Läxans effekt på elevernas lärande ur lärarens perspekt

Några av de lärare som intervjuades anser att läxor har positiva effekter på elevernas kunskapsutveckling. Att organisera tid, att ta eget ansvar och utveckla studieteknik, studievanor och självdisciplin är de positiva effekter som läxor har. Vissa av lärare anser att läxor är både bra och dålig. De menar att läxor kan hindra barn från att delta i fritidsaktiviteter och kan leda till uttröttning och förvirring.

Läxor på lång sikt anser jag utvecklar de förmågor gällande självdisciplin och ansvarstagande, att arbeta självständigt och, om läxan är rätt utformad, ger den eleven rätta utmaningar. (Elin)

31

Hos yngre elever ser jag läxor mer som ett sätt att hantera sin tid och att läsa effektivt på lång sikt än att öka elevernas lärande. Läxor kan vara både bra och dålig (Sara).

Sara och Elin är eniga om de effekter som läxor har hos yngre elever. De anser att om läxor är en del av skolans undervisningspraktik är det viktig att följa upp läxan i den ständigt pågående undervisningen. De menar att om eleven ser hur de olika delarna i undervisningsprocessen samspelar, är det mer rimligt att processen leder fram till elevernas kunskapsutveckling. Elin menar att om läxorna ska vara ett sätt att främja elevernas lärande, måste eleverna ges möjlighet att förstå varför de ska fullfölja en aktivitet som är förknippad med obehag. Detta synsätt kan kopplas till Piagets teori. Piaget anser att kunskap uppstår genom att barnet själv manipulerar objekt och upptäcker relationerna mellan dessa (Säljö, 2000). Sara anser att läxor kan vara dåligt och leda till frustration. Det kan bero på att eleverna gjorde läxorna i ensamhet hemma och att de kände sig mer olyckliga. Elever som läser läxor tillsammans med andra känner att de lär sig mer effektivt och lustfyllt. Saras synsätt ligger nära Dysthes syn på lärande. Hon anser, liksom Dysthe, att här ligger färdigheter och processer samt

funktioner som eleverna inte behärskar ännu, men som har möjlighet att lära sig med hjälp av andra människor eller med hjälp av kulturella hjälpmedel som symboler, förebilder och språk (Dyshte, 2003).

Läxans effekt kan vara både positivt och negativt. Positiva effekter är de goda studievanor, att fostra till självständighet och ansvartagande. Negativa effekter är intresseförlust genom uttröttning och att föräldrar kan pressa på sina barn eller skapa förvirring om de har svårt att hjälpa sina barn på rätt sätt (Anna). Anna anser att läxor kan leda till goda studievanor och utgöra en länk mellan hem och skola, men även ses läxor som arbetsbelastning och kommer upp i studier av elevers stress. För de elever som saknar tillräckligt föräldrastöd och hamnar efter, blir

skolarbetet svårare och mindre tillfredsställande, de anstränger sig mindre vilket skapar större misslyckanden. Vidare menar Anna att läxor ska utformas såsom ett

disciplinerande inslag i undervisningen med fokus på självdisciplin och självständighet. Dessutom ska läxor utformas så att elevers lärande främja och minska konflikter mellan barn och föräldrar. Enligt Vygotskij har läraren en central roll som aktivt främjar

32

Jag ser positivt på läxans effekter, nytta av läxan kan vara goda studietekniker, att ta eget ansvar, öka engagemanget för olika uppgifter och att främja

familjerelationer (Camilla).

Läxor kan ha positiva effekter och stödja elevers lärande, om de är rätt utformade. Korta läxor med uppföljningar kan skapa ett positivt synsätt till studier. Att uppfostra till självständigheter, ansvarstagande och att engagera föräldrarna i barnets skolgång är de positiva effekter som läxor kan ha (Eva). Camilla och Eva är överrens om läxans effekter. De menar att läxor kan fostra eleverna till goda studievanor, skapa en positiv attityd till studier och fostra till självständigheter och ansvarstagande. Läxor kan fungera som en länk mellan hem och skola och kan bidra till föräldrarnas engagemang i läxor och provförberedelse. Föräldrar uppmanar sina barn att ta ansvar för sitt skolarbete, exempelvis genom att förhöra glosor, lyssna på deras läsläxor och förklara matematikproblem. Vidare menar Eva att många och korta läxor med förberedelser och uppföljningar leder till positivare effekter än få och längre. Längre läxor leder till uttröttning hos yngre elever. En läxa ser bra ut hos vissa elever om den går snabbt att göra, då kan läxor bli en trevlig familjestund. Camilla och Evas synsätt ligger nära Dysthes syn på lärande. Dysthe hävdar att lärandet äger rum ständigt och överallt, i små eller större föreläsningsgrupper. Samspelet mellan deltagarna skiljer sig från en grupp eller klass till en annan efter det sammanhang som förekommer. Samspel och lärande hänger ihop. För att samspelet ska gynna lärandet är det viktigt att samspelet i grupperna fungerar som en arbetsgemenskap (Dyshte, 1996).

