2. Undersökning
2.5 Läsåret 1929–30
2.5.1 Karlstads högre allmänna läroverk
Skolans system och uppläggning av klasser ser lika dan ut som föregående år, med undantaget att det har hunnit tillkomma en klass i skolan, så de nya linjerna har totalt två klasser som undervisas. Alltså finns det i det gamla systemet en sexårig realskola och två fyraåriga gymnasielinjer. Det finns också en fem och en fyraårig realskola samt ett realgymnasium på tre år. Ett treårigt latingymnasium och ett fyraårigt (Se tabell 2 för förtydligande). Samma gäller deras intagande av flickor i skolan då de tillåts i mån av plats och som en provisorisk lösning till dess att ett högre läroverk för flickor har etablerats i Karlstad.172 Antalet flickor på skolan har under vårterminen (1929) varit 27, respektive 495 pojkar. Under höstterminen (1930) var det 30 flickor respektive 486 pojkar på skolan.173
Gymnastikundervisningen delas fortfarande upp i under kategorier där helhetsbenämningen likt läsåret 1928–29 är fysisk utbildning.
170 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1928–1929. Sid. 30. 171 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1928–1929. Sid. 21–23. 172 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930.Sid. 3. 173 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 48.
37
Gymnastik och fäktning
Gymnastiken detta läsår har få förändringar från föregående läsår. De undervisas fortfarande klassvis och flickorna för sig, fyra gånger i veckan 45minuter åt gången efter lingsystemet. Svagrotar finns även detta år och har undervisats i fristående rörelser och enklare
redskapsrörelser. Den största förändringen detta år är att det är ring tre som undervisats i fäktning. I vilken omfattning framgår inte mer än att det förekommit. Samt att som alla tidigare redovisade år har en läkarbesiktning gjorts innan varje terminsstart.174
Lek och idrott
Under denna kategori sker inte några stora förändringar. Idrottsövningar har ägt rum för skolan i samband med frukostrasten. Den skolutflykt som gymnasiet och sjätte klassen i realskolan åkte på i år gick till Geijersgården i Ransäter och resterande realskola åkte likt förra läsåret till Karlstad skärgård. Utflykter detta läsår har bestått av samma moment som föregående läsår. Även skid- och skridskoåkning har förekommit vid tillåtande
väderförhållanden. Skolidrottsmärkesprov har genomförts och 19 silvermärken och 23 brons lyckades elever på skolan klara av.175
Simning
Simningsprövningarna och undervisningen redovisat exakt som föregående läsår.176
Karlstads läroverks idrottsförening
Detta läsår noterar eller kommenterar inte skolan något om medlemsantalet inom föreningen. Ett klubbmästerskap i allmän idrott har anordnats samt en klassmatch mellan realgymnasiets och latingymnasiets fjärdering. Det som skiljer detta läsår från föregående är att ingen
skidtävling mellan läroverket och Seminariet har anordnats. Föreningen har detta år arrangerat distriktsmästerskapet för juniorer och deltagit i distriktsmästerskapet för seniorer i
inomhusidrott. Även detta läsår har de deltagit i poängtävlingen för tiomannalag för Sveriges läroverk och slutade på en fjärdeplacering. De grenar som redovisas som föreningen ägnat sig åt är exakt samma som föregående läsår.177
174 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 34. 175 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 34–35. 176 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 35. 177 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 35.
38
Material
Detta år har skolan införskaffat 4 ansatsringar, ett spjut, 20 garnbollar och sex par skidor till gymnastikundervisningen.178
Vidare är lärarna fortsatt C.L. Bråberg och biträdande kapten K.B. Rhodin. Skillnaden från föregående läsår är att man inte haft någon lärarinna för att undervisa flickorna på skolan.179
2.5.2 Karlstads högre elementarläroverk för flickor
Skolans organisation och klassernas uppbyggnad ser liknade ut som föregående läsår. Skolan har fortfarande en åttaårig skola som resulterar i ett avgångsbetyg med
normalskolekompetens. Skolans gymnastikundervisning har inspekterats av statens
gymnastikinspektör, major A.G. Schmiterlöw. 180 Vidare information utav inspektionen finns inte att tillgå. Redovisningen av gymnastiken på skolan har under detta läsår redovisats väldigt kort och under två kategorier nämligen Gymnastik och simning, alltså har lek och idrott här inte tagits bort i årsredovisningen utan ingår i gymnastikkategorin.
