Lärares syn på läxor

Fakulteten för lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

15 högskolepoäng

Lärares syn på läxor

Fördjupningsämne, läxor och elevers

lärande

Teacher's view of homework

Khatereh Zerafat

Grundlärarexamen med inriktning mot Examinator: Vanja Lozic grundskolans tidigare år F-6 (210 hp) Handledare: Marie Jedmark Slutseminarium: 2019-06-05

2

Abstract

Det finns olika åsikter om läxans syfte inom forskning kring läxor. Läxor är ett omdebatterat ämne i media och det berör nästan alla familjer. Det finns tyvärr inte så mycket forskning om läxans funktion och effekt på elevernas lärande. Läxor

förekommer inte i läroplanen och därmed finns det inga tips till undervisade lärare. Åsikten är olika hos både föräldrar och lärare, och att eleverna inte är generellt

intresserade av att göra läxor. I min undersökning har jag valt att ta reda på vilken syn lärare i grundskolan år 1-6 har på läxor och vilka effekter de anser att den har för elevernas lärande. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem lärare som undervisar på lågstadiet i olika ämnen och med olika antal års erfarenhet av läraryrket. Resultatet visade att alla de intervjuade lärarna använde sig av läxor i någon form i sin undervisning. Läxorna ges framförallt för att eleverna ska befästa sina kunskaper, få möjlighet till repetition samt få träning i sin studieteknik för att kunna planera sin tid och ta ansvar för studierna. Den slutsats jag har kommit fram till är, att om läxor ska ges bör de vara väl utformade och de ska följas upp. De måste också vara intressanta och kännas meningsfulla för eleverna om de ska främja inlärningen.

Nyckelord:

3

Innehållsförteckning

1. Inledning____________________________________________________4 1.1Bakgrund___________________________________________________4 1.2. Syfte och frågeställningar______________________________________5 2. Teoriskaperspektiv_____________________________________________6 2.1. Elevers lärande______________________________________________6 2.2. Kognitiv inlärningsteori_______________________________________7 2.2.1. Piagets syn på lärande_______________________________________7 2.3. Sociokulturella perspektiv______________________________________8 2.3.1. Vygotskijs syn på lärande_____________________________________9 3. Forskningläget________________________________________________10 3.1. Läxor i media_______________________________________________10 3.2. Vad säger läroplaner om läxor___________________________________11 3.3. Definition av läxa____________________________________________12 3.4. Varför läxor? _______________________________________________13 3.5. forskning om läxor___________________________________________16 3.6. Forskning om Läxors effekter__________________________________20 4. Metod______________________________________________________23 4.1. Metodval__________________________________________________23 4.2. Urval och genomförande ______________________________________23 4.3. Etiska aspekter______________________________________________24 4.4. Tillförlighet och giltighet______________________________________25 5. Resultat och analys____________________________________________26 5.1 Bearbetning och analys av intervjuerna___________________________26 5.1.1 Lärarnas syn och uppfattningar på läxor_________________________26 5.1.2. Uppföljning med läxor______________________________________29 5.1.3. Läxans effekt på elevernas lärande ur lärarens perspekriv___________30 6. Disskussion__________________________________________________33 Referenslista___________________________________________________36

4

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Läxors vara eller inte vara. Jag är själv uppvuxen med massor av matematik, skriv-och läsläxor och även i vissa fall läxförhör i Iran. Mitt första möte med den svenska skolan ägde rum under den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för

lärarutbildningen och innebar en stor chock för mig. Jag har även arbetat i två

grundskolor i Sverige, och då märkte jag att det inte fanns så mycket läxor i den svenska skolan. Jag blev intresserad av att undersöka lärarens syn på läxor i Sverige och att få ta del av lärarens syn på vilka konsekvenser läraren anser att läxor har på elevernas lärande. Jag kommer från en skoltradition där läxor ser som självklart och nödvändigt till att jag nu arbetar i en skoltradition där värdet på läxor ifrågasätts. Hur kan jag som lärare i min nya yrkesutövning hantera denna spänning mellan olika synsätt?