Sammanfattningsvis använder sig samtliga lärare av läxor. Läxor ger eleverna möjlighet att befästa kunskap, utveckla studievanor och öka elevernas ansvarstagande. Läxor leder även till god studieteknik. Visa lärare anser att läxor kan skapa uttröttning och

förvirring mellan elever om de saknar familjestöd eller eleverna får andra instruktioner av sina föräldrar än lärare. Lärarna menar att välutformade läxor med förberedelse och uppföljningar ökar elevernas engagemang i läxor, skapar en positiv attityd till studier och ger positiva effekter på elevernas inlärning.

33

6. Diskussion

Syftet med arbetet var att ta reda på lärares syn på läxor. Men även att ta reda på hur läxorna följs upp och vilka effekter läxor har på elevernas lärande ur lärarnas

perspektiv. Resultatet som jag fick fram ur datamaterialen var att samtliga lärare

använde sig av läxor. De var eniga om att gå igenom läxor i hela klassen och sedan följa upp läxan i sin undervisning. Samtliga lärare var även överens om att rätt utformade läxor har goda effekter på elevers kunskapsutveckling. Läxor som ges för att bara göras har däremot negativa effekter. Vilken slags metod jag använder mig av var avgörande för mitt syfte. Jag var intresserad av att försöka förstå lärarens sätt att resonera eller reagera kring mina frågeställningar om läxor. Sedan tolkar jag och förstår de resultat som kommer fram. Kvalitativ studie är rimligt enligt Trost (2005) om man vill försöka förstå hur människor resonerar eller reagerar, eller för att urskilja eller särskilja

varierande handlingsmönster. Nackdelen med kvalitativa undersökningar är att resultaten väldigt sällan går att generalisera. Enligt Stukát (2005) är det många som menar att kvalitativ forskning är alltför subjektivt. Ofta är reliabiliteten osäker och förmågan att generalisera i princip försvinner på grund av det låga antalet

undersökningspersoner. Under intervjuerna har jag varit objektiv och har inte lagt in några egna åsikter. Genom följdfrågor har jag kommit fram till fördjupande intervjuer för att sedan tolka med hjälp av de teoretiska perspektiven.

Utifrån lärarnas svar i mina intervjuer drar jag slutsatsen att läxor ges av flera olika anledningar. Ett av de starkaste skälen för användning av läxor i undervisningen har varit att läxor behövs för att eleven ska få möjlighet att själv ta ansvar för sitt lärande och förbättra studievanorna. Även Hellsten (1997), Westlund (2004), Österlind (2001), Cooper (1989) konstaterar att läxor bidrar till att öka elevernas självständighet,

förbättrar elevers ansvarsförmåga för inlärningen, samt utvecklar deras studieteknik. Österlind menar att läxor bidrar till goda studievanor och ökar elevernas disciplin för skolarbetet. Westlund konstaterar att läxor höjer engagemanget för uppgifter samt utvecklar elevernas studieteknik och förmåga att ta ansvar. Hellsten och Cooper var eniga om att läxor skapar en positiv inställning för studier och bidrar till ökat

ansvarstagande och självständighet. Läxor ger även en möjlighet för repetition, enligt lärarna. Enligt lärarna ger läxor ytterligare ett tillfälle till elever att öva, samt stärker deras kunskaper. Även Hellsten (2000) och Leo (2004) är överrens om denna åsikt. De

34

menar att eleverna genom repetition i lugn och ro får bearbeta materialet på eget sätt. Där kan deras tidigare förståelse integreras med ny kunskap och därmed kan eleven få en bättre uppfattning av saker och ting.

Samtliga lärare anser att det är lika viktigt med uppföljning av läxor som det är att förbereda eleverna för läxorna. De konstaterar att med en genomtänkt uppföljning skapar läraren positiva effekter på elevernas lärande. Även rätt utformade läxor med återkopplingar bekräftar elevernas ansträngningar. Genom en uppföljning av läxan där man exempelvis fördjupar sig på läxans innehåll i klassrummet, kan läxans motiverande effekt uppnås. Förberedelseläxor uppföljs i undervisningen, där eleverna diskuterar och bearbetar läxans innehåll under lektionstid, vilket har en positivare påverkan på

elevernas kunskapsutveckling. Det finns även många möjligheter för lärare att förändra sin undervisning eller följa upp läxorna. Den åsikten delas även av Hattie (2012) som anser att läxor kan främja elevers lärande om de har en formativ återkoppling och är rätt utformade. Att ge läxor utan att aktivt diskutera innehållet i elevernas svar är ineffektivt för undervisningen. Enligt Grønmo (2013) har läxorna större effekt på elevernas

inlärning om de följs upp genom gemensamma diskussioner. Grønmo visade att läxor i Finland aktivt används i klassrummet för att öka lärandet. Lärare i Sverige och Norge lade istället mer tid på att rätta och bedöma elevers läxor snarare än att gå igenom och diskutera dem i klassen. Därför menar Grønmo att sådana lärare har stora möjligheter att förbättra sina elevers resultat genom en ökad uppföljning av läxorna.