Gymnastik
Gymnastikundervisningen under detta läsår redovisas som föregående år. Det är fortsatt åtta avdelningar uppdelade efter de åtta klasserna i skolan (alltså undervisas fortfarande inte förberedande klasser i ämnet). Första till och med tredje klass undervisas fyra lektioner i veckan, femte och sjätte fem lektioner och sjunde till åttonde tre lektioner i veckan. Alla lektioner är fortsatt 45 minuter. Svagrotar har funnits och undervisas huvudsakligen i fristående rörelser. Det har även detta läsår funnits elever helt befriade från
gymnastikundervisningen och de har istället undervisats tre gånger i veckan i hållningsgymnastik.181
Det som redovisas inom lek och idrott är att under september och maj har
gymnastiklektionerna bytts ut mot lekar och idrottsövningar i det fria. Det har även bytt ut gymnastiklektionerna någon gång under vintern mot skidåkning.182
178 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 61. 179 VA. KHAL, F1:7, Årsredogörelser, 1925–1937. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 44–47. 180 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 3. 181 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 19. 182 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 20.
39
Simning
Simningen har inte heller detta läsår genomgått någon förändring och redovisas detta läsår likt föregående med enbart en tabell över simkunniga respektive icke simkunniga. Detta läsår är det 309 simkunniga och 37 icke simkunniga.183
Föreningen
Skolans frivilliga gymnastiktrupp har haft uppvisning med femte till och med åttondeklassen i läroverkets gymnastiksal, medan tredje haft en uppvisning med stöd från de högsta klasserna på skolgården.184
Skolidrottsföreningen tog under läsåret 15 skolidrottsmärken, i vilken grad framgår inte. Det har även anordnats tävlingar i korgboll, handboll och idrott inom skolan. Vidare redovisas inget mer.185 Alltså inget redovisat om skolan var med i någon distriktstävling eller Sverige-tävling som föregående läsår.
Material
Denna kategori försätter stå tom då inget mer än den Skolinspektionen står i årsredovisningen. Fortsatt är lärarinnorna Wendt och Landergren. Landergren som varit sjukskriven fram till och med höstterminen 1930. 186
183 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 20. 184 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 29. 185 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 29. 186 KK. KFKS, D2C:4, Redogörelser, 1923–1933. Årsredogörelse, 1929–1930. Sid. 24.
40
3. Sammanfattande diskussion
3.1 Hur ser gymnastikundervisningen ut på Karlstads högre allmänna
läroverk under perioden 1925–1930?
Hur ser då undervisningen ut i gymnastik på Karlstads högre allmänna läroverk mellan 1925 och 1930? Det är frågan jag ska försöka svara på med hjälp av den tidigare forskningen som jag presenterat kopplat till det material jag redovisat under kapitlet 2.
Till att börja med sker det inga enorma förändringar inom undervisningen under dessa relativt händelserika fem år. Skolan undervisar samtliga av dessa år i linggymnastik och fäktning, i en eller annan form. Det jag menar med enorma förändringar är att i förhållande till exempelvis skolreformen 1927, som ändå kan klassas som en stor reform av det svenska skolsystemet, vilken gör att skolans verksamhet förändras. En ny struktur på klasser samt att flickor fick tillträde till det allmänna läroverket borde enligt mig kallas stor. Men inom ämnet gymnastik eller lek och idrott ser vi enligt mig inga drastiska förändringar på samma sätt.
Under läsåret 1925, där vi startar denna undersökning har vi en uppdelad fysisk utbildning på skolan. Kategorierna är Gymnastik och fäktning, lek och idrott, simning samt skolans
idrottsförening - Karlstads läroverks idrottsförening (K.L.I.F). Vilket är kategorier som kvarstår under samtliga år på allmänna läroverket och som nedan kommer att brytas ned och diskuteras. Då simning inte förändras någonting under perioden och redovisas kort kommer denna att förbises.
