Vad har Läslyftet bidragit till när det gäller elevernas aktivitet i relation till språk?

Figur 12. Lärarnas bedömning av elevernas aktivitet i relation till språk. I procent.

*Antal svarande: A: 1025, B: 1026, C: 1024, D: 1025, E: 1023

A. Har fått ett större intresse för texter och läsning B. Deltar i samtal mer än tidigare

C. Ställer fler egna frågor till texter D. Lyssnar bättre på varandra E. Samarbetar bättre med varandra

På denna, liksom på föregående, fråga var det mellan tre och fyra av tio lärare som an-vände svarsalternativet ”i stor utsträckning” bortsett från när det gällde om eleverna

”samarbetar bättre med varandra” där ungefär var fjärde lärare svarade att de gjorde det

”i stor utsträckning”. Resultaten visar att ett antal av lärarna tyckte sig se en viss effekt på elevernas agerande i undervisningen redan i Läslyftets slutskede. Å andra sidan var det ungefär en av tio som använde svarsalternativet ”inte alls” om vad Läslyftet bidragit till i detta avseende och ungefär lika många svarade ”vet ej/inte aktuellt”. Liksom på den föregående frågan var det alltså ungefär åtta av tio lärare som svarade att Läslyftet bidragit till att eleverna i ”liten” eller ”stor” utsträckning blivit mer aktiva i språkundervisningen. Det bidrag som störst andel lärare ansåg att Läslyftet gett i ”stor utsträckning” var att eleverna ”deltar i samtal mer än tidigare”.

På den här elevfrågan finner vi liknande mönster som på föregående. Lärarna på de fri-stående skolorna är något mer benägna att använda svarsalternativet ”i stor utsträck-ning”, framförallt på delfrågan om eleverna ”fått ett större intresse för texter och läsning”.

Samma mönster som vid ovanstående frågor framkommer när det gäller lärare som undervisar i olika årskurser. Detta gäller samtliga delfrågor. På frågan om eleverna har

”fått ett större intresse för texter och läsning” är skillnaden ganska stor redan mellan lärare i förskoleklass, där drygt sex av tio svarade att det stämde ”i stor utsträckning” och lärare i årskurserna 1-3 där fyra av tio gav detta svar. Därefter sjunker andelen som använde svarsalternativet ”i hög utsträckning” ytterligare för lärare i årskurserna 4-6 och 7-9. Även på denna fråga är det lärarna i svenska som skiljer ut sig genom att i högre grad än lärare i andra ämnen använda svarsalternativet ”i stor utsträckning” och lärarna i praktiskt-estetiska ämnen som är minst benägna att använda detta svarsalternativ.

0

I vilken utsträckning uppfattar du att Läslyftet har bidragit till att eleverna…

I stor utsträckning I liten utsträckning Inte alls

Vet ej/inte aktuellt

72 De lärare som redan innan de påbörjade Läslyftet ”diskuterade arbetssätt för språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans med sina kollegor” svarade också oftare att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till att elevernas intresse och aktivitet när det gällde samtal och läsning ökat. Detta gällde de delfrågor som handlade om huruvida eleverna: ”deltar i samtal mer än tidigare”, ”ställer fler egna frågor till texter”, ”lyssnar bättre på varandra”

och ”samarbetar bättre med varandra”.

De lärare som använde modulen Läsa och skriva i alla ämnen under våren 2016 var mer benägna att svara att eleverna ”i stor utsträckning” ”fått ett större intresse för texter och läsning” och ”deltar i samtal mer än tidigare”. I modulerna Lässtrategier för skönlitteratur, Läsa och skriva i alla ämnen, Kritiskt textarbete och Främja elevers lärande i SO svarade en större andel av lärarna än i andra moduler att eleverna ”i stor utsträckning” ”ställer fler egna frågor till texter”. De tre förstnämnda hade också en hög andel som instämde ”i stor utsträckning” i att eleverna blivit ”bättre på att lyssna på varandra”.