Redan på 1500- talet nämns läxor i svenska texter, och då syftar det på läsestycken på elevernas överenskommelser (Lundahl 2004). Angående läxor finns det inga

bestämmelser i skolans läroplan sedan 1994. Huruvida läxor bör ges eller inte finns det heller inget om där. I samhället och i media idag pågår det dock en ständig debatt om läxans vara eller inte vara. I debatten refereras ofta till forskning om läxans goda eller dåliga effekter. Eftersom det inte finns bestämda regler i styrdokumenten, är det lärare och rektorer i olika skolor som får bestämma vad läxor ska ha för innebörd och i vilken omfattning de ska användas (Skollagen, kap 3).

Läxor har en lång traditon och det finns positiva förväntningar om att läxor ska leda till en ökad kunskapsutveckling (Westlund, 2004). De flesta läxor har syftet att på något sätt hjälpa till att öka elevens kunskapsutveckling, men det finns även andra syften med att lärare ger eleverna läxor. De ger läxor eftersom tiden i skolan inte upplevs räcka till för att eleverna ska lära sig det de behöver. Läxor stimulerar eleverna att ta ansvar, göra saker på egen hand och planera sin tid, vilket leder till bättre studievanor. Genom läxor får även föräldrarna en inblick i barns skolarbete (Hellsten, 1997; VanVoorhis, 2004; Cooper& Valentine, 2001). Genom läxor ges elevernas vårdnadshavare en möjlighet att följa det egna barnets lärande och veta vad barnet gör i skolan. Läxor finns för att öka samverkan mellan hem och skola, vilket kan vara särskilt effektivt i mångkulturella skolor där det ibland finns ett socialt och kulturellt avstånd mellan lärare och föräldrar.

5

Läxor skall öka föräldrarnas intresse och engagemang i barnets skolgång. Föräldrarnas främsta roll när det gäller läxläsning är att lyssna på vad barnet har att berätta om vilka olika teman barnet jobbar med i skolan och genom detta skapas goda förutsättningar för att utveckla ordförrådet och lärandet för barnet (Strandberg, 2013).Vissa lärare anser att en stor mängd läxor säger att skolan är framgångsrik och har hög kvalité (Westlund, 2004). Läxläsning följs dock inte alltid positiva förväntningar när det handlar om elevernas prestationer. Hellsten (1997) beskriver att Bents-Hill m fl (1988) hittar de negativa sambanden mellan prestation och läxläsning och menar att resultaten bör tolkas mer försiktigt. Vidare hänvisar han till Epsteins (1988) resultat, som är motsägelsefulla eftersom det ibland visar sig att elever som lägger ner mer tid på läxläsning får sämre resultat. Huruvida man bör ge läxor eller inte är något som är väldigt omdebatterad. I styrdokumenten i Sverige existerar inte läxor över huvud taget, men trots detta förekommer läxor i den vardagliga rutinen i skolan. Jag har därför valt att undersöka lärarnas syn på läxor då vill jag få en ökad förståelse för vad lärare tänker om läxor och vilka effekter de uppfattar att läxorna har på elevernas lärande.

1.2 Syfte

Syftet med den här studien är att öka förståelsen för lärarnas olika syn på läxor samt undersöka hur läxor påverkar elevernas lärande utifrån lärarnas perspektiv.

Frågeställningar

1. Vilken syn har lärare på läxor? 2. Hur följs läxorna upp?

3. Vilka effekter anser lärare att läxorna har på elevernas lärande och hur förklarar lärare dessa effekter?

6

2. Teoretiska perspektiv

2.1 Elevers lärande

I mitt syfte ställs frågan hur läxor påverkar elevers lärande. Vad är begreppet lärande? Hur lär sig elever?

Lärande är varje process som hos levande organismer leder till en varaktig kapa-citetsförändring som inte bara beror på glömska, biologisk mognad eller åldrande (Illeris, 2007:13).