Gymnastik och fäktning
Samtliga år använder man sig av linggymnastiken, detta gör man med exakt samma motivation:
Gymnastikövningarna, som bedrivits efter Lingiska gymnastiksystemet, synas hava övat ett välgörande inflytande på lärjungarnes kroppsutveckling och hälsotillstånd187
En fras som återkommer år efter år i denna kategori. Skolans motivering av användandet av linggymnastiken rimmar bra med både Lindroth och Lundquist Wannebergs beskrivning av systemet. Lindroth beskriver linggymnastiken som rörelser i exakthet efter lärarens
kommandon, med syfte att vara allsidigt och metodisk. Lundquist Wanneberg beskriver den liknande, men menar också att det var till för bra rörelseförmåga med syftet att skapa starka
41 män. Att linggymnastiken användes för att stärka eleverna inom skolan och utvecklandet av deras kroppar ser vi också i årsredovisningen.
Nästa del av denna kategori är fäktningen, ett ämne som Lindroth menar försvann ur det svenska skolsystemet 1913. Det vi ser i Karlstads allmänna läroverk är dock att det existerar samtliga redovisade år, även om de varierar i grad. Läsåret 1925–26 ser vi att andra ring undervisas en gång i veckan i fäktning. Vilket ändå måste tolkas som ett ganska starkt tecken på att det inte har försvunnit ut skolorna utan är högst aktivt. Det som händer under dessa år är dock att vi kan tyda en avveckling utav ämnet. Redan året där på, alltså 1926–27 står det istället att andra ring undervisas i ringa omfattning, alltså inte en gång i veckan. Detta minskas gradvis och läsåret 1927–28 ser vi att det undervisas mer sällan, som årsredovisningen
uttrycker det. Sista året benämns det inte ens vilken omfattning undervisningen utförs i utan enbart att det har förekommit, vilket på tanke med tidigare nämning av nedskärning innebär att det skett någon enstaka gång under läsåret. Men att fäktningen är död är alltså inte fallet. En anledning skulle kunna vara att skolan haft samma två lärare inom ämnet samtliga år som redovisats. Båda med en militärbakgrund, den ena C.L Bråberg som var löjtnant och den andra kapten Rhodin, vilket kan innebära att de jobbat där under en längre tid och har haft fäktning så pass länge att det inte vill ta bort det från undervisningen. Att lärarna enligt Carli ofta kom från en bakgrund inom militären kan vi i alla fall konstatera att fallet var på
allmänna läroverket i Karlstad.
Lek och Idrott
Det första jag vill nämna handlar också om den militärpedagogik som Lindroth pratar om, nämligen utmarscher. Under läsåren mellan 1925–1929 har marscher förekommit i
årsredovisningarna på ett eller annat sätt. Det som skiljer de åt är graden av omnämning. De tre första läsåren mellan 1925–28 förekommer någon form av årsmarsch där samtliga elever på skolan går marscherar mellan två och tre timmar, beroende på läsår. Det som händer dock är att läsåret 1928–29 benämns det under utflykter, bland andra aktiviteter och ingen tid benämns. Sista redovisade året nämns det inte alls i årsredovingen vilket tyder på att den militära delen inom gymnastiken och idrotten trappas ned och sakteligen försvinner, vilket vi också ser med fäktningen. En trend som vi ser är också att det verkar som att allt mer
friluftsliv får ta plats i undervisningen, något som också Lindroth pratar om i sin avhandling. Det verkar även som att lek och idrotten får en större plats 1928 då skolan menar att det nu har idrottsövningar också. Alltså har de inte det istället för gymnastik utan som en egen
42 lektion innan något de kallar frukostrasten. Att idrotten tar en större plats ser vi i skolan. Men det är heller inte konstigt. Lindroth menar att det ökade intresset av allmänheten på
idrottsgrenar och sport gör att det läggs mer tid på det i skolan under 1900-talet. Ellner menar att detta är fallet även i USA.
1919 instiftas skolidrottsmärket för pojkar i Sverige och det är något allmänna läroverket i Karlstad verkar anamma läsåret 1927–28. Detta är mycket intressant då det ger oss en bra grund att jämföra könen, detta kommer dock ske under kapitel 3.3. Men det vi kan se i årsredovisningarna är att många av dessa sporter har idrottsförbundet (K.L.I.F) redan utövat och tävlat i, i någon form redan från 1925. Anledningen till att det är först 1927 som vi kan se att skolan börjar kämpa efter märken, är något vi tyvärr inte kan få fram. En kvalificerad gissning kan vara att förändring tar tid och något som införs 1919 kommer inte etableras eller anammas över en natt utan tar lite tid. Med tanke på att de redan utförde tävlingar inom samma grenar tvekar jag på ett motstånd av idrottsmärket.
