Målgruppernas bedömning av Läslyftets effekter

I nedanstående avsnitt har vi markerat effekterna genom att använda kursiv stil på det som vi undersökt som effekter av Läslyftet.

7.3.1 Huvudmän

Sex av tio huvudmän bedömde att Läslyftet ”i hög utsträckning” bidragit till att etablera en fortbildningsmodell för kollegialt lärande och knappt hälften svarade så beträffande att Läslyftet bidragit till ett stärkt kvalitetsarbete. Svaren kan tolkas som att Skolverket bidragit till att integrera literacyfrågor i det systematiska kvalitetsarbetet.

En tänkbar effekt av Läslyftet är att satsningen påverkat huvudmannens fortbildnings-policy, vilket också enkätsvaren tyder på. Knappt hälften av huvudmännen angav att

77 Läslyftet ”i hög utsträckning” hade stärkt huvudmannens fortbildningspolicy i kollektiv riktning eller mer precist uttryckt ”för gemensam kunskap och förhållningssätt”. Två viktiga motiv för de som svarade så var att införa en fortbildningsmodell för kollegialt lärande och att huvudmannen ville ligga i framkant när det gäller skolutveckling. Flera intervjuade poängterade att det var Läslyftet som fortbildningsmodell som de ville satsa på, andra betonade att modellen redan använts före Läslyftet.

Omkring var tredje huvudman uppgav att de kommer att avsätta resurser för att Läslyftet ska kunna fortsätta nästa läsår; handledarna skall kunna handleda samma lärare i nya moduler och/eller kunna handleda andra lärare. En fjärdedel av huvudmännen svarade att de avsåg att utbilda eller uppgradera lärare till handledare. En majoritet av huvudmännen uppgav att de kommer att ”skapa/stärka nätverk i språk-, läs- och skrivut-veckling för handledare och lärare”. Om allt, en del eller inget av detta omsätts i praktiken återstår att se.

7.3.2 Rektorer

Man kan se en effekt av Läslyftet i att skolenheterna utsett fler handledare än de som man fått statsbidrag för. Knappt tre av tio rektorer angav att deras skolenhet hade egen-finansierade handledare. Knappt fyra av tio rektorer uppgav också att fler lärare deltog i Läslyftet under läsåret än man anmält till Skolverket, också det en effekt.

När det gäller effekter på eleverna visar rektorernas svar att de såg effekterna som mindre och osäkra. Knappt tre av tio rektorer bedömde att Läslyftet ”i stor utsträckning”

förbättrat ”elevernas språk-, läs- och skrivförmågor” samtidigt som fler, drygt fyra av tio, inte tydligt uppfattade att Läslyftet haft en effekt på elevernas språk-, läs- och skrivut-veckling.

Som redovisats ovan uppgav knappt hälften av huvudmännen att Läslyftet bidragit till att huvudmannens fortbildningspolicy påverkats i kollektiv riktning. Bland rektorerna var det sju av tio som angav att Läslyftet bidrog till att fortbildningen blivit mer kollektivt inriktad (mot ”gemensam kunskap och förhållningssätt”) och något färre att en fortbild-ningsmodell för kollegialt lärande etablerats. Hälften av rektorerna bedömde att Läslyftet resulterat i att språk-, läs- och skrivutveckling integrerats i det systematiska kvalitets-arbetet och att språk-, läs- och skrivutveckling blivit ett ”inslag i skolledningens pedago-giska ledarskap”. Två av tio rektorer angav att Läslyftet resulterat i att skolenheten tillsatt ansvarig lärare för språk-, läs- och skrivutveckling. Dessutom har mer resurser (utöver statsbidraget) frigjorts för Läslyftet på skolenheterna och detta har möjliggjort att fler handledare och lärare kunnat delta. Rektorernas och huvudmännens erfarenheter av effekter av Läslyftet i dessa avseende överensstämmer ganska väl.

Läslyftet har, enligt rektorerna, också påverkat undervisningskulturen i kollektiv riktning.

Drygt sju av tio rektorer svarade att Läslyftet ”i stor utsträckning” ökat/fördjupat lärarnas

”pedagogisk-didaktiska samtal om språk-, läs- och skrivutveckling”, ”engagemang för språk-, läs- och skrivutveckling i undervisningen” och även ”samarbete kring språk-, läs- och skrivutveckling.” Påverkan på undervisningskulturen gäller för såväl skolenheter som före Läslyftet i ”stor” eller ”liten” utsträckning diskuterade arbetssätt för att utveckla elevernas kunskaper.

78 7.3.3 Handledare

Vilka effekter framträder av Läslyftet från handledarnas horisont? En effekt är att mellan åtta och nio av tio handledare fått mer kunskap och intresse för literacyfrågor. De svarade att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till att öka deras insikter i språk- läs- och skrivutveckling, engagemang för språk- läs- och skrivutveckling i sin undervisning och likaså till att öka deras allmänna pedagogisk-didaktiska tänkande. Läslyftet har också ökat deras intresse för kollegialt samarbete och förmåga att handleda kollegor. Handle-darutbildningen har sammantaget rustat dem väl för handledaruppdraget, dvs. att leda kollegiala samtal och på olika sätt vara ett stöd för lärarna. Läslyftet har också bidragit till fördjupade kollegiala reflektioner kring språk-, läs- och skrivutveckling.

Det kan också ses som en effekt av Läslyftet att utbildningen av handledarna lett till en kompetenshöjning. Många handledare kommer att användas under nästa läsår för att fortsätta handleda moduler i Läslyftet, men deras kompetens kan också användas i andra literacysatsningar eller i andra fortbildningar som handlar om att främja och leda kollegialt lärande.

