Om någon slår sig på fotbollsplanen, ska man fråga hur det gick”. Skolan ska också förmedla en öppenhet för skilda uppfattningar och uppmuntra att dessa förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personligt ställningstagande och ge möjligheter till sådant. Eleverna talar om att må bra när vuxna lyssnar och när eleverna får vara med och bestämma, ”När jag får bestämma vad jag ska göra, göra vad som helst”.

I läroplanen står också om skolans uppdrag. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och därmed främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. Detta uppdrag fångar en del av eleverna när de beskriver hälsa som ”Alla barn ska få gå i skolan och lära sig”. Här står också att undervisningen ska främja elevernas harmoniska utveckling. Eleverna beskriver i sina tolkningar av att må bra betydelsen av ”Att ha en bra uppväxt”. Undervisningen ska också enligt läroplanen bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet och utveckla förmågan att ta ett personligt ansvar. Eleverna beskriver att de mår bra när de får vara med och bestämma. Några elever uttalar också vikten av att ta ansvar över sig själv och andra. I Läroplanen finns även lekens betydelse för undervisningen inskriven. Att lek är något positivt och något som eleverna beskriver i samband med tolkningen av att må bra. ”Jag mår bra för att hoppa hopprep.” De ritar också att de leker på skolgården, spelar basket och fotboll.

6.4

Tidigare studier

Studiens resultat har likheter med studien Natapoff, (1978). Då tillfrågades barn vad ordet hälsa betyder och hur de känner sig när de har hälsa. Resultatet visade att barnen tolkade hälsa som något positivt och som en förutsättning för att kunna delta i önskvärda aktiviteter. I vår studie tolkar eleverna att må bra som att känna sig glad och frisk och utifrån denna positiva känsla beskriver de sedan vad de gör för att må bra. Här överensstämmer alltså de båda studiernas resultat.

Vår studies resultat har även likheter med Tamm och Granqvist, (1993). I den studien ersattes termen hälsa med ordet frisk och barnens tolkningar av detta begrepp var ”att må bra” och ”att vara glad”. I vår studie ersatte vi begreppet hälsa med att må bra och fick resultatet ”att vara glad” och ”att vara frisk”. Det framkommer alltså av de båda studierna att eleverna tolkar att vara frisk som att må bra och vice versa samt att de tolkar båda begreppen att vara frisk och att må bra med att vara glad. Dessa resultat tyder på att eleverna tolkar termerna som likvärdiga och de ser alltså ingen större skillnad på begreppens innebörd.

I likhet med resultatet i Tamm och Granqvist, (1993) tolkade eleverna i vår studie begreppet att må bra som olika aktiviteter de kunde göra när de hade hälsa och vad de skulle göra för att upprätthålla hälsa. Eleverna var också i både Tamm och Granqvists studie och i vår studie medvetna om hälsans fysiologiska aspekt när de

betonade nyttan av allsidig kost och vitaminer för att vara frisk och må bra. Även definitionen av hälsa i negativa termer som frånvaro av sjukdom förekommer i båda studierna. Vår studie innefattade dock inte lika många sådana definitioner som i Tamm och Granqvist, (1993). Detta förklaras av att de i sin studie hade fokus på sjukdom. De inledde med att ställa frågor om sjukdom och satte därmed genom sitt sätt att fråga hälsa som motsatsord till sjukdom. Även ordvalet frisk som synonym till hälsa framhåller den motsatta tolkningen. Att vår studies resultat inte innehåller så många negativa tolkningar av begreppet beror på att vi fokuserar på hälsobegreppet och att vi har valt må bra som synonym till hälsa.

Resultatet från vår studie har även likheter med studien Nilsson, (2002) då många tolkningsbeskrivningar som finns i den studien även framkommer i vårat resultat. I Nilsson, (a.a.) förekommer dock en annan kategorisering än den som vi har valt för vår studie, därför jämförs här studiernas teckningar.

I båda studierna finns teckningar som beskriver vad som upprätthåller en god hälsa. Eleverna har ritat personer som joggar, nyttig kost och vikten av sömn. Även sådant som inte gynnar hälsan finns beskrivet i en del teckningar; cigaretter, ölsejdel och drinkglas. Teckningar av naturen återfinns också i båda studierna. Dessa föreställer ofta barn som utför någon aktivitet ute i naturen, t.ex. barn som leker på stranden. Även att hälsa uppnås genom medicinsk vård finns med i båda studiernas material. Att studierna kategorisering ser olika ut i dessa två studier kan förklaras genom att Nilsson, (2002) i sin undersökning hade fler teckningar och ett annat urval då denna studie inte bara gällde svenska barn. Men även resultaten i de båda studierna skiljer sig åt. Vår studie kan påvisa en stor medvetenhet om hälsobegreppets breda tolkningsaspekt, medan studien Nilsson, (2002) konstaterade att svenska elever ofta endast lyfter den fysiologiska livsstilens betydelse för hälsan. Kanske ska skillnaderna i studiernas resultat förklaras utifrån en förändrad grundsyn på hälsa.