I likhet med de tidigare frågorna (se avsnitt 6.5, 6.6, 6.7 och 6.8) hade lärarnas motivation att påbörja Läslyftet, de kollegiala samtalens karaktär (fråga 14), handledarens aktivitet (fråga 15) och rektors aktivitet (fråga 16) betydelse för samtliga delfrågor om elevernas intresse och aktivitet när det gäller samtal och läsning. Ju högre de har bedömt dessa frågor, desto mer uppgav de att Läslyftet hade främjat elevernas intresse och aktivitet.

I enkätens öppna svarsfält har lärare bland annat skrivit att eleverna lärt sig att ”reflek-tera över vad andra säger”, att det blivit många ”aha upplevelser tillsammans med ele-verna”, att eleverna ”sagt att många av uppgifterna hjälper dem i sitt skolarbete” och att eleverna har ”fått fler tillfällen att diskutera, genomföra och arbeta tillsammans”, medan andra på olika sätt betonade att detta ”arbetade vi med redan innan”. Ytterligare några röster om eleverna och Läslyftet:

Den största vinsten är att vi alla på skolan jobbar så och har fått ett gemensamt språk som vi också använder med eleverna, vilket gör att de bättre förstår och kan tillämpa sina kunskaper i t.ex.

lässtrategier i fler ämnen. De har då också blivit betydligt bättre på att koppla ihop kunskaper från flera ämnen.

Det arbetssätt eleverna har under sva-lektionerna passade inte för läslyftet mer än vid några tillfällen tyvärr, men det vi gjorde motiverade både mig och eleverna. Eleverna tyckte mycket om att sitta i liten grupp och diskutera innehållet i texterna tillsammans med mig. Att vara väl förberedd med mängder av frågor för att hålla igång samtalet var något jag lärde mig av.

Ett antal lärare hade också skrivit att de trodde att Läslyftets betydelse för elevernas språkutveckling och relation till språk skulle synas mera längre fram i tiden.

Detta kommer att leda till att elever bl.a. läser texter osv. bättre, men det är för tidigt att se resultat redan, därav mina ’jag vet inte’ på sista sidan!

En väldigt bra fortbildning. Att inte elevernas utveckling märks så mycket än beror nog på att flera övningar bara hunnits med en gång. Nu är det övning på samma övning flera gånger för att göra eleverna bekväma och märka deras utveckling.

Genom Läslyftet har en process startat som på sikt kommer att leda till ett förändrat sätt att förhålla sig till läsning, både för oss lärare och för våra elever. Vi har ofta diskuterat våra elevers minskande lust till läsning och den nya tekniken som leder till mindre skrivande. Genom Läslyftet har vi kunnat diskutera sätten att jobba med detta.

73

6.10 Sammanfattning

Sammantaget tyder lärarnas svar på att Läslyftet har gett vissa effekter på kort sikt. Ef-fekterna gäller dels lärarnas ökade insikter, engagemang och intresse för språk-, läs- och skrivutveckling och kollegialt lärande, dels ökade kunskaper och kompetenser i att ut-veckla elevernas språk-, läs- och skrivförmågor, dels en förändrad undervisning. Ett kollegialt lärande i läslyftsgruppen har stimulerats där lärarna fördjupat sitt pedagogisk-didaktiska samtal och lärt sig av och med varandra. Lärarnas upplevelser av effekter på elevernas språkutveckling är dock lägre och de betonar att det är för tidigt att avgöra.

Svaren från lärarna tyder på att Läslyftet främst gett avtryck hos lärare som undervisar i lägre årskurser, lärare i svenska och lärare som redan har erfarenhet och intresse och ett kollegialt samarbete för språk-, läs- och skrivutveckling. Svaren tyder också på att handledares och rektorers stöd är av betydelse för vilka effekter lärarna uppger att Läslyftet har fått för dem själva, läslyftsgruppen, skolan och eleverna. Hur motiverade lärarna var att påbörja Läslyftet och hur nöjda de var med de kollegiala samtalen var också av stor betydelse.

74