Vissa av lärarna anser att läxor har mindre effekt på yngre elever. De menar att yngre barn saknar studieteknik. Läxorna ses snarare som ett sätt för att reglera tiden och läsa effektivt, än att öka lärandet. Enligt Cooper (2007) är läxors nytta liten för yngre barn. Han visar att elever på high school kan dra nytta av läxor men inte mer än två timmar om dagen, annars försvinner läxornas effekter. Även Hattie (2012) visar att läxors effekt på inlärning ökar med ålder, men effekten är inte särskilt högt. Effekten av läxor är 0,15 för lågstadieelever och 0,64 för gymnasieelever. Enligt Hellsten (1997) är läxan ett sätt att reglerera tiden. Han menar att elever organiserar fritiden med hjälp av läxor

tillsammans med föräldrarna.

Några av lärarna hävdar att rätt utformade, korta och flera läxor med uppföljningar har fler positiva effekter än färre och längre läxor. De menar att längre läxor kan leda till

35

uttröttning hos yngre elever. Cooper (2007) visar även att det är bättre med fler och kortare läxor än färre och längre.

Några andra positiva effekter av läxor som lärarna talade om är att deutvecklar studievanor och elevernas ansvarstagande, och leder även till en god studieteknik. Att främja familjerelationen och engagera föräldrarna i barnets skolgång är de positiva effekter som lärarna påpekade. Den åsikten delas även av Cooper (1989), Hellsten (1997), Österlind (2001),Westlund (2004). Österlind och Hellsten är överrens om att läxor kan gynna familjerelationer och fungerar som en länk mellan skola och hem, samt kan leda till förbättrade studievanor. Westlund och Cooper konstaterar att läxor kan bidra till en positiv attityd gällande studier och leda till ökat ansvarstagande och

självständighet. Eleverna kan lära sig att utveckla sin studieteknik med hjälp av läxorna. Vissa av lärarna påpekar på läxans nackdel, bland annat intresseförlust, uttröttning och förvirring. Läxor kan också leda till konflikter mellan elever och föräldrar. Cooper (1989), Westlund (2004) påpekar också på dessa nackdelar av läxor. Wedberg &

Löfving (2013) redogör i en webbenkät som föräldrar beskrivit hur läxor påverkar deras vardag i form av konflikter i deras hem.

Här anser jag att man som lärare måste vara medveten om hur en läxa ger eleverna bättre självförtroende och känna sina elever väl eftersom alla elever inte har samma förutsättningar. En ”fel” utformad läxa ger motsatt resultat och eleverna tappar motivationen. I min undersökning fick jag fram att samtliga lärare var överens om individuella anpassningar i form av att hjälpa de elever som har lite svårt, genom att ge dem en mindre mängd läxor.

I min undersökning kom jag fram till att lärarna ger läxor framförallt repeterande, ansvarstagande, disciplinerande, och i syfte till att förbättra elevers studievanor/ studieteknik. Forskning kring läxors effekter på elevers lärande, för att veta ifall studieresultaten blir bättre/sämre, är relativt liten. Då tänkte jag att det vore interassant och lönsamt att satsa på forskning kring läxors effektivisering. De utforskade fall om läxor kan bli hjälpmedel som gynnar lärarna i deras dagliga undervisning.

36

Referenslista

Cooper, H, M. (2007). The battle over homework Common ground for administrators,

Teachers and parents Calif: Thousand Oaks, Corwin Press.

Cooper, H (1989). Synthesis of research on homework. Educational Leadership, 47(3), 85-91

Cooper, H. & Valentine, J. C. (2001). Using Research to Answer Practical Questions about Homework. Educational Psychologiskt, 36, (3), 143-153.

Dysthe, Olga. (2003). Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet, Lund: Studentlitteratur

Epstein, J. L. (1988). Homework practices, achievements and behaviors of elementary

school students. Baltimore: John Hopkins University.

Epstein, J. L. & Van Voorhis, F. E. (2001). Teacher Involve Parents in Schoolwork. Baltimore: John Hopkins University.

Erikson, L. (2004). Föräldrar och skola. Doctoral thesis, Örebro Studies in Education 10. Örebro.

