LK1 poängterar betydelsen av att göra eleverna medvetna om olika läsförståelsestrategier. Då kan de successivt utveckla en förståelse kring vilken eller vilka läsförståelsestrategier som gagnar dem bäst utifrån den specifika texten eller uppgiften. För några år sedan arbetade LK1
36
och hennes arbetslag med ”En läsande klass”. Då tyckte LK1 att hon kunde se ett bättre resultat gällande elevernas läsförståelse. I viss mån arbetar hon fortfarande utifrån detta arbetssätt när det handlar om att arbeta med texter i grupp och att gå igenom olika begrepp gemensamt.
LK1 framhäver läsförståelsestrategin som innebär att läsförståelsen begränsas till kortare stycken. Eleven strukturerar då upp läsningen och fokuserar på en bit i taget. Då kan eleven enligt LK1 lättare fokusera på de frågor som eventuellt är kopplade till texten. LK1 menar att denna strategi särskilt gynnar elever som inte har uthållighet att läsa en längre text. I båda ämnena belyser LK1 vikten av att få eleverna att regelbundet stanna upp i sin läsning, oavsett typ av text. Det kan exempelvis handla om att spalta upp innehållet, uppmärksamma svåra ord, stryka under det som anses viktigt och ta en mening i taget för att som läsare få svar på om innehållet är begripligt. I engelska är det ofta längre texter som i regel inte har några tydliga rubriker eller bilder som stöd till textinnehållet.
En engelsktext kan ofta vara lite längre, där får du själv stoppa upp efter hand och tänka efter, har jag nu förstått det här? Så man inte bara läser allt, man kan ju ha läst det men inte förstått det (LK1).
Däremot menar LK1 att inom de naturorienterande ämnena kan eleverna i större utsträckning än i ämnet engelska få stöd av bilder och rubriker, vilket i sig kan vara en läsförståelsestrategi. Bilderna kan visualisera textinnehållet och med hjälp av rubrikerna görs tydliga uppdelningar av texten vilket medför att läsaren får en överblick över textinnehållet.
För att LK1 ska kunna bedöma om eleverna förstått exempelvis olika begrepp i naturorienterande ämnen kan eleverna tilldelas en text som de ska läsa. Därefter ska de besvara frågor som är knutna till texten. När LK1 utformar uppgifterna kopplar hon olika begrepp till en verklighetsbaserad händelse, det vill säga begreppen sätts in i ett reellt sammanhang. Texten kan eleverna få uppläst via datorn. De har också möjlighet att redovisa muntligt istället för skriftligt. Förutom denna typ av uppgifter kan bedömningen göras genom att eleverna ska diskutera en text i grupp tillsammans med LK1. I de naturorienterande ämnena poängterar LK1 att det är svårt att utvärdera om just läsförståelsestrategierna gett resultat eftersom det ofta handlar om huruvida eleverna förstått begreppen. Eleverna kan ha tillgodogjort sig dessa på olika sätt bland annat genom att läsa, lyssna, se olika filmer eller
37
arbeta laborativt. De behöver således inte ha en god läsförståelse för att utveckla sina kunskaper i de naturorienterande ämnena. I engelska behöver eleverna i större utsträckning använda sig av läsförståelsestrategier och är mer beroende av en god läsförståelse. Enligt LK1 beror det på att det är svårare att komplettera med annat material i engelska. En stor del av undervisningen baseras på att eleverna bland annat ska kunna formulera svar på frågor om texters innehåll, använda sig av glosor men framförallt vara delaktig i diskussioner kring texterna. Samtidigt betonar LK1 att eleverna kan lära sig nya ord genom att lyssna på en text. LK1 problematiserar dock hur svårt det kan vara att bedöma elevernas utveckling av läsförståelse även i engelska. LK1 uttrycker att det kanske inte är elevernas läsförståelsestrategi som är bristfällig. Det kan snarare handla om ren ordkunskap, det vill säga att eleven inte har ett välutvecklat ordförråd.
