Läxan och dess plats

Under intervjuerna framkom det att det finns skilda meningar kring var läxan egentligen hör hemma och ska göras. Intervjuperson B anser att läxan fungerar som ” … en länk mellan skola och hem, föräldrarna kanske då känner sig delaktiga i sitt barns skolgång. Detta förutsätter givetvis att föräldrarna är engagerade. […] som jag nämnt innan kan läxan bli en belastning för de barn som inte får något stöd hemifrån.”(Intervjuperson B). Intervjuperson A anser att läxhjälp ska finnas på skolan men, utifrån egna erfarenheter, menar att nödvändiga resurser inte finns tillgängliga. Detta styrks av Lindell som i sin studie Läxor – hemarbetets utformning och effekter tar upp att det är skolan som ska ansvara för att ge eleven det stöd, i form av tid, hjälp och lokaler, som den behöver (Lindell, 1990:26). Det är inte bara var läxan hör hemma och när den bör ges som de intervjuade är oense om utan även vem och vilka som ska ansvara för att den blir gjord. På frågan, ’Vems ansvar är det att läxan blir gjord?’ svarade intervjuperson C att ”…

39

det är väl elevens ansvar…” (Intervjuperson C) utan att fördjupa sig vidare i det. Däremot har intervjuperson F en mer utförlig förklaring om ansvaret för läxan.

Jag anser att läxor hör hemma i skolan under skoltid. Då är pedagogerna ansvariga, både för att läxorna som man har gett blir gjorda men också, och framförallt, för att läxorna är utformade på ett sådant sätt att de ”vill bli gjorda!”. Som jag har nämnt i tidigare svar så anser jag att läxor till största delen ska göras i skolan och en av anledningarna är ju just det att hemförhållandena ser olika ut för barnen.

(Intervjuperson F)

Till skillnad från intervjuperson F, menar Östlind att arbetet med läxor ska utföras i hemmet utan lärarstöd (Östlind, 2001:16). Att eleven ska klara av sin läxa själv utan lärarstöd håller intervjuperson A med om. Denne menar att läxan ska vara en utmaning som eleven själv ska kunna klara av utan att vara beroende av lärare eller föräldrar (Intervjuperson A). Intervjuperson A anser dock att läxarbetet ej bör ske utanför skolan då eleverna behöver sin tid för fritidsaktiviteter och vänner. Även Westlund tar i en studie upp detta, då hon menar att läxor är en ”…förlängning av det egna arbetet.” (Westlund, 2004:31) som inkräktar på elevernas fritid.

Utifrån vad som sagts i intervjuerna kan ett tydligt mönster ses. Samtliga intervjupersoner tänker på läxa som något eleven gör utanför skoltid som innefattar skolarbete. Samtidigt anser de att läxan bör ta plats under skoltid och inte belasta hemmet. Dock finns det skilda åsikter kring ansvaret för att läxan blir gjord. En del av intervjupersonerna anser att det är elev och lärare som ansvarar för läxan medan en annan del anser att det är elev och föräldrar. Det senare är dock endast möjligt om läxan ska göras utanför skoltid.

Ska läxor göras i hemmet är det bra om det finns en väl fungerande dialog mellan skola och hem för att föräldrar ska få känna sig tillräckliga! Jag tänker på läxor som något som vävs in i den dagliga verksamheten istället för som tidigare att det står för sig själv och görs i hemmet. jag är en förespråkare för att det ska finnas möjlighet att göra sina läxor i skolan med tanke på att hemmiljön och möjligheter till stöd hemifrån ser olika ut för barnen (Intervjuperson F)

Något som framkom under intervjuerna var att flera intervjupersoner stött på språkliga svårigheter i mötet med föräldrar under sin verksamhetsförlagda tid. De intervjuade menar att det borde finnas närmre samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren då detta skulle kunna minska de språkliga hindren för en elevs lärande. ”Jag har sett under min vft (verksamhetsförlagd tid) när det inte funnits någon

40

kontakt … ingen riktig kontakt eller samarbete mellan klasslärare o modersmålslärare” (Intervjuperson E). Även föräldrars yrkesliv och kunskaper kan bli en svårighet om läxan förväntas göras hemma med föräldrars stöd. Detta tar två intervjupersoner upp.