Karlstads läroverkets idrottsförening
Det kanske kan tyckas konstigt att diskutera den frivilliga idrottsföreningen på skolan i en uppsats som handlar om hur undervisningen såg ut på skolan. Anledningen till att det är med, är att det är skolan som styr föreningen och det sker under samma lärare som i skolan. Vilket gör att den på det sättet tillhör undervisningen på skolan. Det är också viktigt i syftet att visa hur mycket idrott som skolan satsade på. Uppsatsen nämner och kretsar en del kring
lingsystemet och dess gymnastik, men vi ser allt mindre och mindre av det under årens gång. Gymnastiken utbyts antingen ofta eller i mån av tillåtande väderlek mot lek och idrott. Sedan blir idrott en egen lektion som hålls utöver gymnastiken.
Föreningen verkar ha ett brett fokus från början. Anledningen till det är att de nämner att medlemmarna blir färre, dock inte inom inomhusidrotten, med anledning av skolans fina gymnastiksal. Det är först 1928–29 som problemet med färre medlemmar inte nämns och föreningen verkar ha övergått till en mer inomhusidrotts inriktning. De tävlingar som
redovisas att föreningen varit med på är oftast inomhusidrott, idrott eller skidtävlingar vilket också tyder på en avsmalning och en mer fokuserad förening.
Material
Under denna kategori har jag listat lärarkåren men också om det funnits inköp eller
43 deras stolthet i sin gymnastiksal. Precis som Lindroth nämner är det inte vanligt att skolorna har en gymnastiksal eller överhuvudtaget redskap. Medan inom det allmänna läroverket har man båda. Vi ser också i materialet att det görs många inköp till undervisningen och skolan verkar satsa på idrott och gymnastik.
3.2 Hur ser gymnastikundervisningen ut på Karlstads högre elementära
läroverk för flickor mellan 1925–1930?
Likt föregående kapitel där frågan som ställs är samma men riktar sig enbart åt allmänna läroverket kommer jag här med hjälp av samma struktur, gå igenom flickskolans
gymnastikundervisning under de redovisade åren. Simning är även här en kategori som inte kommer att diskuteras då inga förändringar sker. Däremot kommer den tas upp i kapitel 3.3, där en jämförelse mellan skolorna diskuteras.
Gymnastik
Gymnastiken på flickskolan anser jag är relativt fattigt redovisad i förhållande till allmänna läroverket, något som vidare kommer diskuteras i nästa kapitel. Med det sagt får vi ingen inblick i vilken typ av gymnastik man använder sig av direkt ur materialet. Men Wanneberg menar att flickornas undervisning under denna period främst bestod utav rytmiska rörelser, sång- och danslekar samt övningar som fokuserade på smidighet. Något som vi också hittar i materialet. När det kommer till flickskolans lektionsbefriade elever ser vi exempelvis att de får ägna sig åt hållningsgymnastik, vilket rimmar bra med linggymnastik. En till ledtråd finner vi i skolans svagrote som ägnar sig åt fria kroppsrörelser, som enligt Lindroth finns inom lingsystemet. Det vi också vet är att lärarinnorna är utbildade inom linggymnastiken. Den ena på GCI och den andra på Arvedsons gymnastikinstitut för kvinnor. Carli nämner i sin
avhandling att man utgick från lingsystemet väldigt länge på GCI. Kvinnor gick också ett år kortare då de inte fick delta i militärpedagogiken, med anledning att de inte skulle undervisa i detta för flickor. Alltså kan vi med stor sannolikhet konstatera att linggymnastiken och dess system undervisades på skolan. Dessutom var det ett extremt utbrett system använt av alla skolor. En sådan självklarhet kanske inte har en plats i en årsredovisning.