LK2 menar att det finns ett annat flöde i texterna som eleverna arbetar med i ämnet svenska jämfört med texter som de arbetar med i de samhällsorienterande ämnena. De texter som är kopplade till ämnet svenska är mer vardagsnära anser LK2. Ofta är det enligt LK2 möjligt att anknyta texterna som eleverna läser i svenska till samhällsorienterande ämnen. När det gäller faktatexter som LK2 ofta använder inom de samhällsorienterande ämnena består dessa till skillnad från texter i ämnet svenska av fler rubriker, styckeindelningar och kursiverade ord. Eleverna kan då behöva använda sig av flera olika läsförståelsestrategier. Det kan exempelvis handla om att dela upp texten så att läsförståelsen avgränsas till kortare stycken eller fokusera på några begrepp i taget. LK2 menar att detta är viktigt att ta hänsyn till vid planeringen av undervisningen så att eleverna utvecklar olika läsförståelsestrategier som möjliggör att de förstår texters innehåll. Läsförståelsen är enligt LK2 viktig både i svenska och samhällsorienterande ämnen för att eleverna ska utveckla sina kunskaper inom respektive ämne. LK2 nämner materialet Läsförståelse A som används i syfte att utveckla elevernas läsförståelse.
Vi har läsförståelse A, den gröna rutan är avläsning direkt i texten, gula frågorna är lite sådär slutledning och de rosa frågorna där ska du själv komma fram till slutsatser för att få ett djup i läsningen. Vissa kommer bara till de gröna frågorna med avläsning och blir helt ställda när de kommer till de gula frågorna (LK2).
För att tydliggöra ny information kan olika sorters bildstöd användas enligt LK2. Vid planeringen av undervisningen och inom samma tema eller arbetsområde anpassar LK2
38
uppgifterna efter elevernas behov, så att varje elev kan utveckla läsförståelsen utifrån sin nivå. Det kan innebära längre eller kortare texter eller att några skriver färre antal svar när det handlar om frågor som är kopplade till texten. Det är också möjligt att återberätta texter muntligt istället för skriftligt. LK2 menar att det är lättare att göra dessa anpassningar på individnivå i ämnet svenska. LK2 tycker det är en fördel att hon har en tämligen liten grupp elever. Hon menar att det underlättar bedömningen av elevernas läsförståelse. Hon har goda möjligheter att växla mellan diskussioner i grupp, individuella samtal med eleverna samt skriftliga uppgifter där eleverna ska besvara frågor utifrån en läst text.
LM3 menar att den stora skillnaden mellan svenska och samhällsorienterande ämnen är att det är varierande typer av texter som kräver olika slags läsförståelse. Läsförståelsen är nödvändig i båda ämnena för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor menar LM3. I svenska används många skönlitterära texter och i samhällsorienterande ämnen baseras en stor del av undervisningen på faktatexter. Trots det poängterar han vikten av att sammanbinda ämnena med varandra, ”annars blir det för mycket”. LM3 åskådliggör en skillnad mellan faktatexter och skönlitterära texter. ”En faktatext är lite mer analys liksom, en skönlitterär där kan du läsa mellan raderna men i en faktatext är det kanske lite mer vidareutveckling av egna resonemang.” Vidare poängterar LM3 vikten av läsförståelsestrategier och menar att ”när de får hjälp med dem, vilka de ska titta efter brukar det hjälpa några”. Texterna anpassas också efter elevernas behov och LM3 menar att ”ibland får man förenkla texten lite”. I samhällsorienterande ämnen menar LM3 att många elever anser att det är lättare att tillgodogöra sig texter genom att läsa ett stycke i taget. På så sätt begränsas läsförståelsen till kortare stycken vilket många elever använder som läsförståelsestrategi för att utveckla läsförståelsen. Sedan lågstadiet har LM3 tillsammans med eleverna arbetat med ”En läsande klass”. Genom de olika läsförståelsestrategier som detta arbetssätt innefattar har eleverna utvecklat förmågan att tillgodogöra sig olika texter enligt LM3.
För att som lärare få kännedom om hur en elev tillgodogjort sig innehållet i en text är det enligt LM3 betydelsefullt med frågor som är kopplade till texten samt andra relevanta diskussionsfrågor. Det kan handla om frågor som ska besvaras med stöd av texten, vilka eleverna sedan får träna på hemma. Som avslutning på arbetsområdet tilldelas eleverna ofta någon form av test som kan genomföras muntligt eller skriftligt. På så sätt kan LM3 utvärdera om eleverna förstått innehållet i texterna. LM3 märkte en förändring i åk 3 när eleverna började läsa svårare faktatexter det vill säga texter med ökad textmassa och flera nya
39
begrepp. Eleverna saknade läsförståelsestrategier för att kunna tillgodogöra sig dessa. Då fokuserade LM3 mycket på läsning av just faktatexter och uppgifter kopplade till dessa. LM3 märkte att detta arbete som inriktades på att utveckla olika läsförståelsestrategier har gett resultat även på mellanstadiet eftersom samma strategier kan användas.