Absolut att det är bra att föräldrarna kan hjälpa till men om man nu inte kan det som förälder så ska det ju inte drabba barnets skolgång. (Intervjuperson D)

Många jobbar mycket och har då inte tid att hjälpa dem. En del har kunskapsmässigt inte möjlighet att hjälpa dem med läs- och skrivinlärningen. Därför ska inte kraven få finnas på föräldrarna. (Intervjuperson A)

Tallberg Broman med flera problematiserar de outtalade klasskillnaderna som kan ta sig uttryck genom utbildning, yrke och lön. De menar att en mängd olika faktorer, så som klassbakgrund, påverkar barns utveckling och på så sätt skapar olika förutsättningar för elever (2002:77). Hellsten problematiserar läxans plats på följande sätt.

Läxor är ett av de förhållanden i elevernas arbetsvillkor som markant skiljer skolan från andra arbetsplatser, eftersom de innebär ett ständigt återkommande åläggande att ta med sig jobbet hem. Därmed påverkar läxorna inte bara eleverna utan även deras familjer och andra människor i deras omgivning (Hellsten, 1997:205).

4.2.2.

Syftet med läxor

Intervjupersonerna i denna studie har en varierad uppfattning kring i vilket syfte läxor ska ges. Intervjuperson A menar att läxa är en gammal förlegad tradition som behöver förnyas. Denne menar att dagens lärare måste ”tänka efter vad läxor är och vilken funktion de fyller.” (Intervjuperson A). Även Intervjuperson F anser att lärare ska ställa sig frågorna: För vem är läxorna viktigast? För elev, läraren eller pedagogen?. Ulf Leo menar i sin studie, Läxor är och förblir skolarbete, att något övergripande syfte med läxor inte finns. Han tar upp det faktum att läxor finns trots att det inte ligger i skolans uppdrag att ge läxor (Leo, 2004:51).

Lusten att vilja lära är något som återkommer i flera av studiens intervjuer. Nyfikenheten ska tas till vara på redan från tidig ålder och läxa kan vara ett sätt att ge utrymme för denna nyfikenhet. Om man baserar läxan på det lustfyllda lärandet redan i förskoleklass så blir läxan inte så negativt laddad när eleven sen börjar skolan

41

(Intervjupersoner C och F). Att läxa ska ha till syfte att stimulera och utveckla är också återkommande i intervjuerna.”Man kan tänka sig att se läxa som stimulera eller att man har den för att bli bättre på någonting[…] ett av de alternativen för att stimulera eller att öka elevernas kunskap.” (Intervjuperson E). ”Läxor kan ju fungera både som

fördjupning i ett ämne men också som ett sätt att fånga upp alla elever och ge dem möjligheten att nå sina delmål.” (Intervjuperson F). Intervjuperson F menar att ett sätt att fånga elevens intresse är att koppla läxan med elevens fritidsintressen. Detta för att motivera eleven att utföra sitt skolarbete hemma. (Intervjuperson F).

Samarbetet mellan hem och skola förstärks, enligt intervjupersoner, genom hemläxa då föräldrar blir delaktiga i sitt barns lärande. Dock anser intervjupersoner att läxan även kan bli ett hinder för en elev då föräldrar inte har möjlighet att stödja sitt barns läxläsning.