Illeris menar att nytt lärande lagars över det som lärts in eller glömts bort på grund av att organismen inte längre använt den tidigare inlärda kunskapen. Förändringen rör sig inte bara om en mognad av resurser som redan finns hos organismen även om mog-nadsproessen mycket väl kan vara en förutsättning för att lärandet ska komma till stånd. Lärandet äger rum ständigt och överallt, till exempel i skolor och universitet. Där sam-las elever i ksam-lasser, i små eller större föreläsningsgrupper. Samspelet mellan deltagarna skiljer sig från en grupp eller klass till en annan efter det sammanhang som förekom-mer. Samspel och lärande hänger ihop. För att samspelet ska gynna lärandet är det vik-tigt att samspelet i grupperna fungerar som en arbetsgemenskap (Dysthe, 2003).

Det är två traditioner som under 1900- talet har dominerat det vetenskapliga studiet när det gäller lärande. Den ena är det sociokulturella perspektivet med utgångpunk i

Vygotskijs teorier, och den andra är det kognitiva perspektivet med utgångspunkt i Pia-gets teorier (Säljö, 2000).Vygotskij och Piaget lade märke till ett samspel mellan män-niska, natur och samhälle, men deras syn på lärarens roll i inlärningsprocessen skilde sig åt. Vygotskij betonade interaktionen mellan elev och lärare samt dess betydelse för hur lärandet utformas. Piaget hade en mer individualistisk syn på fenomenet. Piaget konsta-terar att utvecklingen kommer före inlärningen och att den kommer att äga rum obero-ende av inlärningen. Enligt Vygotskijs teori främjar läraren aktivt lärandet och utveckl-ingen genom att gå in i inlärningsprocessen. Därmed gav Vygotskij läraren en mer vä-sentlig roll än vad Piaget gjorde. (Dysthe, 1996).

7

2.2. Kognitiv inlärningsteori

I kognitiv inlärningsteori ses lärande som en progression från enkla till kontinuerligt mer komplexa mentala modeller. Detta har betydande konsekvenser för undervisning och för elevernas lärande, t.ex. genom att eleverna inte frånskiljer helt faktareproduce-rande frågor från reflektion och genom att de först grundar en tillfällig helhetsförståelse. Lärande handlar alltså om att elever tar in information, tolkar den, bearbetar den med det de redan vet, och i vissa fall strukturerar om sina tankar kring det hela så att den nya förståelsen ska vara logisk och passa in. I situationer där den lärande är aktiv samt prö-var sig fram istället för att endast absorbera det som sägs, väcks förmågan att tänka och forma begrepp (Dysthe, 2003).

Konstruktivism är det element i kognitivismen som fått störst inflytande när det gäller synen på lärande. Med det menas att individen ökar sin förståelse av saker och ting ge-nom sin egen aktivitet, istället för att ta emot informationen på ett passivt sätt (Säljö, 2000:56). Eleverna betraktas enligt kognitivisterna att ha en inre motivation för inlär-ning, det vill säga att de är naturligt motiverade att lära sig. De påpekar också att när barn upplever en sak som är nytt och inte överensstämmer med det de tidigare vet, blir de motiverade för att lära sig. Den kognitiva utvecklingen kommer från individens inre eftersom individer bearbetar och införlivar tidigare erfarenheter med nya. Elever får lära sig att reflektera, till exempel genom att skriva logg och göra självvärderingar. Här tittar man på processen istället för produkten (Dysthe, 2003).

Det är individen själv som tar in erfarenheter och intryck för att sedan integrera dem i sin reda mogna kognitiva schema i kognitivt arbete. Detta medför att individen ändrar sitt sätt att tänka genom att omorganisera sina kognitiva scheman (Säljö, 2016).

2.2.1. Piagets syn på lärande

I Piagets teori läggs det stor vikt på barnets aktivitet i relation till omvärlden för att ut-vecklas. Kunskap konstrueras av individen, och är inte ett facit från yttervärlden som barnet lagrar i minnet. Piaget anser att kunskap fås genom att barnet själv manipulerar objekt och upptäcker relationerna mellan dessa. Barnet lär sig om omvärlden när han/hon är i fysiskt kontakt med den, ser vad om händer när han/hon känner på objekt, och försöker observera det som händer när han/hon kombinerar dem. Barnet är i grun-den egocentriskt enligt Piagets teori, och utvecklas genom att han/hon utvecklar sin

för-8

ståelse av omgivningen. Barnets aktivitet, dess egna slutsatser och observationer leder till upptäckter och utvecklandet av nya former av förståelse. Omgivningen är endast en passiv objekt för barnets aktivitet (Säljö, 2000).