LM3 anser att eleverna kan använda sig av ungefär samma hjälpmedel både i samhällsorienterande ämnen och i ämnet svenska. Han nämner bland annat Inläsningstjänst och anser att det är ett bra stöd för de elever som inte har automatiserat avkodningen. Ibland lyssnar hela klassen på en text istället för att eleverna ska läsa på egen hand. Då behöver eleverna inte lägga energi på avkodningen utan kan istället fokusera på läsförståelsen. Även LK1, LK2 och LM4 poängterar att elever kan ha stor hjälp av inläst material genom exempelvis Inläsningstjänst.
LM4 anser att den största skillnaden mellan texter i naturorienterande ämnen jämfört med engelska är att i de naturorienterande ämnena är det ett större fokus på begreppskunskap, det vill säga att eleverna ska kunna förstå och förklara begrepp. För att LM4 ska få en inblick kring huruvida eleverna förstått texterna ser det lite olika ut beroende på ämne. I engelskan är det mer inriktat på att förstå en text och kunna återberätta denna antingen muntligt eller skriftligt. I engelskan kan det finnas en del ord som är främmande för eleverna. För att eleverna ska visa en god läsförståelse behöver de utveckla läsförståelsestrategier som kan förenkla för dem. ”Vissa elever behöver bara tips på hur man på ett enkelt sätt kan hitta relevant information i en text medan andra behöver djupare strategier för att förstå textens helhet.” LM4 menar att de förmågor man jobbar med i engelska går alla att bedöma utifrån en och samma text. Texter i naturorienterande ämnen är ofta kortare och det finns en större möjlighet att använda kompletterande material som fokuserar på samma begrepp. I båda ämnena poängterar LM4 att gemensamma diskussioner och samtal är viktiga för elevernas kunskapsutveckling och kan således också påverka läsförståelsen.
När LM4 planerar upp lektionerna menar han att det är bra att komplettera med annat material. Eleverna kan alltså utveckla sina kunskaper på olika sätt och är således inte bundna till enbart texter och förståelsen av dessa. I de naturorienterande ämnena kan eleverna utveckla sina förmågor genom bland annat laborativt material. I engelskundervisningen använder LM4 ofta filmer, detta för att eleverna ska få höra engelska och få möjlighet att diskutera filmerna i efterhand. Eleverna kan alltså utveckla sina förmågor på andra sätt än
40
genom texter men LM4 poängterar ändå vikten av en god läsförståelse i båda ämnena. När det gäller planeringen i naturorienterande ämnen används läroboken frekvent, men LM4 hämtar även information från andra källor för att komplettera läroboken och öka elevernas förståelse. Han menar att ju fler informationskanaler eleverna får desto lättare blir det för dem att lära sig nya begrepp och förstå dessa ur ett relevant sammanhang. I engelskan har alla samma grundbok men sedan får några elever kompletterande böcker eller material beroende på var de befinner sig i deras kunskapsutveckling. I engelska betonar LM4 också vikten av att använda sig av glosor på rätt sätt för att eleverna ska utveckla sin läsförståelse och språkliga säkerhet i ämnet.
Jag jobbar mycket med att orden inte är någon ensam ö utan allt ska sättas i ett sammanhang. Jag är allergisk mot glosläxor som tas ur sitt sammanhang. Glosor ger kunskap om specifika ord, hur de översättas och stavas men de behöver sättas in i ett sammanhang (LM4).
LM4 nämner hur vissa elever behöver stöd när det gäller var de kan hitta relevant information i texten i förhållande till exempelvis de frågor som är knutna till innehållet. Genom att koppla en fråga i taget till ett visst stycke i texten kan eleverna lättare bearbeta texterna. LM4 menar att en annan användbar läsförståelsestrategi i båda ämnena är att visa eleverna hur de kan göra små anteckningar under tiden de läser. Det kan hjälpa dem att besvara frågor som inte är direkt uttalade i texten, det vill säga frågor som baseras på läsning mellan raderna.