5. Effekter av Läslyftet
5.3 Läslyftet bidrog till en del effekter på undervisning och interaktionen mellan
Utvärderingen visar att lärare, förskolepersonal och handledare bedömer att Läslyftet har bidragit till en del effekter på deras undervisning och interaktion med barn och elever på kort sikt under genomförandet av Läslyftet. För lärare och handledare i grund- och gymnasieskolan gäller det även på längre sikt, det vill säga ett och ett halvt år efter att deras första deltagande avslutats.
57
5.3.1 Läslyftet bidrog på kort sikt till en mer medveten undervisning om olika texter och textsamtal
Läslyftet har under dess genomförande bidragit till att lärare och förskolepersonal förändrat sin undervisning på så sätt att de använder språkutvecklande undervisningsmetoder från modulen/-modulerna och arbetar med olika texter mer medvetet. Läslyftet har i mindre utsträckning bidragit till att lärare och förskolepersonal förändrat sin undervisning avseende att utveckla elevernas/barnens skrivande och kritisk granskning av texter (se delrapport 2, 4 och 11). En mycket stor andel av handledarna i förskolan och en stor andel av förskolepersonalen (signifi-kanta skillnader) har också under genomförandet av Läslyftet förändrat sin interaktion med barnen i undervisningen på så sätt att de samtalar om texter, ställer språkutvecklande frågor till barnen och använder andra uttrycksformer tillsammans med texter, till exempel drama och måleri (se delrapport 11). Även i grund- och gymnasieskolan finner vi att lärarna har förändrat sin undervisning mot en mer dialogisk undervisning. En stor andel av grundskollärarna och ungefär hälften av gymnasielärarna (signifikanta skillnader) uppger att modulerna bidrog till att de använde textsamtal mer medvetet under genomförandet av Läslyftet (se delrapport 2 och 4).
I såväl grundskolan, gymnasieskolan som förskolan finns det deltagare som (i fallstudierna, övriga intervjuer och enkäternas fritextsvar) menar att Läslyftet inte har bidragit till att förändra deras undervisning. En vanlig förklaring till dessa uteblivna effekter är att de redan arbetar aktivt och systematiskt med barns/elevers språk-, läs- och skrivutveckling i enlighet med de förhållningssätt och metoder som modulerna förespråkar. Detta är synpunkter som framförallt framförts av lärare i svenska och förskollärare. Att Läslyftet inte har bidragit till några förändringar i deras undervis-ning betyder dock inte att de alltid är mindre positiva till Läslyftet (se avsnitt 5.1.1) utan de kan istället lyfta fram det positiva i att de har fått tid att diskutera och reflektera över didaktiska frågor som rör deras ämne och kärnområde.
5.3.2 Läslyftet bidrog till kvarstående effekter på språk-, läs- och skrivutvecklande undervisning
Resultaten visar att handledare och lärare bedömde att Läslyftet hade bidragit till kvarstående effekter på deras undervisning, såväl i grundskolan som i gymnasieskolan ett och ett halvt år efter att deras första deltagande i Läslyftet avslutats. Som tidigare nämnts finner vi störst effekter på handledarnas undervisning. En mycket stor andel av handledarna i grundskolan och en stor andel av handledarna i gymnasieskolan (signifikanta skillnader) uppgav att de använder sig av fler verktyg idag (läs ett och ett halvt år efter att deras första deltagande i Läslyftet avslutats) för att arbeta med elevernas språk-, läs- och skrivutveckling och att de arbetar mer medvetet med olika texter. En signifikant lägre andel, cirka hälften av lärarna i grund- och gymnasieskolan än handledare uppgav att de idag arbetar med olika texter på ett mer medvetet sätt (se tabell 11 nedan).
58
Tabell 11. I vilken utsträckning har Läslyftet bidragit till att du idag* i din undervisning arbetar med olika texter på ett mer medvetet sätt. Andel handledare och lärare som svarade ”i stor utsträckning”. I procent.
Grundskola Gymnasieskola
Handledare 85 72
Lärare 58 50
Antal svarande med svarsfrekvens i parantes: Handledare Gr: 169 (57%), Gy: 163 (66%). Lärare Gr: 634 (30%), Gy: 910 (42%).
Övriga svarsalternativ: ”i liten utsträckning”, ”inte alls”, ”inte aktuellt”.
*Idag=ett och ett halvt år efter att deras första deltagande i Läslyftet avslutats.
Se texten för vilka skillnader som är signifikanta.
Cirka hälften av grundskollärarna svarade också att de använder fler språk-, läs- och skrivutvecklande undervisningsmetoder och låter eleverna samtala om texter i grupp medan färre gymnasielärare uppgav detta (signifikanta skillnader). Det är dock en liten andel av både gymnasielärare och grundskollärare som svarade att de låter eleverna skriva tillsammans i grupp och kritiskt granska texter tillsammans i grupp (se delrapport 7 och 12).