Piagets teori är en mognadsteori. Man kan anta att människor kan lära sig abstrakta be-grepp och operationer efter att ha nått ett visst utvecklingsstadium, med utgångspunkt från att Piagets teori är en mognadsteori. Om man följer denna tankegång, är hopplöst att försöka lära ett barn som för tillfället är vid ett lägre utvecklingsstadium. Grunden för hur människor får kunskap är alltså genom aktiviteter som får personen att upptäcka hur världen fungerar och på så sätt ändras personens sätt att tänka. Piagets pedagogiska ideal visar att man bör stödja ungas självständiga kunskapsutveckling (Säljö, 2016).

2.3. Sociokulturell inlärningsteori

Sociokulturellt perspektiv handlar om en syn på lärande som är konstruktivistisk. Istäl-let för att betona individuella processer, menar de att kunskap konstrueras främst genom samarbete i en kontext. Interaktion och samarbete anses alltså som ytterst avgörande för lärande (Dysthe, 2003). Det är samspelet mellan individ och kollektiv som är i fokus i ett sociokulturellt perspektiv. Alltså intresserar man sig för hur grupper och individer förvärvar och utnyttjar fysiska och kognitiva resurser. Först skapas kunskap i samspelet mellan människor, innan den blir en del av individen och hans eller hennes sätt att tänka och handla. Senare, i nya kommunikativa sammanhang, kommer den tillbaka. Kommu-nikativa processer är ytterst centrala i det sociokulturella perspektivet. Individen blir delaktig i färdigheter och kunskaper genom kommunikation. Genom att höra vad andra pratar om och hur de ser på världen, blir barnet medveten om vad som är värdefullt och intressant att urskilja ur mängden av de iakttagelser som man i varje situation skulle kunna göra. Den grundläggande synen på människans utveckling blir annorlunda i ett sociokulturellt perspektiv. Vår mognande antas inte på exakt samma sätt bestämmas av vår egen aktivitet i förhållande till omvärlden. Istället finns en betoning av att vi tolkar denna omvärld i kollektiva och gemensamma mänskliga verksamheter (Säljö, 2000). Vidare skriver Säljö att psykologiska och fysiska redskap är resurser som ger möjlighet för deltagarna att agera kompetent och tolka i nya situationer. Resultatet av interaktion blir att individen förändras i form av sina intellektuella och kommunikativa färdigheter och i behärskning av fysiska redskap. Vår förmåga att förstå strukturen hos sociala akti-viteter och vad de innebär ökar (Säljö, 2000).

9

2.3.1. Vygotskijs syn på lärande

Vygotskij anser att lärande är det som sker i skolan och andra liknande ”undervisande” situationer. Han kopplar begreppet lärande till sammanhang, där förhållandet att någon ska lära sig något är för situationen konstituerande. Den underliggande tankefiguren är att det handlar om ett samspel mellan en eller flera personer som är mindre kunniga, och en som är mer kunnig- det vill säga att det rör sig om ett samspel mellan en eller flera personer som ska tillägna sig en utvecklad kultur, och en som ska representera denna kultur (Illeris, 2015). Vygotskijs uppfattning om lärande är både kognitivt och social; han menar att språket både är en individuell kognitiv process och en kommunikations-process. Det innebär att det är i en gemenskap som det skapas mening, och att en opti-mal inlärningspotential kräver en gynnsam samverkan mellan dessa två processer (Dysthe, 1996). Särskilt intresserade sig Vygotskij för hur språket förmedlar världen till oss, och förhållandet mellan tänkande och språk.

Språket är samtidigt ett kollektiv, interaktivt och individuellt sociokulturellt red-skap. Det är därför det kan fungera som en länk mellan kultur, interaktion och in-dividens tänkande (Säljö, 2000: 87).

