Fenomenet Läxa - Osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken

Examensarbete

Fenomenet Läxa

- Osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken

The phenomenon Homework

–invisible in theory, contradictive in practice

Jonna Palmgren

Sofie Magnusson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms- och ungdomsvetenskap 210hp Ange datum för slutseminarium 2010-11-04

Examinator: Thom Axelsson Handledare: Ingegerd Tallberg-Broman

Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle

3

Abstract

Fenomenet läxa – osynligt i teorin, motsägelsefullt i praktiken är en kvalitativ studie

med fenomenografisk forskningsansats som genomförts av Jonna Palmgren och Sofie Magnusson. Syftet med denna studie var att undersöka vilka olika synsätt dagens lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har gällande läxor. Studien är även tänkt att väcka tankar kring läxan, dess syfte och användning samt synliggöra läxan som en del av undervisningen i dagens lärarutbildning. Studien belyser bland annat att läxan förekommer i dagens skolundervisning, trots att den inte finns inskriven i styrdokumenten sedan 15 år tillbaka, och diskuterar vad det kan bero på. Studien behandlar även läxan i tidigare, nuvarande och kommande styrdokument för grundskolans tidigare år samt i högskolans styrdokument nationellt, centralt och lokalt. Den politiska debatten kring förlängd skoldag, eller samlad skoldag, berörs och diskuteras i förhållande till dagens användning av läxa och läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år samt för högskolan. Vidare synliggör studien de olika sätt som lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola erfar fenomenet läxa. All empiri i denna studie kopplas till tidigare forskning inom de perspektiv studien utgår från. De frågeställningar som studien grundats på är följande.

Vad kan begreppet läxa innebära?

Hur uppfattas begreppet läxa av lärarstudenter som går avslutande termin, med inriktning mot förskola, grundskolans tidigare år och fritidsverksamhet, på Malmö högskola?

Hur tänker lärarstudenter om läxor som en del av skolans verksamhet?

Hur uppfattas läxa behandlas i undervisningen på enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola?

4

Förord

Sida vid sida har vi arbetat med alla de olika inslag som denna studie medfört. Vi ska vara ärliga och säga att vi inte alltid varit överens, men med det goda samarbete vi har så har vi alltid kunnat kompromissa. Vi vill ge ett särskilt tack till några personer som hjälpt oss under studiens gång. Björn Lundgren, utan din hjälp hade våra enkäter aldrig blivit klara. Tack för att du tog dig tid att lyssna och hjälpa oss när ingen annan kunde ställa upp! Vi vill även tacka vår handledare, Ingegerd Tallberg-Broman för all uppmuntran och stöd genom vår arbetsprocess. Tack för all konstruktiv kritik som hjälpt oss en bra bit på vägen! Våra informanter förtjänar också ett stort tack då denna studie inte varit möjlig utan deras deltagande. Tack för att ni ställt upp och stått ut med våra påminnelser! Marie Stern Wärn, ett stort tack till dig för att du tog dig tid till att hjälpa oss med styrdokumenten. Din erfarenhet var guld värd! Slutligen vill vi tacka varandra för ett gott samarbete och en fin vänskap. Tack!

Malmö, oktober 2010

Jonna Palmgren Sofie Magnusson

5

Innehållsförteckning

2. Centrala begrepp och tidigare forskning ... 10

2.1. Begreppet läxa ... 10

2.2. Läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år ... 11

2.2.1. Tidigare styrdokument ... 11

2.2.2. Nuvarande och kommande styrdokument ... 12

2.3. Läxa på lärarutbildningen ... 13

2.3.1. Nuvarande styrdokument ... 13

2.3.2. Förslag till kommande styrdokument ... 15

2.4. Tidigare forskning ... 16

2.4.1. Hemarbetens utformning och effekter ... 16

2.4.2. Elevers syn på skolarbete ... 17

2.4.3. Barnens perspektiv på läxorna ... 18

2.4.4. En skola för alla? ... 18

2.4.5. En tradition utan stöd i styrdokument? ... 19

2.4.6. Läxor är och förblir skolarbete ... 19

2.5. Koppling mellan tidigare forskning ... 20

2.6. Teoretisk förankring ... 21 2.6.1. Fenomenografi ... 21 3. Metod ... 24 3.1. Metodval ... 24 3.2. Genomförande ... 25 3.2.1. Enkät ... 25 3.2.2. Intervju ... 26 3.3. Urvalsgrupp ... 26 3.4. Etiska överväganden ... 27

4. Resultat och analys ... 28

4.1. Resultat och analys av enkäterna ... 28

4.1.1. Läxans plats ... 30

4.1.2. Syftet med läxor ... 32

4.1.3. Individanpassning ... 33

4.1.4. Ansvarsfördelning mellan elev, hem och skola ... 35

4.1.5. Utökad undervisningstid? ... 36

4.1.6. Sammanfattning av enkäterna ... 37

4.2. Resultat och analys av intervjuer ... 38

4.2.1. Läxan och dess plats ... 38

4.2.2. Syftet med läxor ... 40

4.2.3. Individanpassning ... 42

4.2.4. Förlängd skoldag? ... 43

4.2.5. Sammanfattning och slutsatser av intervjuerna ... 44

6

5.1. Empiri- och resultatdiskussion ... 46

5.2. Metoddiskussion och sammanfattning av kritisk reflektion ... 47

5.3. Förslag på fortsatt forskning ... 49

6. Referenser... 50

7

1. Introduktion

1.1. Inledning

I en skola för alla ska undervisningen anpassas efter varje elev. I styrdokumenten framgår att vägen mot målen ska individanpassas. Detta har fått oss att fundera över om läxan anses vara en del av denna undervisning, eller om det är så att den fungerar som en kollektiv uppgift.

Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling. (Lpo94, 2008:13).

Då dagens lärarstudenter är de som ska undervisa morgondagens elever så vill vi med denna studie lyfta fram just deras syn på läxor. Hur uppfattar Malmö högskolas lärarstudenter begreppet läxa och hur funderar de kring läxans syfte och plats i skolans verksamhet? Vi kommer att diskutera lärarstudenters synsätt i förhållande till tidigare forskning och styrdokument. Detta kommer att göras utifrån ett historiskt perspektiv samt i förhållande till begreppen individanpassning och kollektiv tradition. Vidare vill vi även ta reda på om och hur läxa uppfattas bli behandlad i undervisningen till lärarstudenter på enheten Barn Unga Samhälle, på Malmö högskola.

Birgersson och Nilssons studie Läxan – en del av lärarens uppdrag? (2006) tas den politiska debatten kring läxa upp. Vänsterpartiet och Folkpartiet hade redan år 2006 en delad uppfattning kring läxa. Vänsterpartiet ansåg att läxor inte borde finnas medan Folkpartiet var för läxor. Båda partiernas argument från då är desamma som användes i debatten kring läxor inför riksdagsvalet 2010 (Birgersson & Nilsson, 2006:11). I den kommunala debatten 2006 tog Folkpartiet upp att skolan ska få tid från fritidshemmet för att utöka lektionstimmarna (Folkpartiet, 07.08.2006). Vänsterpartiet tog det ytterligare ett steg då de 2009 lade in en motion till riksdagen angående samlad skoldag.

8

De menar att fritidsverksamheten ska integreras i skoldagen. Detta för att utöka undervisningstiden utan att eleverna ska få längre skoldagar (Riksdagen, 11.06.2009). Studien tar upp den politiska debatten kring läxa då det är något som de medverkande lärarstudenterna kommenterat under empiriinsamlingen och detta redogörs det för i kapitel 4.

1.2. Syfte

Syftet med studien är att visa variationer i de synsätt lärarstudenter har gällande läxor. Då läxan inte längre är en central del i grundskolans styrdokument, men ändå förekommer i skolundervisningen vill vi undersöka vad som kan ligga till grund för detta. Studien är även tänkt att synliggöra hur läxa uppfattas bli behandlad i undervisningen på lärarutbildningen.

1.3. Frågeställningar

Vad kan begreppet läxa innebära?

Hur uppfattas begreppet läxa av lärarstudenter som går avslutande termin, med inriktning mot förskola, grundskolans tidigare år och fritidsverksamhet, på Malmö högskola?