Läslyftet har också, enligt lärarnas svar, bidragit till kvarstående effekter på ökad interaktion mellan lärare och elever i grund- och gymnasieskolan. Undervisningen har utvecklats i en dialogisk inriktning där eleverna blir mer delaktiga. Även i interaktionen med eleverna är de kvarstående effekterna störst för handledarna. En mycket stor andel av handledarna i grund-skolan och en stor andel av handledarna i gymnasiegrund-skolan (signifikanta skillnader) svarade till exempel att Läslyftet i stor utsträckning har bidragit till att de ett och ett halvt år efter att deras första deltagande i Läslyftet avslutats, samtalar om texter med eleverna (se tabell 12 nedan).
Något fler än hälften av grundskollärarna och knappt hälften av gymnasielärarna svarade detsamma. Skillnaderna är signifikanta mellan målgrupperna inom respektive skolform och mellan skolformerna inom respektive målgrupp.
Tabell 12. I vilken utsträckning har Läslyftet bidragit till att du idag* i din undervisning samtalar om texter med eleverna. Andel handledare och lärare som använde svarsalternativet ”i stor utsträckning”. I procent.
Grundskola Gymnasieskola
Handledare 81 70
Lärare 59 47
Antal svarande med svarsfrekvens i parantes: Handledare Gr: 168 (57%), Gy: 163 (66%). Lärare Gr: 633 (30%), Gy: 906 (41%).
Övriga svarsalternativ: ”i liten utsträckning”, ”inte alls”, ”inte aktuellt”.
*Idag=ett och ett halvt år efter att deras första deltagande i Läslyftet avslutats.
Se texten för vilka skillnader som är signifikanta.
En stor andel av handledarna både i grund- och gymnasieskolan svarade också att de i stor utsträckning granskade texter kritiskt tillsammans med eleverna. Däremot var det bara en liten andel av både grund- och gymnasielärare som uppgav detsamma. Skillnaderna mellan handledare och lärare är signifikanta men det finns inga signifikanta skillnader mellan skolformerna inom respektive målgrupp. En stor andel av handledarna i grundskolan och cirka hälften av hand-ledarna i gymnasieskolan rapporterade att de skrev tillsammans med sina elever (signifikanta skillnader). Det var också en signifikant större andel, cirka hälften, av grundskollärarna som uppgav att de i stor utsträckning skrev tillsammans med sina elever medan en liten andel av
59
gymnasielärarna uppgav detsamma (se delrapport 7 och 12). Skillnaderna mellan handledarnas svar och lärarnas svar var också signifikanta.
När det gäller kvarstående effekter på förskolepersonalens undervisning och även förskole-personalens interaktion med barnen har vi inte haft möjlighet att följa upp Läslyftet ett och ett halvt år efter att deltagandet med statsbidrag avslutats eftersom förskolan deltog först verksamhetsåret 2017/18. Dessutom deltog nästan hälften av förskolorna fortfarande i Läslyftet med statsbidrag när förskolepersonalen besvarade enkäten hösten efter att deras första deltagande avslutats. Vi finner dock inga signifikanta skillnader i svaren mellan de som har fortsatt att arbeta med Läslyftet med statsbidrag ytterligare ett verksamhetsår jämfört med de som inte gjorde det. Det kan tyda på att effekterna på förändrad undervisning i förskolan är kvarstående åtminstone hösten efter deras deltagande (se delrapport 11).
Även fallstudierna i grund- och gymnasieskolan visar exempel på att vissa förändringar kvarstår terminen efter att läslyftsdeltagandet avslutats. Lärare uppger till exempel att de prioriterar förarbetet av texter och genomgångar av begrepp. De anser också att de har blivit bättre på att presentera syftet med undervisningen och variera sina arbetssätt. Högläsning används också oftare i undervisningen. I fallstudien om gymnasieskolan framkommer det exempel på att lärare anser att de har blivit mer dialogiska i sin undervisning tack vare Läslyftet. Fallstudien om grundskolan visar exempel på att lärare ägnar mer tid än tidigare till för- och efterarbete av texter, samt att de arbetar mer medvetet med lässtrategier och studieteknik. Det framkommer också exempel på att en del lärare medvetet har valt att genomföra undervisningsaktiviteterna med de yngre eleverna eftersom det ansetts enklare att skola in de yngre eleverna i nya arbetssätt än de äldre. Vissa lärares undervisning har alltså inte nödvändigtvis förändrats i alla årskurser eller grupper (se delrapport 6 och 9).