7.3.4 Lärare

En stor majoritet av lärarna upplevde att Läslyftet ”i stor utsträckning” ökat deras insikter, engagemang och intresse för literacyfrågor. Sju av tio svarade att deras intresse för kollegialt samarbete ökat och omkring sex av tio att deras allmänna pedagogisk-didak-tiska tänkande och insikter i språk-, läs- och skrivutveckling, samt engagemang för dessa frågor i sin undervisning ökat. Något färre, omkring hälften av lärarna, upplevde att deras kunskaper och kompetenser i literacyfrågor ökat ”i stor utsträckning”. Modulerna har främst bidragit till att de fått mer kunskap och kompetens att utveckla elevernas be-greppsförståelse och läsande. Omkring hälften av lärarna svarade att modulerna ”i stor utsträckning” också bidragit till att de förändrat sin undervisning, främst genom att de använder olika texter och textsamtal mer medvetet i undervisningen. Effekten av Läslyftet framträder främst i den egna läslyftsgruppen där nästan åtta av tio lärare upplevde att Läslyftet bidragit till ett kollegialt lärande, i form av ett fördjupat pedagogisk-didaktiskt samtal och att de där lärt sig av och med varandra. Men bara en tredjedel av lärarna sva-rade att de ”i stor utsträckning” planesva-rade undervisningen tillsammans oftare än tidigare.

En av fyra lärare bedömde att Läslyftet ”i stor utsträckning” förbättrat elevernas språk-, läs- och skrivförmågor samtidigt som fler än hälften använde svarsalternativet ”i liten utsträckning” och två av tio att Läslyftet inte haft några effekter på dessa förmågor eller inte vet om Läslyftet haft det. Läslyftet hade även effekt på eleverna i andra avseenden, dels på elevers deltagande i samtal dels på att elever ställde fler frågor till sina texter än tidigare. Knappt en av fyra lärare bedömde att Läslyftet ”i stor utsträckning” bidragit till detta.

Svaren bland lärare i olika årskurser visar att ju lägre årskurser lärarna undervisar i desto större effekter tillskriver de Läslyftet både för den egna utvecklingen och för elevernas språkutveckling. Skillnader mellan lärare som undervisade i olika ämnen framträder också. Lärare i svenska och svenska som andraspråk ser flest effekter på språkut-vecklingen både hos sig själva och hos eleverna. De lärare som genomgående upplevde att de fått ut minst av Läslyftet var lärare i praktiskt-estetiska ämnen och idrott och hälsa.

79 Lärarnas motivation till att påbörja Läslyftet var den variabel som allra tydligast påver-kade svaren på många effektfrågor. Hur lärarna bedömde vad som hade kännetecknat de kollegiala samtalen i läslyftsgruppen hade också stor betydelse, liksom hur lärarna uppfattade att handledarna och rektorerna hade agerat. Mönstret är genomgående, de som bedömde att de kollegiala samtalen ”i stor utsträckning” fungerat väl och att hand-ledaren och rektorn ”i stor utsträckning” varit aktiva i olika avseenden, bedömde också att Läslyftet ”i stor utsträckning” haft de redovisade effekterna.

Den tidigare undervisningskulturen på skolan hade också betydelse för effekterna av Läslyftet. Framförallt var lärare som uppgav att de redan före Läslyftet diskuterade ar-betssätt för språk-, läs- och skrivutveckling tillsammans med sina kollegor ”minst en eller ett par gånger per termin” mer benägna att använda svarsalternativet ”i stor ut-sträckning” på effektfrågorna. Läslyftet tycks alltså ha haft en mer förstärkande effekt på undervisningskulturen än en förändrande. Samtidigt poängterade flera lärare i öppna svarsfält att de redan arbetade i enlighet med det som förespråkas i Läslyftets moduler och att de därför inte kan tillskriva Läslyftet de förbättringar de såg i elevernas språk-utveckling eller att det förändrat deras undervisning i större utsträckning eller bidragit till nya kunskaper och kompetenser.

7.3.5 Skillnader i målgruppernas effektbedömningar

Huvudmännen och rektorerna tillfrågades om Läslyftets effekter i form av bidrag till att etablera en fortbildningsmodell för kollegialt lärande, till att stärka kvalitetsarbetet och till att stärka fortbildningspolicyn (huvudmän) respektive inrikta fortbildningen (rekto-rer) mot gemensam kunskap och förhållningssätt. Läslyftets bidrag till, och effekt på, kvalitetsarbetet och fortbildningen bedömdes något större av rektorer än av huvudmän.

Eftersom frågorna om kvalitetsarbetet och fortbildningen inte formulerats exakt lika kan en del av skillnaderna i svaren bero på detta.

När handledarnas och lärarnas svar jämförs på några effektfrågor är det samma mönster som framträder som i deras generella bedömning av Läslyftet. Det är en lägre andel lärare jämfört med handledare som svarade att Läslyftet ökat deras insikter i literacyfrågor och intresse/engagemang för kollegiala samtal, dvs. effekterna av Läslyftet uppfattas som mindre av lärarna.

Figur 14. Handledare och lärares bedömning av vissa effekter på kort sikt. I procent.

*Antal svarande: Handledare: 222-223, Lärare: 1025-1026.

0

80 A. Dina insikter i språk- läs och skrivutveckling

B. Ditt engagemang för språk- läs och skrivutveckling i din undervisning C. Din dokumentation från undervisningen, t.ex. i form av loggbok D. Ditt allmänna pedagogiska-didaktiska tänkande

E. Ditt intresse för kollegialt samarbete