Hur tänker lärarstudenter om läxor som en del av skolans verksamhet?

Hur uppfattas läxa behandlas i undervisningen på enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola?

1.4. Disposition

I kapitel 2 (Forskningsöversikt och teoretisk förankring) definieras begreppet läxa historiskt. Användningen av läxa i styrdokument från 1962 fram till idag, samt lärarutbildningens styrdokument presenteras. Tidigare forskning tas upp och fenomenografi presenteras och beskrivs. Kapitel 3 (Metod) redogör för urvalsgrupp

9

samt de metodval som gjorts. Därefter beskrivs genomförandet av de olika metoderna och etiska överväganden. Kapitel 4 (Resultat och analys) innehåller redogörelse för empiri och analys av denna. Detta analyseras och avslutas med en sammanfattande diskussion i kapitel 5 (Diskussion och kritisk reflektion).

10

2. Centrala begrepp och tidigare forskning

I detta kapitel kommer begreppet läxa definieras, så som det används i denna studie. Styrdokument för både grundskola och högskola presenteras utifrån olika perspektiv som lyfter begreppen läxa, hemarbete, hemuppgift och hemläxa. Längre fram i kapitlet presenteras tidigare forskning inom studiens problemområde och denna forskning knyts samman och kopplas till föreliggande studier och fenomenografi.

2.1. Begreppet läxa

Lektie, lexa är det fornsvenska ordet för dagens ord läxa. Enligt Nationalencyklopedin var läxa från början ett stycke ur Bibeln som lästes under gudstjänst (Nationalencyklopedin, 2010). Över tid har begreppet förändrats i sin betydelse, då gudstjänst idag inte längre är ett huvudsakligt inslag i den kommunala skolan. Enligt

Lärarförbundets pedagogiska uppslagsbok (1996) har begreppen läxa och hemuppgift

samma innebörd. Slår man upp ordet hemuppgift så hänvisas till ordet läxa (Lärarförbundet, 1996:242,385) som här beskrivs som ”… en mindre arbetsuppgift inom undervisningen som eleven får i uppdrag att göra på sin lediga tid.” (Lärarförbundet, 1996:385).

I Termlexikon i pedagogik, skola och utbildning (2006) står det under ordet hemuppgift att det är en ”… del av skolarbete som utförs på lektionsfri tid” (Egidius, 2006:153). Vidare hänvisas det till ordet läxa där en mer utförlig beskrivning ges (se nedanstående citat).

Läxa/…/hemuppgift; ursprungligen ett ord som användes om stycke ur Bibeln som

lästes vid gudstjänst (på äldre svenska: ’lektie’) och som senare fick betydelsen hemläxa (något som skulle läras in och läsas upp utantill vid förhör); kopplingen mellan ordet läxa och auktoritär undervisning gjorde att man på 1960-talet började

11

använda ordet ’hemuppgift’ och ofta därmed också förändrade hemarbetets karaktär

(Egidius, 2006:240)

2.2. Läxa i styrdokument för grundskolans tidigare år

2.2.1.

Tidigare styrdokument

Till skillnad från begreppet läxa, har begreppet hemuppgift tidigare använts flitigt i skolans styrdokument. I läroplanen för grundskolan från 1962 används begreppet hemarbete (Kungl. Skolöverstyrelsen, 1962:57), vilket kan tolkas som en form av dagens läxa. ”Hemarbetet har då främst till syfte att ge övning och säkerhet, för att den färdighet eller det kunnande som eftersträvas skall konsolideras.” (a.a.). Hemarbetet skrevs in som en naturlig del av elevens arbetsuppgifter och ansågs ge ”… eleverna tillfälle att ta ansvar, organisera lärostoffet och disponera tiden.”(a.a.). Hemarbetet sågs som en förberedande del i elevens arbetsfostran (a.a.). I läroplanen från 1969 beskrivs ett mer individanpassat förhållningssätt inom skolan, än tidigare. Även förhållandet och samarbetet mellan hem och skolan anses vara viktigt för elevens lärande (Skolöverstyrelsen, 1969:10,11). Förhållningssättet mellan hem och skola är återkommande även i läroplanerna från 1980 och fram till dagens läroplan grundskolan, Lpo94.

”Den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen av barn och ungdom har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar.” (Skolöverstyrelsen, 1980:13).

Läroplanen från 1969 förespråkar att skolan redan från första årskursen skall tillämpa ”det fria valet”. Exempelvis ska elever fritt välja och bearbeta uppgifter som är utöver den ordinarie undervisningen. ”Varje elev bör vidare målmedvetet vänjas att självständigt planera och genomföra ålagda och självvalda arbetsuppgifter, att värdera arbetsresultat och att fritt forma, framlägga och diskutera åsikter.” (Skolöverstyrelsen, 1969:35). I läroplanen från 1980 är det tydligt att läxa ska vara en del av skolans arbetssätt och ska vara anpassad till varje elev. Läxan ses här som en ”… väsentlig del

12

av den karaktärsdaning som skolan skall ge.”(Skolöverstyrelsen, 1980:50). I Lärarförbundets pedagogiska uppslagsbok (1996) framgår det i texten, under begreppet läxa, att 1995 års grundskoleförordning avskrev tidigare riktlinjer för hur läxa skulle användas (Lärarförbundets pedagogiska uppslagsbok, 1996:384).

2.2.2.

Nuvarande och kommande styrdokument

Begreppen läxa, hemuppgift, hemläxa och hemarbete står inte inskrivet och är inte en del av styrdokumenten i Lpo94. Det är angeläget att uppmärksamma. Vid sökning av begreppen läxa, hemuppgift, hemläxa och hemarbete gavs det inga resultat. Däremot när det skrevs in eget ansvar i sökregistret så gav det utdelning. ”Läraren skall… organisera och genomföra arbetet så att eleven successivt får fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar…” (Skolverket, 2006:12). Även elevens, skolans, rektorns och vårdnadshavares ansvar synliggörs i Lpo94 (Skolverket, 2006). Läxan är, enligt Östlind, elevens ansvar och hjälpmedel för att lära sig prioritera och hitta egna strategier (Östlind, 2001:14). Detta kan i sin tur kopplas till Lpo94 under rubriken Elevers ansvar

och inflytande där det står att ”Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt

ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö…”(Skolverket, 2006:13). Vidare står det i riktlinjerna att ”Läraren skall […] svara för att eleverna får pröva olika arbetssätt och arbetsformer…”(a.a.). ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper. I samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.” (Skolverket, 2006:5).

Vid sökning i kommande styrdokument, Lgr11, har orden läxa, hemuppgift, hemläxa eller hemarbete inte gått att finna (Skolverket, 2010). Däremot vid sökning på ordet ansvar gavs många utslag. Precis som i Lpo94 tas elevens, skolans, lärarens, rektorns samt vårdnadshavares ansvar upp i den nya läroplanen (Skolverket, 2010). ”Skolans mål är att varje elev - tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö,”(Lgr11, s.9). Även skolans och vårdnadshavares gemensamma ansvar tas upp (Lgr11, s.10). Vidare kan detta kopplas till samarbetet mellan hem och skola vilket också tas upp i den nya läroplanen.

13

Skolan ska i samarbete med hemmen främja elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare. (Lgr11,

s.4)

Läraren ska […]

- samverka med och fortlöpande informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling, och

- hålla sig informerad om den enskilda elevens personliga situation och iaktta respekt för elevens integritet. (Lgr11, s.10)

Den nya läroplanen för grundskolan ger dock utrymme för tolkning trots att den är mer detaljerad än Lpo94.

2.3. Läxa på lärarutbildningen

2.3.1.

Nuvarande styrdokument

De styrdokument som gäller för all högskoleutbildning är högskolelagen och högskoleförordningen. De nationella styrdokument som finns gällande lärarutbildningen, är de krav som ställs för att högskolan ska få utfärda en lärarexamen. Dessa krav finns i examensbeskrivningen för lärarexamen i bilaga 2, examensordningen, till högskoleförordningen (1993:100). Enligt examensbeskrivningen ska lärarstudenten uppnå bland annat följande mål.