Ett av de viktigaste begreppen i Vygotskij-traditionen är den närmaste utvecklingszo-nen. Samspelet mellan social omgivning och utveckling är begreppets grundläggande teoretiska aspekt. I den nära utvecklingszonen ligger inlärningspotentialen. Här ligger färdigheter och processer samt funktioner som eleverna inte behärskar ännu, men som har möjlighet att lära sig med hjälp av andra människor eller med hjälp av kulturella hjälpmedel som symboler, förebilder och språk (Dysthe, 2003). Denna utvecklingszon definierade Vygotskij som ´avståndet´ mellan hur en elev skulle kunna prestera helt ensam och utan stöd å ena sidan, och vad eleven kan prestera när han/hon leds av en vuxen eller samarbetar med kamrater som är mer kunniga å andra sidan. Därför kan en utvecklingszon ses som en guidning in i en specifik kulturs eller delkulturs sätt att förstå ett fenomen. Individen anpassar sig utefter de utvecklingszoner han/hon befinner sig i, vilket formar utvecklingen. En viktig aspekt i utvecklingen är alltså omgivningen, som i olika utvecklingszoner förser oss med aktiviteter och upplevelser. Utveckling sker alltså inte enbart inifrån, utan är sociokulturellt producerad. Viktigt att betona är att individen också är aktör, och är med för att skapa sin egen utveckling inom denna ram. (Säljö, 2000).

10

3. Forskningsläget

3.1. Läxor i media

Läxor är något som är ständigt omdebatterat i media. Elever, föräldrar och lärare har ofta olika syn på läxor. Tidningen Bohusläningen publicerade december 2013 en arti-kelserie med temat läxor, där journalister bland annat formade webbenkät som riktades till föräldrar, lärare och elever, med anpassade frågor för varje grupp. Svaren började rulla in redan samma morgon som enkäten lades ut. Det fanns föräldrar som skrivit om sina läxkonflikter i hemmet, lärare som förklarat vilka funktioner läxor kan fylla och elever som föreslagit att skoldagen förlängs, istället för att få läxor. En grupp lärare såg på läxor som ett viktigt komplement till undervisningen. Men lärarna sa "bra läxor tar tid att utforma" och är inget som ska ges rutinmässigt och utan ansvar. En del föräldrar beskriver hur läxor påverkar deras vardag i form av bråk och tjat, men även av givande lärostunder. Så här lyder ett av svaren: "Det är svårt att räcka till som förälder med två barn och en förälder som jobbar kväll. Känner mig frustrerad. Hinner inte med som jag vill med hämta på dagis, sätta på mat och hjälpa till med läxa och sen eventuellt någon träning". Elevers svar på enkät var att förklara hur en bra respektive sämre läxor kan se ut. Bland de bästa tipsen för en roligare läxläsning kan man hitta: "Gör den tillsammans med en kompis, be läraren om hjälp om du kör fast och be om en enklare läxa om den första är för svår"(Wedberg, 2013).

I samma tidning men annan artikel visas en kluven bild. Där finns föräldrar som är emot läxor, vissa på grund av att det skapar konflikter hemma och andra på grund av princi-piella skäl, som att skolarbete bör göras i skolan. På andra sidan av spektrumet finns föräldrar som är för läxor och ser dem som något nödvändigt inom det traditionella skolarbetet. Elever skriver att en bra läxa är en läxa som går att göra snabbt. Vissa ele-ver säger det inte finns några bra läxor. Vidare föredrar de matteläxor öele-ver skrivläxor och uppsatser. Bland lärarna finns det de som ser läxor som en trevlig familjestund där man umgås och kan föra diskussioner (Wedberg & Löfving 2013).

Dagstidningen, DN publicerade maj 2015 en artikelserie angående olika perspektiv på läxornas betydelse. Maud Segerstedt, rektor till Internationella Engelska skolan i Eskilstuna, anser att läxor är nödvändiga inom pedagogiken. ”Vi tror på läxor”, säger

11

hon. Hon beskriver hur läxor är viktiga för elevers inlärning: för att befästa kunskap och öva.  Läxorna måste anpassas efter olika elevers behov och förutsättningar. Detta inne-bär att eleverna bör få större möjlighet att göra läxorna i skolan. Elever som har svårig-heter kring läxorna kommer få en studieplan med obligatorisk läxhjälp.