Läxa kan fungera som en länk mellan skola och hem, föräldrarna kanske då känner sig delaktiga i sitt barns skolgång. Detta förutsätter givetvis att föräldrarna är engagerade. I de fall då föräldrar inte är engagerade bör man som lärare överväga om läxan kanske endast blir en belastning, eller att vissa elever ”kommer efter” sina kamrater. (Intervjuperson B)

För att läxan inte ska bli en fördel för vissa elever men inte för andra så bör läxa vara ”…en kompletterande del av skolverksamheten…” (Intervjuperson F). Intervjuperson F menar att detta förutsätter att individanpassade arbetsuppgifter ges av läraren som i sin tur ser till så att varje elev utmanas på rätt kunskapsnivå. Då minskar tävlingsmomentet som är en dold företeelse vilket innebär att eleverna tävlar om vem som har kommit längst med läxan. Två av intervjupersonerna problematiserar användningen av läxan på följande sätt:

Om en elev är på sidan 15 och en är på sidan 22 då kan de inte få samma läxa båda två, det går ju inte. Samma med alla ämnen i skolan.(Intervjuperson A)

Jag vet när jag har varit på praktik att då är det vissa barn som alltid vill ha läxa för att komma längst fram i matteboken. Så ska det inte användas. (Intervjuperson D)

42

4.2.3.

Individanpassning

Under intervjuerna framkom det att samtliga lärarstudenter anser att läxor ska individanpassas. En av dem uttryckte sig på följande vis och betonade vikten av individanpassning.

Det beror på undervisningen, det beror på eleven alltså individanpassat. Varje enskilt barn lär sig olika bra olika snabbt. De är individer och då kan de inte få samma läxa allihop. Det är omöjligt. Jag vill förtydliga att läxa ska vara individanpassat och inte ges bara för att det ska så vara eller för man alltid har gett läxa. (Intervjuperson A)

En annan menar att varje elev är unik och därför ska få läxa efter sina behov och inte efter någon annans.

Läxan ska inte vara så svår att eleven själv inte kan fixa den! Som lärare ska man ju utgå från där barnet befinner sig. Jag är dock tveksam till om det finns tid till att genomföra detta. … läxan får inte vara svårare än att eleven känner att de kan, även om de inte får någon hjälp hemifrån. (Intervjuperson B)

Intervjuperson C anser att det inte finns tid för att göra individuella läxor till varje elev, utan att läraren måste gruppera klassen i olika kunskapsnivåer och nivåanpassa läxan.

Man kan ju inte göra individuella läxor till alla, kanske, utan man får väl hitta mer grupperingar om det inte finns en specifik anledning till varför en individ just ska ha en, till exempel om det har skriv och lässvårigheter, eller så, då kan man ju inte sätta det i samma kategori, kanske. (Intervjuperson C)

Kort och koncist menar Intervjuperson E att det är individanpassning som gäller.

Läxan ska anpassas efter elevens behov och nivå. (Intervjuperson E)

Intervjuperson D som egentligen är motståndare till läxor menar att eftersom all undervisning i dagens skola ska individanpassas så ska det även gälla läxa. Denne anser även att läxor ska kunna fås på modersmål för att språkliga hinder inte ska uppstå då föräldrar hjälper sina barn med läxorna.

Om man tvunget ska ge ut läxa så är det väl bra, alltså, all undervisning ska ju individanpassas, nästan. Och då får väl det gälla läxa också. Och om det nu tvunget ska vara läxa så kanske man, om det handlar om språk, att man inte kan hjälpa till på grund av att man har problem med språket, så borde den ju individanpassas så att

43

man har möjlighet att få den på ett annat språk, ja, lite så tänker jag. (Intervjuperson

D)

Även Intervjuperson F menar att också läxan ska följa en skola för alla.

Läxor måste ju följa konceptet ”en skola för alla” och individanpassas för att fungera för alla. Individanpassas efter intresse för att skapa nyfikenhet. (Intervjuperson F)

Tallberg Broman m.fl. menar att klasskillnaderna skulle minskas om skolan individanpassas, just på grund av de olika förutsättningar som elever har (2002:51).