För lärarexamens skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att förverkliga förskolans, fritidshemmets, förskoleklassens, skolans eller vuxenutbildningens mål samt föra att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. (Högskoleförordningen

1993:100, 1993:163)

Lärarstudenten ska även ”… visa kunskap om lärande och undervisning…” (Högskoleförordningen 1993:100, 1993:164) samt ”… visa förmåga att omsätta kunskaper i ämnen eller inom ämnesområden och om lärande och undervisning som krävs för den verksamhet som utbildningen avser så att alla barn och elever lär och utvecklas…” (Högskoleförordningen 1993:100, 1993:164).

14

För lärarexamen ska studenten […] visa förmåga att analyser, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärande och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare…(Högskoleförordningen

1993:100, 1993:164)

Dock har denna examensbeskrivning för antagna våren 2007 tagits bort och ersatts med en ny, men är fortfarande gällande då lärarstudenter antagna 2007 ännu inte examinerats.

Alla högskolor har en utbildningsplan för varje huvudämne samt kursplaner för kurserna inom huvudämnet. Dessa innehåller målen för huvudämnet och kurserna. Inom enheten Barn Unga Samhälle finns två olika professionsämnen. Dessa är Barndoms- och ungdomsvetenskap (BUV) samt Fria tidens lärande (FTL). I kursbeskrivningarna för kurser inom BUV och FTL står det följande.

Kunskaper om familj, föräldraskap och barns och ungas uppväxtvillkor ska ge förmåga att arbeta mot ovan nämnda uppdrag samt skapa meningsfulla lärandesituationer. (Malmö högskola – bilaga till utbildningsplan för Barndoms- och

ungdomsvetenskap, 2007)

Kursen syftar till att studenterna genom teoretiska studier ska kunna utveckla en förståelse för barns och ungas olika lärande. (Malmö högskola – bilaga till

utbildningsplan för Barndoms- och ungdomsvetenskap, 2007)

Kursen syftar också till att studenterna skall stärka sin kunskap och sina handlingsmöjligheter kring utmanande delar av läraruppdraget såsom utvecklingssamtal, bedömning och föräldrasamverkan. (Malmö högskola – bilaga till

utbildningsplan för Barndoms- och ungdomsvetenskap, 2007)

Kursen syftar till att studenterna når fördjupad kunskap och insikt om läraruppdragets komplexitet för att kunna utforma och värdera undervisning och bedömningsformer utifrån välgrundade vetenskapliga och etiska ställningstaganden.

(Malmö högskola – bilaga till utbildningsplan för Barndoms- och ungdomsvetenskap samt till utbildningsplan för Fria tidens lärande, 2007)

I kursbeskrivningarna för BUV och FTL finns även lärandemål som lärarstudenten ska uppnå för att bli godkänd i kursen.

Redogöra för olika synsätt och metoder som finns för att stödja barn i deras läs- och skrivutveckling, samt kunna exemplifierade möjligheter och hinder som finns inbyggda i de olika synsätten och metoderna. (Malmö högskola – bilaga till utbildningsplan för

15

Kunna identifiera, tolka samt reflektera kring lärandemiljöer och lärandeprocesser i sina sammanhang och i relation till varandra utifrån egen dokumentation. (Malmö

högskola – bilaga till utbildningsplan för Fria tidens lärande, 2007)

Kunna analysera och värdera sitt val av innehåll, arbetssätt och bedömningsformer i förhållande till barns/elevers utvecklingsbehov och kunskapsutveckling och skolans styrdokument. (Malmö högskola – bilaga till utbildningsplan för Barndoms- och

ungdomsvetenskap samt till utbildningsplan för Fria tidens lärande, 2007)

Ovanstående citat visar att läxa inte är något som direkt förekommer inom lärarutbildningen på Malmö Högskola. Däremot menar vi att allt detta kan kopplas läxans användning utifrån olika perspektiv.

2.3.2.

Förslag till kommande styrdokument

Regeringen lämnade i februari 2010 propositionen Bäst i klassen – en ny

lärarutbildning (prop. 2009/10:89) till riksdagen (Regeringskansliet, 2010). Denna

proposition var ett förslag till en ny lärarutbildning där dagens examina ersätts av fyra nya yrkesexamina (a.a.). Bäst i klassen - en ny lärarutbildning (Regeringskansliet, 2010) har nu blivit antagen av riksdagen och träder i laga kraft den 1 juli 2011 (a.a.). Sökning av de olika begreppen läxa, hemuppgift, hemläxa och hemarbete i Bäst i

klassen – en ny lärarutbildning (Regeringskansliet, 2010) redovisade att begreppen inte

föreligger i denna text. Sökning av begreppet ansvar gav endast en träff. ”Skolans huvuduppdrag är att alla elever ska nå kunskapsmålen i alla ämnen. Det innebär ett ökat ansvar för lärarna.” (Regeringskansliet, 2010:7 a). Vid närmare granskning av examensbeskrivning för grundlärarexamen på Malmö högskola gick inget av de tidigare eftersökta begreppen att finna.

Lärarstudenter ska enligt den nya examensförordningen bland annat ”… visa fördjupad förmåga att skapa förutsättningar för alla elever att lära och utvecklas…”(Regeringskansliet, 2010:4 b) samt ”… visa förmåga att ta tillvara elevers kunskaper och erfarenheter för att stimulera varje elevs lärande och utveckling…” (a.a.) för att erhålla grundlärarexamen (a.a.). Det krävs därför att lärarstudenter, under sin utbildning, har fått olika verktyg att arbeta med. Läxa kan då ses som ett verktyg för att

16

fånga en del av eleverna samtidigt som andra elever kan behöva andra verktyg för att utvecklas och lära.

2.4. Tidigare forskning

Då tidigare forskning inom det valda området inte finns i särskilt stor utsträckning, kommer detta kapitel redogöra för några centrala teman i forskningen som exemplifieras av nedanstående forskare. I slutet av detta kapitel kommer de föreliggande studierna sammanställas för att tydliggöra hur dessa kan kopplas till studien.

2.4.1.

Hemarbetens utformning och effekter

Ebbe Lindell är en av dem som studerat hemarbetets utformning och effekter ur elevernas perspektiv. Det har i hans studie framkommit att en elevs betyg är kopplat till dennes åsikter om läxor (Lindell, 1990:20). Studien har även visat att en elev med låga betyg kan nå upp till en genomsnittselev om denne läser läxor upp till tre timmar i veckan. En medelelev som har tio timmars läxläsning i veckan kan däremot gå långt förbi en högpresterande elev (a.a:27).

Enligt studien är det oftast de lågpresterande eleverna som får ro och hjälp i hemmet med läxläsning. Det är även möjligt att hjälp från hemmet kan ha direkt effekt på en elevs studieresultat, men Lindell menar dock att ”Någon studie som kvantitativt påvisar effekterna av hemmets hjälp direkt på skolresultaten finns inte i vårt material.” (Lindell, 1990:23).

Vidare menar Lindell att skolan ska ansvara för att varje elev får det stöd den behöver för läxläsning i form av lokaler, tid och hjälp (Lindell, 1990:26).

17

2.4.2.

Elevers syn på skolarbete

Eva Östlind har, med en studie från 1998, försökt påvisa hur elevers syn på skolarbete och dess organisering är sammankopplat med elevernas sociala bakgrund. Hur elever förhåller sig formas utifrån ursprung och livsvillkor (Östlind, 2001:8).

Östlind menar att läxor är en outtalad självklarhet. Trots att läxan inte finns inskriven i styrdokument så används den i skolans verksamhet. Läxor är elevernas eget ansvarsområde och kan ses som deras biljett till ett framtida lärande där de måste kunna hitta egna strategier och prioritera (a.a:14).

Eget arbete och läxa är olika fenomen enligt Östlind (a.a:16). Hon menar att det finns likheter mellan dem så som att ”arbetena varierar mellan små, entydiga uppgifter som t.ex. att lära sig glosor, och stora, öppna uppgifter som att skriva uppsats.”, men även skillnader så som att ”eget arbete huvudsakligen bedrivs i skolan och därmed indirekt under lärarens överinseende, medan arbetet med läxorna förväntas ske företrädesvis i hemmet och utan lärarstöd.” (a.a:16).