Arbman påstår: ”Läxor en självklarhet i skolan med toppresultat”. ”Alla på skolan är eniga om att det behövs mer samtal om läxor och om hur de i så fall ska

utfor-mas”(Arbman, 2015).

I en annan artikel vägrade en pappa att låta skolan ge hans barn läxor. Pappan anmälde sina barns skola och dess huvudman, Karlstads kommun, till Skolinspektionen. Han hade tröttnat på hur hans barns fritid åts upp av vad han tyckte var meningslösa uppgif-ter. En dag sa han helt enkelt stopp, barnens lärare fick höra att familjen inte längre skulle göra några läxor.

”Svenska lärare arbetar fel med läxor, enligt en nordisk forskarrapport. Och utbild-ningsminister Jan Björklund håller med” (TT, 2013).

I nyheterna jämförs Sverige mycket med grannlander Finland och Norge. Finska lärare tar upp läxan i undervisningen: Den diskuteras i klassrummet och eleverna får själva rätta läxan. Norska och svenska lärare anser att läxan är separat från klassrummet som rättas, samt följs upp i bästa fall. Liv Sissel Grønmo, första laboratorium vid Institution-en för lärarutbildning och skolforskning vid universitetet i Oslo, säger till TT tidningInstitution-en att det finns många teorier varför Finland lyckas bättre. I Finland används läxorna aktivt i klassrummet för att öka lärandet och det är en markant skillnad mot i Sverige och Norge. Då ser vi skillnader framfört allt i uppföljningen av läxorna (TT, 2013).

Utav dessa debatter tolkar jag att media är överens om är att lärare och rektorer inte har samsyn gällande läxors vara eller inte vara. Ansvaret lämnas till dem enskilda lärarna att fatta beslutet som passar situationen bäst. Läxor ska göras i skolan. Den ska inte göras hemma.

3.2 Vad säger läroplaner om

läxor

”Huvuddelen av det med skolan förbundna arbetet bör eleverna utföra på skoltid”(Lgr, 1962 s.57). Detta innebär att lektionstiden inte ska användas för att kontrollera läxor. Under lektionstid bör elever få tillfälle till aktiv inlärning. Hemarbetets främsta syfte är

12

att ge säkerhet och övning, för att den eftersträvade färdigheten eller kunskapen skall förstärkas. I läroplanen står det också att hemuppgifterna ger eleverna möjlighet att ta ansvar och organisera sin tid. Det blir därför ett värdefullt led för arbetsfostran, särskilt på högre stadier. Hemläxor i lägre årskurser bör ges väldigt sparsamt (Lgr, 1962). I Lgr 80 står att:

”hemuppgifter för eleverna utgör en del av skolans arbetssätt. Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, anpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge” (Skolöverstyrelsen, 1980 s. 50).

Där står det även att läxor bör användas för att eleverna ska fås tillfälle till sådana repetitioner och övningar för att befästa färdigheter och kunskaper.

Sedan 1994 finns det inga särskilda bestämmelser angående läxor i styrdokumenten för skolan. Lpo 94 reviderades och skolan präglades av två utvecklingstendenser vid den tiden. Den ena utvecklingstendensen gällde decentralisering. Staten träder tillbaks och skolan blir kommunalt eller får en annan huvudman. En annan tendens är idén om målstyrning. Staten ska inte längre tala om och styra över hur arbetet bedrivs. Samma mål behöver nås, men proceduren för att nå målen får variera (Lgr, 2011). I dagens aktuella läroplan saknas det lagar om läxor. Vissa skolor har läxor och andra inte. Skolan bör oavsett vilket se till att kunskapskraven nås, att varje elev utvecklas så mycket som möjligt och att undervisningen förblir likvärdig. Eftersom det inte finns något skrivet i skollagen kan lärarna och rektorerna själva välja om deras skola ska ge läxor eller inte.