På denna skola har man avsatt maj och september till lekar i det fria under lärarinnans
ledning. Vilket tyder på en lägre frekvens jämfört med allmänna läroverket. En intressant sak som händer är att man tidigare redovisat i gymnastik och sedan lek och idrott som en separat kategori, förutom sista redovisade året. Samma år inspekteras skolan utav statens
44
Lek och Idrott
Som tidigare nämnt har man på denna skola bytt ut gymnastiklektionerna mot lekar i det fria under lärarinnans ledning, under maj och september. Det har även förekommit skridskor och skidåkning. Främst har det varit skridskoåkning genom åren och detta har endast skett någon gång enligt materialet. Det är först efter 1927 som eleverna också ägnat sig åt skidåkning under dessa tillfällen, dock mer sällan än skridskoåkning. Det som också framkommer utav materialet är att eleverna har ägnat sig åt korgboll och handboll, med tävlingar klasser
emellan. Detta är något vi exempelvis inte ser på den andra skolan lika dokumenterat. Att det redovisas att eleverna tävlat mot varandra i dessa två bollsporter indikerar att man övat dessa sporter under fler tillfällen på åren. Någon form av ökning av lek och idrott under
gymnastiklektionerna har skett. Dock är dessa aktiviteter lagda under maj, vilket förmodligen innebär att det är delar av lekar i det fria.
Föreningen
Flickskolan har från början en förening som de kallar den frivilliga gymnastiktruppen. Denna förening ägnar sig åt gymnastik och uppvisningar och finns samtliga redovisade år på skolan. Det intressanta här är att de nämner att de uppträder i något som kallas för lingfesten, vilket blir en ännu tydligare indikation på att linggymnastiken har ett stort inflytande på skolan. Det vi också ser är att under 1925–26 uppträder flickorna tillsammans med läroverkets frivilliga gymnastiktrupp. Vilket innebär att både pojkar och flickor uppträder ihop, detta avtar dock redan året efteråt och nämns inte igen. Efter det är det enbart flickorna som uppträder för läroverket. Vad detta betyder blir svårt att tolka då jag inte undersökt tidigare år. Det skulle kunna vara så att det var ett år då de provade men inte fortsatte, eller så kan det vara på det sättet att det detta år tog slut på en gammal tradition. Något som denna uppsats tyvärr inte kan svara på. Däremot tänker jag direkt på sexualiseringen av idrottande kvinnor som Ellner nämner. Kvinnorna ska vara vackra, smidiga och kvinnliga vilket kan ha spelat en roll i att enbart kvinnorna uppträdde för männen i gymnastik.
1926 så etableras en ytterligare förening på skolan, nämligen skolidrottsföreningen och en elev ur sjätteklass utses till ordförande. Denna förening ägnar sig sedan åt idrottstävlingar, likt allmänna läroverkets förening. De deltar bland annat i skolidrottsmärket för flickor som tidigare redovisats. Det som vi ser i denna skola är dock att det inte finns någon indikation på att eleverna tidigare ägnat sig åt liknande sporter i undervisningen. Föreningen ägnar sig även åt skidåkning men inte skridskoåkning som den vanliga undervisningen mest fokuserat på.
45
Material
I denna kategori ser vi stora skillnader skolorna emellan. Flickskolan har inte tillgång till någon gymnastiksal utan får istället använda sig av utomhusmiljöer eller klassrum. Det redovisas heller inga inköp till gymnastiken. Sedan kan vi inte helt utesluta att skolan köpt in redskap eller liknade då undervisning har skett i ämnet och exempelvis handboll har spelats, vilket åtminstone kräver en boll. Men att det råder olika förhållanden och möjligheter skolorna emellan blir här glasklart.
3.3 Vilka likheter och skillnader finns i undervisningen mellan de olika
skolorna och könen? Hur kan dessa likheter eller skillnader förklaras?
Det är under denna fråga som min uppsats egentliga syfte uppfylls. Det är här jag kommer att diskutera det lilla enskilda, som skiljer skolorna och könen åt i undervisningen. Det är också här jag kommer att diskutera hur skolorna och gymnastiken bidragit till särhållningen av könen i samhället utifrån mitt teoretiska ramverk.
Om vi först förhåller oss till själva materialet och dess likheter och skillnader. Det som slår mig när jag tittar på materialet är att flickskolans material är betydligt mer innehållsfattigt än på det allmänna läroverket. De är dock uppbyggda på liknande sätt men med olika kategorier utav ämnet och sedan en redogörelse om vad man undervisat i. Men det är just denna
redogörelse som är betydligt mer omfattande på det allmänna läroverket. Anledningen till detta kan vi inte säkert konstatera. Men det vi kan se är att andra ämnen som exempelvis svenska är mer lika i innehållet av redovisning. Detta gör att det upplevas som att
gymnastiken inte är lika viktig på flickskolan som det allmänna läroverket.