Östlinds studie visar att det inom vissa ämnen tycks finnas ett dominant läxmönster och hennes slutsats är att dessa mönster mestadels ”… består av traditionella, rutinartade övningsuppgifter…” (a.a:27). Vidare tar Östlind upp fem olika förhållningssätt som eleverna har till läxor. Dessa fem förhållningssätt är följande: frihetligt, prestationsinriktat, godvilligt, oreflekterat och ambivalent förhållningssätt. Sammanfattningsvis försöker Östlind ge en bild av hur de olika kategorierna förhåller sig till varandra (a.a:43).

I Östlinds slutdiskussion tar hon upp att läxor och hemarbete både kan öka och minska kunskapsklyftan elever emellan. Hennes studie visar att det finns olika beskrivningar av läxa beroende på vem som tillfrågas. Dessa är ensidiga och ofta är det den ena eller den andra beskrivningen som nyttjas. Någon medelväg mellan dessa olika beskrivningar är svår att finna, men Östlind tycker sig ”… skymta en mittfåra, där läxan tas för given som en tämligen neutral, vardaglig rutin där kontroll och förkovran samsas, samtidigt som läxans betydelse varken överdrivs eller överskattas.” (a.a:54).

18

2.4.3.

Barnens perspektiv på läxorna

Ingrid Westlund har med en studie från 2003, lyft fram elevers syn på den schemalagda tid de har i verksamheter där man lämnat, respektive har kvar timplanen. Denna studie bygger vidare på en tidigare studie hon gjorde 1988.

Westlund vill försöka se läxor ur ett barns perspektiv då eleverna själva åskådliggjorde läxan som ett problemområde. I studien tas det flexibla lärandets fram- och baksida upp. Fördelen kännetecknas bland annat av elevers ökade inflytande över sin egen utbildning och nackdelen kan kännetecknas av att det inte finns några strukturerade tidsramar för eleverna att följa (a.a:92). Westlund tar upp läxan som en ”förlängning av det egna arbetet” (a.a:31) som inkräktar på elevernas tid utanför skolan. I Lgr1962 står det att läxan är en del av arbetsuppfostran. 1969 ändrades detta till att läxläsning skulle vara frivilligt och 1980 sågs läxan som en del av skolans arbetssätt. På 1990-talet togs begreppet läxa bort ur styrdokumenten (a.a:32). Westlund menar att hon kunnat se att begreppet läxa är mer laddat idag än det var förr, trots att det idag inte är inskrivet i skolans styrdokument (a.a:27).

2.4.4.

En skola för alla?

Ingegerd Tallberg Broman m.fl. tar i en studie från 2002, upp den historiska förändringen från en klass-, kön- och etnicitetsstrukturerad skola till En skola för alla. Skolan har historiskt sett gått från en könsuppdelad institution till att idag arbeta mot en skola som ska integrera alla individer oavsett kön, klass och etnicitet. Detta har lett till kritiska granskningar byggda på internationell forskning med klassinriktning. Frågor som ”… hur barn från olika sociala bakgrunder mötte skolans värld, och vilka värderingar, normer och kunskapsbegrepp som genomsyrar skolan samt vilka kommunikationssätt som tillämpas.” ställdes i dessa granskningar (Tallberg Broman, m.fl., 2002:45).

Trots att det i folkmun sägs att det inte finns klasser så menar Tallberg Broman m.fl. motsatsen och har för att tydliggöra detta gjort en indelning av klasser, eller socioekonomiska grupper. ”Detta för att lyfta fram skillnader som visar hur klass kan ta sig uttryck, bland annat genom utbildning, yrke och lön.” (a.a:56). Med detta vill

19

författarna lyfta fram att klass, eller socioekonomisk tillhörighet, både förr och nu varit och är aktuell inom forskning. Varje individ har olika förutsättningar då de börjar skolan. ”Klassbakgrund och andra faktorer påverkar detta.” (a.a:77).

Elever med olika socioekonomiska bakgrunder har sedan långt tillbaka klarat sig olika bra i skolan. Sedan 1970-talet har skapandet av en skola för alla framförallt drivits av ett socialdemokratiskt synsätt. Detta innebär att om skolan istället individanpassades så skulle klasskillnaderna kunna minskas (a.a:51).

2.4.5.

En tradition utan stöd i styrdokument?

Skolforskaren Jan-Olof Hellsten menar att läxan inte längre är ett centralt begrepp i skolans styrdokument men ändå används och sällan ifrågasätts. Läxan är enligt honom idag en accepterad arbetsmetod som finns kvar mest på grund av gammal tradition (Hellsten, 1997:207). Hellsten menar att om fokus lagts på elevernas studietid istället för på lärarnas undervisningstid så hade läxan blivit synlig och på så sätt problematiserats (a.a:207).

Frånvaron av problematisering antyder att den egentligen inte tas på allvar som inlärningsmetod, samtidigt som dess värde knappast ifrågasätts. Lägg härtill att läxan mycket sällan betraktas som en arbetsprestation så framstår den som en symbol för ett effektivt arbete eller en ritual för att hålla igång skolan snarare än som ett verktyg för studier.(Hellsten, 1997:215)

2.4.6.

Läxor är och förblir skolarbete

Rektorn och doktoranden Ulf Leo har i sin magisteruppsats från 2004, skrivit om läxläsning som tog sin början i en elevs frustration över läxornas mängd som gavs. Syftet med hans studie var att studera elevers, föräldrars och lärares inställningar till läxor. (Leo, 2004:2). Den inställning en elev har gentemot sina läxor kan, enligt Leo (2004), påverkas av dennes omgivning. Han menar en elevs motivation till att lära stärks genom en vuxens positivitet och stöd. Denna yttre påverkan kan komma från en förälder, lärare eller annan betydelsefull person. (a.a:24). Studiens resultatdel visar att tid är en bristvara och att skoltiden är för kort. All undervisning bör enligt Ulf Leo, ske

20

under skoltid, och han menar att förlängd skoldag kan vara ett alternativ till läxläsning. Även syftet med läxor tas upp i studien. En gemensam läxpolicy inom varje skola bör utfärdas så att elever, föräldrar och lärare vet vad som förväntas av dem. (Leo, 2004:57– 58). Studien visar att läxa används och sällan ifrågasätts trots att den inte är inskriven i styrdokumenten.

2.5. Koppling mellan tidigare forskning

Historiskt sett har både Westlund (2003) och Tallberg Broman m.fl. (2002) tagit upp att läxans betydelse har förändrats över tid. Skolan har tidigare varit en klasstrukturerad institution men har styrts alltmer mot en skola för alla (Tallberg Broman m.fl., 2002:43– 44). Läxan har redan från 1962 varit en del av skolans styrdokument och beskrivits som en metod för arbetsuppfostran men är idag inte längre inskriven i skolans styrdokument (Westlund, 2003:27). Trots detta menar både Hellsten (1997) och Leo (2004) att läxan ändå används, mest på grund av gammal tradition, och sällan ifrågasätts (Hellsten, 1997:207).

Westlund (2003) talar om det flexibla lärandes fram- och baksidor vilka kan kopplas till Östlinds (1998) tankar kring läxor som biljett till att lära sig prioritera och hitta egna strategier (Östlind, 1998:14 och Westlund, 2003:92). Det flexibla lärandet kan ses som en strategi för att eleverna ska få möjlighet att strukturera upp sin egen tid för lärande vilket i sin tur kan medföra att de lär sig att prioritera och finna egna strategier för att inhämta kunskap.

Lindell (1990) och Östlind (1998) är eniga om att elevers sociala bakgrund är sammankopplat med deras syn på skolarbete (Lindell, 1990:23 och Östlind, 1998:8). Om läxan anses vara en del av skolarbetet kan det ge olika resultat beroende på eleven i fråga och dess bakgrund. Härtill kan man även koppla de klasskillnader som Tallberg Broman m.fl. (2002) menar påverkar elevers skolresultat (Tallberg Broman m.fl., 2002:77).

21

2.6. Teoretisk förankring

2.6.1.