Gustafsson, L.(1991): Tålamod och tid ger resultat. Barn i hem/skola/samhälle, 1991(5), s.8-9.

Glasser, W.(1996): Lärare med kvalitet. Jönköping: Brain Books AB

Grønmo, L.S.(2013). Lekser i matematik og naturfag. I L. S. Grønmo & T. Onstad (Red.), Opptur og nedtur. Analys av TIMSS-data for Norge og Sverige. Oslo: Akademika forlag.

Hellsten, J-O. (1997). Läxor är inget att orda om. Läxan som fenomen i aktuell pedagogisk litteratur. Pedagogisk forskning i Sverige, 2, (3), 205-220.

Hellsten, J-O. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Uppsala studies in Edusation. Uppsala

37

Illeris, Knud.(2007). Lärande (a uppl.). Poland: Studentlitteratur. Illeris, Knud.(2015). Lärande. Studentlitteratur: Lund

Larsen, Ann Kristin(2014). Metod helt enkelt. Prepress Team Media Sweden AB, Falkenberg.

Leo, U (2004): Läxor är och förblir skolarbete: En studie om inställningar till läxor i

ett F-9 spår i grundskolan. Magisteruppsats i utbildningsvetenskap

Lindell, E.(1990). Läxor – hemarbetets utformning och effekter. Metarapport 2, Skolöverstyrelsen.

Ljunggren. C. (1993). Undervisning som kommunikation- om läxor och behovet av offentliga samtal I skolan. Utbildning och demokrati, 2(1)

Lundahl, C. (2004). En läroplansteoretisk och läroplanshistorisk analys av kunskapsbedömning i Sveriges första läroverksstadgar 1561–1724. Studies in

Educationak policy and Educational Philosophy, E- tidskrift 2004:2, 1-31.

Läroplaner, Skollagen. (2008, 2011). Lärarnas handbok. Studentlitteratur AB, Lund

Nationalencyklopedin. (1996). Höganäs: Bokförlaget bra böcker AB Pedagogisk Uppslagsbok (1996). Stockholm: Informationsförlaget.

Strandberg, Max. (2013). Läxor om och för kulturell mångfald med föräldras

livserfarenheter som resurs-några kritiska aspekter. Stockholm: US-AB

Stukát, Staffan.(2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur AB, Lund

Skollagen (2010:800). Svensk författningssamling (SFS) Utbildningsdepartementet, Regeringskansliet, Stockholm.

Skolöverstyrelsen. (1962). Läroplan för grundskolan: Lgr 62 Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsen

Skolöverstyrelsen. (1980). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: Kungliga Skolöverstyrelsen

38

SKL(Sveriges kommuner och landsting). (2011) : Synligt lärande – Prestation av en

studie om vad som påverkar elevers studieresultat. ETC Kommunikation.

Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken- Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Prisma. ISBN 91-7227-436-0

Säljö, Roger. (2016). Lärande- En introduction till perspektiv och metaforer, Polen: Team Media Sweden AB. ISBN 978-91-40-68826-2

Trost, Jan. (1993, 2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.

Van Voorhis, F.L. (2004). Reflecting on tht homework ritual: Assignments and designs.

Theory into Practice, 43, (3), 205-212.

Van Voorhis, F.L.(2009). Does Family Involvement in Homework Make a Difference? Investigating the Longitudinal Effects on Math and Language Art Interventions. I R. Deslandes (Red.), International perspectives on student outcomes and Homework

Family – School – Community Partnerships. London: Routledge.

Wallén, Göran.(1996). Vetenskapsteori och forsknings metodik. Studentlitteratur, Lund. Westlund, I (2004). Läxberättelser-läxor som tid och uppgift. PIUS, Institutionen för beteendevetenskap, Lindköpings Universitet

Österlind, E (2001). Elevers förhållningssätt till läxor. En uppföljningsstudie. Högskolan Dalarna. Rapport 2001:1

https://www.skolverket.se/regelverk/mer-om-skolans-ansvar/laxor-laxhjalp-1.225166 hämtat 2018-04-20

Wedberg, Kajsa (december 2013) Artikelserie: Läxor. Bohuslänningen, Hämtat 2018- 08-01

Wedberg, Kajsa & Löfving, Helena (2013, december). Artikelserie Läxor Bohuslänningen, Hämtat 2018-08-01

Delin, Mikael.(2016, maj) Han förbjöd barnens läxor: Var en chansning

https://www.dn.se/nyheter/sverige/han-forbjod-barnens-laxor-var-en-chansning/ Hämtat 2018-08-01

39

Arbman, Hans. (2015). Läxor en självklarhet i skolan med toppresultat.

https://www.dn.se/insidan/laxor-en-sjalvklarhet-i-skolan-med-toppresultat/ Hämtat 2018-08-01

40

Bilaga