Fenomenografi

Under början av 1900-talet levde och verkade filosofen Husserl i Tyskland, han förknippas med begreppet fenomenologi som innebär att hitta strukturer i människors uppfattning av världen (Patel och Davidson, 1991:32). Fenomenografi är, enligt Patel och Davidson (1991), en empirinära ansats som har fokus på att studera fenomen, precis som fenomenologin. Fenomenografin ska påvisa de variationer som finns i erfaranden av ett fenomen till skillnad från fenomenologin som har till uppgift att visa strukturer och mönster. Den svenska pedagogen Marton utvecklade denna ansats under 1970-talet (a.a:33). Alexandersson (1994) beskriver ordet fenomenografi på följande sätt.

”Ordet ”fenomenografi” är sammansatt av delarna fenomeno(-n) och grafi. Fenomenon kan härledas ur grekiska substantivet phainomenon som betyder ”det som visar sig”. Grafia kan översättas till att ”beskriva i ord eller i bild”. Sammansättningen av de två delarna leder således fram till att fenomenografin beskriver det som visar sig. Det är således inte ”tinget i sig”, det vill säga verkligheten sådan den är, oberoende av vår uppfattning eller hur vi erfar den, utan det som visar sig för vårt medvetande som är centralt.”(Alexandersson, 1994:68–69).

Fenomenografins huvudfråga är På vilka skilda sätt kan ett fenomen erfaras? (Marton, 2000:176). Fenomenografi försöker beskriva relationen mellan subjekt och objekt (Kroksmark, 1994:264). I vårt fall mellan lärarstudent och läxa. Då subjektet inte alltid är medvetet om och kan formulera sin relation till objektet, så är det viktigt att fenomenografen funderar vad som kan vara bakomliggande det som faktiskt sägs, det som inte uttalas men som är uppenbart (Kroksmark, 1994:263–266).

Fenomenografin studerar således uppfattningens innehåll och hur detta behandlas på kvalitativt olika sätt. Det innebär en fokusering på vad individen avgränsar i mötet med objekten (konkreta såväl som abstrakta), hur denna avgränsning innehållsligt definieras och hur denna syntes innehållsligt kan beskrivas. (Kroksmark, 1994:265)

22

En speciell metod har, inom fenomenografin, utvecklats vid datainsamling och bearbetning av data. Denna metod kan skilja sig i olika fenomenografiska undersökningar, men de flesta bygger på nedanstående grundstruktur (figur 1.).

Avgränsning av en företeelse i världen Urskiljning av aspekter av företeelsen Intervju om företeelsen Utskrivning av intervjun Identifiering av uppfattningar av företeelsen genom analys och utsagor Redovisning i beskrivnings-kategorier Samordning av beskrivnings-kategorier i ett gemensamt utfallsrum

Figur 1. Arbetsordningen i den fenomenografiska forskningsansatsen. ( Källa: Alexandersson, 1994:73)

Ovanstående figur (figur 1.) visar en metod inom fenomenografin och beskriver inte själva fenomenografin som metod. Marton (2000) menar att fenomenografin varken är en metod eller teori (Marton, 2000:146).

”Fenomenografin i sig är inte en metod, även om den är förknippad med en del metodiska element. Den är inte heller en teori om erfarande, även om det är möjligt att härleda teoretiska element från den. Fenomenografi är inte heller enbart en beredvillig skådespelare, som kan ta på sig den roll som krävs för stunden. Fenomenografi är snarare ett sätt, en ansats för att identifiera, formulera och hantera vissa typer av forskningsfrågor, en specialisering som framför allt uppmärksammar frågor som är relevanta för lärande och förståelse i en pedagogisk miljö.”. (Marton,

2000:146–147)

Under 1980-talet var begreppet uppfattning det som användes i fenomenografiska studier men i senare studier används istället begreppet erfarenhet då människors tidigare erfarenheter speglas i hur de ser omvärlden (Alexandersson, 1994:70). Nedanstående citat har i sin ursprungliga form kursiverat begreppet olika. För att förstärka detta har vi gjort tvärtom.

”Olikheter i uppfattning förklaras av att olika människor gör olika erfarenheter genom att de har olika relationer till världen. Människor gör sedan olika analyser och erhåller olika kunskap om dessa objekt. Fenomenografins forskningsintresse är att beskriva dessa olikheter.”(Alexandersson, 1994:73)

23

Patel och Davidsson (1991) menar att en människa utgår från sina uppfattningar då den handlar och resonerar, och att relationen mellan individen och världen spelar roll i hur denne uppfattar ett fenomen (Patel & Davidson, 1991:33). Detta kan styrkas av att Marton (2000) beskriver individer som ”… bärare av skilda sätt att erfara fenomen, och som bärare av fragment av skiftande sätt att erfara detta fenomen.” (Marton 2000:150). Vidare beskriver Marton (2000) att syftet med fenomenografin är att utifrån olika erfarande av ett fenomen finna variationen då beskrivning av denna variation är det som fenomenografer strävar efter (Marton, 2000:153, 159).

24

3. Metod

Detta kapitel behandlar de metodval som gjorts och hur empiriinsamlingen genomförts. Här i beskrivs tillvägagångssätten med enkäter och intervjuer. Kapitlet presenterar även den urvalsgrupp som deltagit i denna studie och slutligen redogörs det för etiska överväganden.

3.1. Metodval

I en fenomenografisk studie användsen kvalitativ forskningsmetod där forskaren söker svar på hur människor uppfattar ett särskilt fenomen. I studien har öppna, kvalitativa intervjuer använts. Dessa intervjuer kan liknas vid samtal och låter respondenterna svara med sina egna ord, vilket Patel och Davidson (2003) menar är det som kännetecknar en fenomenografisk forskning (Patel & Davidson, 2003:33). Både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts för insamling av empiri. Dessa metoder beskrivs längre fram i denna metoddel. Lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har fått svara på enkätfrågor via en nätenkät, där alla svar sammanställdes elektroniskt. Denna metod valdes för att få en stor mängd information från personer inom ett specifikt område. Däremot kommer svaren från slumpmässigt utvalda personer inom just detta område då det inte varit möjligt att styra vem av dessa som valt att svara på enkäten (Patel & Davidson, 2003:53). I denna enkät ombads respondenterna ange om intresse fanns att deltaga som intervjuperson. Ett antal personer svarade att de kunde tänka sig att ställa upp i intervju och utifrån deras information gjordes ett urval av intervjupersoner för att få så stor spridning av erfarenheter som möjligt. Intervjugrupp valdes utifrån ålder, kön och modersmål. Detta för att intervjupersonerna skulle representera så många grupper som möjligt utav

25

Malmö högskolas lärarstudenter inom enheten Barn Unga Samhälle samt för att olika personer i olika åldrar, från olika kulturer, av olika kön har olika erfarenheter.

3.2. Genomförande

3.2.1.

Enkät

It’s learning är en global lärandeplattform som, bland andra, Malmö högskola använder sig av för att nå ut till alla sina registrerade studenter. Från början skulle enkäterna skickas ut till studenterna via denna. Detta fungerade inte trots många försök vilket resulterade i att enkätlänken skickades ut via studenternas webbmail som de fått tilldelat sig, men som inte används särskilt flitigt av många. Detta gjorde att bortfallet blev större än väntat. Enkäten skickades ut till 341 studenter och av dessa var det ca 39% som svarade. I första utskicket redogjordes det för studien och varför just lärarstudenternas svar var av vikt. Lärarstudenterna informerades även om att deras deltagande var anonymt. Tidsangivelser för svar skulle redan från början angivits, men då tekniken inte samarbetade så samlades resultatet in vid ett visst datum vilket meddelades i ett påminnelsemail till lärarstudenterna. Denna påminnelse skickades ut för att öka svarsdeltagandet men under hela studiens process har det funnits en medvetenhet om att bortfallet kunde bli ganska stort. Den empiri som samlades in visade sig vara otillräcklig för att kunna grunda studien på. Därför skickades en vädjan ut om svar från de som ännu inte deltagit i enkäten. Vädjan gav utdelning och därmed fanns underlag för att kunna synliggöra och diskutera lärarstudenternas åsikter. Efter den sista vädjan om fler enkätsvar blev deltagandet i studien ca 53 %. Enkäterna var kvantitativa då ett färdigt program som sammanställde insamlad data användes. Programmet möjliggjorde statistiska diagram (Patel & Davidson, 2003:109) som senare använts i denna studie. I enkäten fick respondenterna förutbestämda alternativ att svara på, vilket inte gav utrymme till att svara fritt bortsett från en punkt med övriga kommentarer.

26

3.2.2.

Intervju

Utifrån de som angivit i enkäten att de ville ställa upp på intervju plockades sex personer ut. Valda intervjupersoner kontaktades via telefon eller email och informerades återigen om studien och de etiska överväganden. Intervjuerna hölls i samtalsform där en av oss höll i intervjuerna och den andra observerade och antecknade. Intervjuerna kan liknas vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer då respondenten ges ett fritt svarsutrymme inom ett fast område (Patel & Davidson, 2003:78). De planerade intervjuerna hölls mestadels på Malmö högskola för att underlätta för deltagande studenter i undersökningen och för att skapa en neutral och trygg miljö för såväl intervjupersonen som för oss. Dessa intervjuer var inte tidsbegränsade och kompletterades i vissa fall via email eller telefon. Under de flesta intervjuerna användes diktafon utöver anteckningar men en del intervjuer blev enbart dokumenterade genom anteckningar. Empirin som samlades in i dessa intervjusamtal transkriberades och bearbetades. Lättare redigeringar har gjorts i de citat som använts i texten. Detta för att skydda anonymiteten och för att en del citat ska bli mer begripliga för läsaren.

3.3. Urvalsgrupp

Då detta är en studie med fenomenografisk forskningsansats så finns ett krav på att optimera variationsbredden (Alexandersson, 1994:75) vilket togs hänsyn till vid urval av undersökningsgrupp. Variationsbredden fick inte bli för vid, då det empiriska underlaget måste vara hanterbart men samtidigt fick variationsbredden inte avgränsas för mycket då intressanta variationer kunde utelämnas (Alexandersson, 1994:74).

Den empiri som använts i denna studie utgörs av de enkäter och intervjuer som studenter inom enheten Barn Unga Samhälle på Malmö högskola har deltagit i. Alla studenter i sista terminen inom denna enhet tillfrågades att delta i denna studie. De som deltagit i enkätundersökningen är helt anonyma, vilket meddelats i enkätutskicken. De på basis av enkäterna slumpmässigt utvalda intervjupersonernas identiteter har behandlats konfidentiellt och detta har informanterna informerats om innan intervjuerna påbörjades.

27

3.4. Etiska överväganden

När enkäten till lärarstudenterna skickades ut klargjordes det för respondenterna gällande deras deltagande och hur den information som framkommer ur deras svar skulle behandlas. Deras deltagande har varit frivilligt och de som deltog är helt anonyma i studien. Anonymiteten används också för att begränsa oss själv så att personliga ställningstaganden inte utgör empirin och på så sätt eventuellt bli missvisande. Vi har tagit del av Vetenskapsrådets (www.vr.se) rekommendationer för att på bästa sätt skydda de som deltagit i vår studie.

28

4. Resultat och analys

Detta kapitel kommer att behandla den empiri som samlats in från enkäter och under intervjuer. Kapitlet presenterar grundinformation och diagram som sammanställts utifrån enkätsvaren. Rubrikerna i detta kapitel har kommit till utifrån enkätkommentarer och intervjusvar. Empirin kopplas till tidigare forskning och publiceringar inom problemområdet.

4.1. Resultat och analys av enkäterna

Av de 341 lärarstudenter som ombads delta i denna studie var det 181 stycken som svarade på enkäten som skickats och utav dessa var 89 % kvinnor och 11 % män.

1 Är du kvinna eller man?

Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Kvinna 161 89.0 2 Man 20 11.0

Anledningen till att män är underrepresenterade i denna studie relateras till att majoriteten av de studerande på Malmö högskolas lärarutbildning består av kvinnor.

Alla som svarade på enkäten var mellan 18-50 år gamla och spridningen bland åldrarna var ganska stor, vilket kan ses i nedanstående diagram.

29

Cirka 15 % av respondenterna har annat modersmål än svenska. Respondenterna representerar 16 olika modersmål i enkäten vilket visar att enkätsvaren representerar lärarstudenter med olika språkliga och kulturella bakgrunder.

All ovanstående grundinformation tas här upp för att visa att empirin kommer från personer med olika livserfarenheter. Grundinformationen har presenterats för att fördjupa läsarens förståelse för de som deltagit i denna studie och därigenom för resultatet.

Hur gammal är du?

Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 18 - 23 år 38 21.0 2 24 - 29 år 74 40.9 3 30 - 40 år 50 27.6 4 40 - 50 år 19 10.5 5 över 50 år 0 0.0 Total: 181 100.0 Antal obesvarade: 0

Har du annat modersmål än svenska?

Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Ja 27 14.9 2 Nej 154 85.1 Total: 181 100.0 Antal obesvarade: 0

30

4.1.1.

Läxans plats

Utifrån kommentarer på enkäterna framkom det att läxhjälp i skola och fritidsverksamhet är önskvärt då stöd hemifrån inte är en självklarhet för alla elever. Alternativen för läxhjälp som gavs i enkätkommentarerna var att schemalägga läxhjälp under skoldagen, att ha läxhjälp av lärare efter skoldagens slut eller att ha läxhjälp under fritidsverksamheten med stöd av pedagog. Dock anser en del respondenter att det är elevens val att i dessa fall gå till läxhjälpen. I enkätsvaren skiljer sig åsikterna en del men många ställer sig tvekande till var läxan ska göras. Detta kan åter kopplas till enkätkommentarerna där en del förklaringar skrivits till varför så många av respondenterna svarat att de delvis håller med om att läxa ska göras under skoldag, under fritidsverksamhet eller hemma.

Läxa ska göras under skoldagen.

Svarsalternativ Antal svar

Fördelning %

1 Håller inte med 48 26.5 2 Håller delvis med 113 62.4 3 Håller med 20 11.0

Total: 181 100.0

31

Läxan ska göras under fritidsverksamhetens tid.

Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Håller inte med 53 29.3 2 Håller delvis med 116 64.1

3 Håller med 12 6.6

Total: 181 100.0

Antal obesvarade: 0

Läxa ska göras på elevens fritid.

Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Håller inte med 33 18.2 2 Håller delvis med 122 67.4

3 Håller med 26 14.4

Total: 181 100.0

Antal obesvarade: 0

Ulf Leo menar att läxan är en del av skolans undervisning och därmed ska göras i skolan för att inte inkräkta på elevernas fritid (Leo, 2004:57). I enkätsvaren framkom det att läxan hör hemma i skolan men många av respondenterna uttrycker att det idag inte finns tid för läxläsning under skoltid och då ser fritidsverksamheten som ett alternativ för läxläsning. Ur enkäterna framkom det även att läxa kan göras hemma för att föräldrar ska bli delaktiga i sina barns lärande. Att det inte finns ett självklart användningsområde för läxa blir här tydligt, och det kan vara en förklaring till varför så många av respondenterna svarat att de delvis håller med i de påståenden som kan ses i ovanstående tabeller och diagram.

När det gäller läsläxa är åsikterna skilda hos respondenterna. En del respondenter anser att läsläxan kan ses som ett undantag som ska göras hemma trots att de för övrigt anser att läxa ska göras under skoltid eller fritidsverksamheten. ”Läsläxan kan dock

32

ibland behöva tränas på hemma och ges en möjlighet att utvecklas hemma.” (Anonym enkätrespondent). Andra respondenter menar att läsläxan är en läxa precis som alla andra och därför inte ska särbehandlas.

”Slopa hemläxan […] Lägg märke till ordet "hem". Läxan ska inte försvinna, den ska göras i skolan.”, säger Ulf Leo i en intervju med Sydsvenskan (Sydsvenskan, 29.04.2005). Vidare menar Ulf Leo att förlängd skoldag är ett alternativ efter årskurs tre. Han menar att det är bättre att ”… jobba i skolan och leka när man är klar”, precis så som vuxna skiljer på arbetstid och fritid (a.a.). Lindell menar att det är skolans ansvar att ge det stöd en elev behöver för läxläsning. Enligt honom kan detta stöd vara i form av lokaler, tid och hjälp (Lindell, 1990:26).

4.1.2.

Syftet med läxor

Att läxan inte längre är ett centralt begrepp i skolans styrdokument har det redogjorts för tidigare. Hellsten menar att läxa trots detta fortfarande används och sällan ifrågasätts (Hellsten, 1997:207). Syftet med läxor är inte alltid självklart och enligt Hellsten så används läxa mest på grund av gammal tradition (Hellsten, 1997:207). Att ”… läxor ska vara ett undantagsfall istället för en vana.” (Anonym enkätrespondent) var en återkommande synpunkt bland enkätkommentarerna. I de fall läxa ges ska syftet vara klart och tydligt. ”Vad är målet med läxan, varför ska eleven göra läxan? Hinna i kapp, utvecklas inom ämnet eller bara för att det ska vara så.” (Anonym enkätrespondent). Det framkom även att syftet med läxa ska vara att befästa och bekräfta kunskapen. En respondent uttryckte det på följande vis.

Läxor ska inte vara svåra, utan snarare bekräfta för eleven det de redan lärt sig. Eleven ska känna att den kan, det blir mer en uppgift för att befästa kunskapen.

(Anonym enkätrespondent)

En annan uttryckte det på ett annat sätt.

Tycker läxor är viktigt för att eleverna ska ha ännu ett tillfälle att smälta det som gjorts i skolan. (Anonym enkätrespondent)

33

Ett annat syfte med läxa som togs upp i enkätkommentarerna var att läxa ska användas när en elev inte hunnit med skolarbetet och hamnat efter sina skolkamrater. Detta var dock inget som alla respondenter var eniga om då några ansåg att detta syfte kunde ses som en bestraffning istället för ett hjälpmedel.

Jag tycker inte man ska ge läxor bara för sakens skull, utan för att man bedömer att det behövs pga t ex att eleven ej gjort det den ska under skoldagen eller för att han eller hon behöver träna mer på något. (Anonym enkätrespondent)

Läxor ska vara utvecklande och föra eleverna framåt i sin kunskap. Det ska inte ses som en bestraffning. Därför är varje situation speciell och bör inte generaliseras. (Anonym enkätrespondent)

Är väldigt osäker om läxan är en bra arbetsmetod ur flera aspekter. Den första frågan jag tänker på är i vilket syfte eleven utför sin läxa. Vilket är pedagogens syfte? Är läxor rättvisa då eleverna har så olika förutsättningar. ( Anonym enkätrespondent)

Redan i styrdokument från 1962 kan man läsa att hemarbete sågs som en förberedande del i elevens arbetsfostran och var något som lärde eleverna att ta eget ansvar (Kungl. skolöverstyrelsen, 1962:57). Även detta tar enkätrespondenterna upp i sina

kommentarer.

Jag är för läxor, men det är viktigt att reflektera över meningen med dem. Läxor är också ett sätt för eleverna att lära sig ta ansvar och kunna planera sitt lärande.

(Anonym enkätrespondent)

4.1.3.

Individanpassning

Tallberg Broman, med flera, menar att alla har olika förutsättningar när de börjar skolan. ”Klassbakgrund och andra faktorer påverkar detta.” (Tallberg Broman, m.fl. 2002:77). Individer inhämtar kunskap genom olika arbetsmetoder och ”Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta kunskaper.” (Skolverket, 2006:5). Idag är det en skola för alla, och ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.” (Skolverket, 2006:4). Cirka 67 % våra enkätrespondenter höll med om påståendet att läxa ska individanpassas. Endast 1,7 % höll inte med om detta.

34

Läxa ska individanpassas.

Svarsalternativ Antal svar Fördelning % 1 Håller inte med 3 1.7 2 Håller delvis med 56 30.9

3 Håller med 122 67.4

Total: 181 100.0

Antal obesvarade: 0

Trots att det var cirka 67 % som ansåg att läxa ska individanpassas, så var det 42 % som delvis höll med om att samma läxa ska ges till alla elever i en klass.

Samma läxa ska ges till alla elever i klassen.

Svarsalternativ Antal svar

Fördelning % 1 Håller inte med 98 54.1 2 Håller delvis med 76 42.0

3 Håller med 7 3.9

Total: 181 100.0

Antal obesvarade: 0

Ett flertal lärarstudenter förklarade varför de höll med om individanpassad läxa men även delvis ansåg att samma läxa ska ges till alla.

Tycker också att alla ska få samma läxa i den mån det är möjligt men att den individanpassas efter vilken nivå eleven ligger på. (Anonym enkätrespondent)

Jag anser att vissa läxor absolut ska individanpassas medans vissa kan gälla samma för hela klassen. De elever som behöver speciellt stöd eller kanske ligger efter av någon anledning kan få speciell läxa som hjälper dem. Medans det samtidigt är bra med samma läxa för alla då det inte ska bli något konstigt med läxor. (Anonym

35

Alla elever ska få samma läxor så länge man inte tycker att där är någon som vill utmanas mer då får man ge den eleven andra läxor.(Anonym enkätrespondent) Läxor bör individanpassas, men finns det tid till detta? (Anonym enkätrespondent)

Majoriteten av våra enkätrespondenter var eniga om att läxa ska individanpassas i den mån det går. Däremot var de lite oeniga om hur individanpassningen ska gå till. En del menar att alla ska få samma läxa, men på olika nivåer och andra menar att varje elev ska få sin specifika läxa som är utformad efter just dennes behov.

4.1.4.

Ansvarsfördelning mellan elev, hem och skola

Trots att ingen enkätfråga berörde ansvaret kring att läxan blir gjord eller samarbetet mellan hem och skola, så togs det upp i många av de enkätkommentarer som skrevs. Några av enkätrespondenterna menar att det är skolans ansvar att läxan blir gjord. De menar att läxa är skolarbete och att det därför är skolans ansvar att eleven får gjort det den ska.

Läxor är skolarbete och bör därmed fullt ut skolans ansvar. (Anonym

enkätrespondent)

Jag tycker att det är skolans ansvar att se till att alla hinner med det de ska i skolan, hinner de inte så har de kanske för mycket att göra. (Anonym enkätrespondent)

Andra anser att läxan är elevens ansvarsområde. Bland annat för att eleven ska lära sig att ta eget ansvar.

Jag tror att läxor kan bidra till att barn lär sig att ta ansvar. (Anonym

enkätrespondent)

Läxor är till för att eleverna ska lära sig ta eget ansvar då de lär behöva det i framtiden. (Anonym enkätrespondent)

Jag tycker att läxor kan ses som en träning av ansvar och planering. (Anonym

enkätrespondent)

Östlind menar även hon att det är eleven som ansvarar för sin läxa och att det kan ses som en övning inför att kunna prioritera och hitta egna tillvägagångssätt (Östlind,

36

2001:14). I Lpo94 står det skrivet att elevens eget ansvar är en förutsättning för att denne ska utvecklas både socialt och kunskapsmässigt (Skolverket, 2006:13).

De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. (Skolverket, 2006:13)

Enligt en del lärarstudenter är läxan ett sätt för eleven att lära sig ta eget ansvar. En del lärarstudenter menar också att samarbete mellan hem och skola är viktigt och att läxa då kan ses som en bro dem emellan.

Jag anser att läxor, är bra på så sätt att hemmet blir involverat i vad barnen sysslar med och att barnen får visa att de kan ta eget ansvar. (Anonym enkätrespondent) Jag anser att läxorna behövs göras tillsammans med föräldrar. Detta för att föräldrarna ska få insyn i elevernas skolgång. (Anonym enkätrespondent)

Att arbeta med läxorna hemma kan ge föräldrarna möjlighet att upptäcka vilka svårigheter deras barn har. Föräldrarna får chansen att vara delaktiga i barnens utveckling. (Anonym enkätrespondent)

Det kan även uppstå problem med läxa i hemmet, enligt en del lärarstudenter. Brist på tid, ork och engagemang samt språkliga svårigheter hos föräldrar är enligt lärarstudenter, faktorer som kan påverka läxläsningen negativt i hemmet.

Där finns många ensamstående föräldrar som jobbar långa dagar o barnen är på fritids länge. Då är man riktigt trött och okoncentrerad på kvällen och detta kan leda till att det blir fel. (Anonym enkätrespondent)

Alla föräldrar kan inte hjälpa sina barn. Kan man som förälder inte språket, så är det svårt. (Anonym enkätrespondent)

4.1.5.

Utökad undervisningstid?

I enkäten gjordes utrymme för egna kommentarer från respondenterna. Här framgick det att det fanns åsikter och funderingar som inte synliggjordes utifrån enkätfrågorna. Att den politiska debatten kring skolan berört lärarstudenter var svårt att undgå vid genomgång av enkätkommentarerna. En av studenterna uttryckte att fler lärarresurser är ett alternativ till att utöka undervisningstiden.

37

Läxor behövs enligt Jan Björklund för att utöka undervisningstiden men om man vill utöka undervisningstiden bör man anställa fler lärare. Läxor slår väldigt olika på eleverna och kan därför inte ges i en skola för alla. De är stressande och upphov till bråk inom familjerna. (Anonym enkätrespondent)

Folkpartiet tog i den kommunala debatten 2006 upp att skolan ska få tid från fritidshemmet för att utöka lektionstimmarna (Folkpartiet, 07.08.2006).

Undervisningstiden behöver utökas. Fler lektioner kan inrymmas på skolschemat, utan att skoldagen förlängs. På högstadiet och gymnasiet kan detta ske genom att antalet håltimmar minskar. På lågstadiet kan ytterligare någon lektionstimme per vecka omfördelas från fritidshemmet till den läroplansbundna undervisningen. (Folkpartiet,

07.08.2006)

4.1.6.

Sammanfattning av enkäterna

Åsikterna kring läxans plats skiljer sig åt och många lärarstudenter har ingen tydlig åsikt kring var läxan hör hemma. Många anser dock att läxhjälp ska finnas tillgänglig på skolan eller under fritidsverksamheten med stöd av pedagog, men att det då ska vara elevens val att delta. Lärarstudenterna menar att fritidsverksamheten kan användas för läxläsning då det inte finns tillräckligt med tid för detta under skoltid. De tar även upp föräldraengagemanget där läxan kan ses som en bro mellan hem och skola och som ger föräldrarna inblick sina barns skolgång.

Att läxa ska vara ett undantag istället för en vana är en återkommande synpunkt från lärarstudenterna. De flesta anser att syftet med läxa ska vara att befästa och bekräfta kunskaper. En del anser att läxa kan ges för att en elev ska hinna ikapp samtidigt som andra menar att detta blir en form av bestraffning. Att eleven ska lära sig ta eget ansvar och planera sitt lärande är ytterligare ett syfte med att ge läxa, vilket framkommit ur kommentarerna.

Majoriteten av lärarstudenterna är eniga om att läxa ska individanpassas men trots detta så håller 54 % av dem delvis med om att samma läxa ska ges till alla. Detta då de tolkat individanpassning på olika sätt. En del menar att det räcker med att nivåanpassa en läxa samtidigt som andra menar att alla elever ska få sin egen individuella läxa.

38

Vem som ansvarar för att läxan blir gjord är något som lärarstudenterna tagit upp genom kommentarerna. Det råder meningsskiljaktigheter dem emellan, då vem som ansvarar för läxan grundar sig i läxans syfte.

Lärarstudenterna tar upp den politiska debatten kring läxa i sina enkätkommentarer. Flertalet lärarstudenter anser att den politiska debatten kring förlängd skoldag har påverkat dem. En del av dem anser att det huvudsakliga alternativet till förlängd skoldag är att anställa fler lärare.

4.2. Resultat och analys av intervjuer

Det är tydligt att läxa är ett förekommande fenomen än idag, trots att det inte längre förekommer i styrdokument för skolan eller i lärarutbildningen, vilket det redogjorts för tidigare. Trots att alla lärarstudenter är eniga om att läxan är ett faktum så finns det olika definitioner och åsikter kring vad läxa är och var den ska göras. Detta kapitel kommer att presentera studiens resultat som i sin tur kopplas till tidigare forskning.

4.2.1.

Läxan och dess plats

Under intervjuerna framkom det att det finns skilda meningar kring var läxan egentligen hör hemma och ska göras. Intervjuperson B anser att läxan fungerar som ” … en länk mellan skola och hem, föräldrarna kanske då känner sig delaktiga i sitt barns skolgång. Detta förutsätter givetvis att föräldrarna är engagerade. […] som jag nämnt innan kan läxan bli en belastning för de barn som inte får något stöd hemifrån.”(Intervjuperson B). Intervjuperson A anser att läxhjälp ska finnas på skolan men, utifrån egna erfarenheter, menar att nödvändiga resurser inte finns tillgängliga. Detta styrks av Lindell som i sin studie Läxor – hemarbetets utformning och effekter tar upp att det är skolan som ska ansvara för att ge eleven det stöd, i form av tid, hjälp och lokaler, som den behöver (Lindell, 1990:26). Det är inte bara var läxan hör hemma och när den bör ges som de intervjuade är oense om utan även vem och vilka som ska ansvara för att den blir gjord. På frågan, ’Vems ansvar är det att läxan blir gjord?’ svarade intervjuperson C att ”…

39

det är väl elevens ansvar…” (Intervjuperson C) utan att fördjupa sig vidare i det. Däremot har intervjuperson F en mer utförlig förklaring om ansvaret för läxan.

Jag anser att läxor hör hemma i skolan under skoltid. Då är pedagogerna ansvariga, både för att läxorna som man har gett blir gjorda men också, och framförallt, för att läxorna är utformade på ett sådant sätt att de ”vill bli gjorda!”. Som jag har nämnt i tidigare svar så anser jag att läxor till största delen ska göras i skolan och en av anledningarna är ju just det att hemförhållandena ser olika ut för barnen.

(Intervjuperson F)

Till skillnad från intervjuperson F, menar Östlind att arbetet med läxor ska utföras i hemmet utan lärarstöd (Östlind, 2001:16). Att eleven ska klara av sin läxa själv utan lärarstöd håller intervjuperson A med om. Denne menar att läxan ska vara en utmaning som eleven själv ska kunna klara av utan att vara beroende av lärare eller föräldrar (Intervjuperson A). Intervjuperson A anser dock att läxarbetet ej bör ske utanför skolan då eleverna behöver sin tid för fritidsaktiviteter och vänner. Även Westlund tar i en studie upp detta, då hon menar att läxor är en ”…förlängning av det egna arbetet.” (Westlund, 2004:31) som inkräktar på elevernas fritid.

Utifrån vad som sagts i intervjuerna kan ett tydligt mönster ses. Samtliga intervjupersoner tänker på läxa som något eleven gör utanför skoltid som innefattar skolarbete. Samtidigt anser de att läxan bör ta plats under skoltid och inte belasta hemmet. Dock finns det skilda åsikter kring ansvaret för att läxan blir gjord. En del av intervjupersonerna anser att det är elev och lärare som ansvarar för läxan medan en annan del anser att det är elev och föräldrar. Det senare är dock endast möjligt om läxan ska göras utanför skoltid.

Ska läxor göras i hemmet är det bra om det finns en väl fungerande dialog mellan skola och hem för att föräldrar ska få känna sig tillräckliga! Jag tänker på läxor som något som vävs in i den dagliga verksamheten istället för som tidigare att det står för sig själv och görs i hemmet. jag är en förespråkare för att det ska finnas möjlighet att göra sina läxor i skolan med tanke på att hemmiljön och möjligheter till stöd hemifrån ser olika ut för barnen (Intervjuperson F)

Något som framkom under intervjuerna var att flera intervjupersoner stött på språkliga svårigheter i mötet med föräldrar under sin verksamhetsförlagda tid. De intervjuade menar att det borde finnas närmre samarbete mellan klassläraren och modersmålsläraren då detta skulle kunna minska de språkliga hindren för en elevs lärande. ”Jag har sett under min vft (verksamhetsförlagd tid) när det inte funnits någon