I avsaknad av reglering runt användningen av läxor är det upp till lärare och rektorer att utifrån sina respektive uppdrag avgöra om och i sådana fall hur de vill arbeta med läxor som en del av den pedagogiska verksamheten (Skollagen, kap. 3, 2010: 800).

3.3. Definition av läxa

Definitionen av ”läxa” varierar i olika litteraturer. I nationalencyklopedins ordbok definieras det som en ”Avgränsad skoluppgift för hemarbete” (1996, s.333). Läxa definieras som ”en arbetsuppgift som eleven ska göra på sin lediga tid” i Pedagogisk

13

Uppslagsbok1996( a a, s. 385). Glassers (1996) definition av ”Läxa” är: ”frivilliga arbetsuppgifter eller komplettering av skoluppgifter”. ”Läxor associerar till ett passivt återläsande av det man gått igenom i skolan”, säger departementssekreterare Blom och kallar dem snarare för hemuppgifter (Gustafsson 1991). Westlund, forskare i pedagogik, har utifrån elevernas texter formulerat sin definition av läxa: ”Läxor är en svårfångad hybrid som finns någonstans i gränslandet mellan uppgift och tid, arbete och fritid, skola och hem, individ och kollektiv” (Westlund, 2004 s.78).Cooper (2007),

amerikansk professor i psykologi, har en mer exakt definition, och säger att läxor är uppgifter som eleverna får av sina lärare som är avsedda att göras utanför skoltid. Cooper menar att även håltimmar och raster kan vara tillfällen att göra läxor. I likhet med Westlund har Österlind ingen exakt definition av vad läxor är. Hon säger att hon inte försöker göra en exakt definition av läxor. Hon berättar: ”hemarbete, hemuppgifter, läxor som allt skolarbete som görs utöver lektionstid, om än inte i hemmet efter

skoldagen”. Hon har även försökt inkludera det så kallad ”frivilligt

hemarbete”(Österlind 2001, s.27 ). Jan-Olof Hellsten, läxforskare, har liksom Österlind och Westlund inte heller någon stark definition av fenomenet. I sin bok Skolan som

barnarbete och utvecklingsprojekt skriver han att ”Litteraturen gav inte mycket hjälp

vid avgränsning av fenomenet”. Ändå gjorde han flera försök till definitionen: ”läxan är arbete som inte det sker på lektionstid” (Hellsten 2000, s. 120). Han menar, liksom Cooper, att ”läxor” även tilldrar sig i skolan. Det är där den ges och där den förhörs. Sådan definition omfattar även frivilliga åtaganden och inläsningar till prov. Enligt Hellsten kan man även definiera uppgifter som eleverna själva väljer att göra efter lektionstid som läxor, liksom Österlind (Hellsten 2000).

Av dessa definitioner drar jag slutsatsen att läxan är någon form av uppgift som skall utföras utanför skoltid. Hellstens (2000) och Coopers (2007) tolkning av begreppet läxa är eniga och ger en mer total bild av läxan som helhet, eftersom läxan förbereds och arbetas med även på skoltid. Österlind och Hellsten är överens om läxor som skolarbete görs utöver lektionstid. De menar att fenomenet ”läxa” görs utanför lektionstid även i skolan.

3.4. Varför läxor?

Epstein & Van Voorhis (2001) har utfört en undersökning om lärarnas syn på syftet med och deras erfarenheter kring läxor. Studien visar att de anser att läxor bidrar till

14

bättre ansvarstagande, ökat självförtroende, samt ger förbättrad studieteknik. Lärare upplever även att mycket läxor indikerar till föräldrarna att skolan håller hög kvalitet. Läxorna används dessutom för att engagera föräldrarna i barnens skolgång.

J. L Epstein (1988) tar upp sju orsaker kring varför läxan bör finnas i grundskolan, i sin studie. Nyttorna med läxor sammanfattas av Epstein på följande sätt:

• Öva färdigheter

• Öka engagemanget för olika uppgifter

• Fostra studenter att ta ansvar och planera sin tid • Etablera kontakt mellan barn och föräldrar • Fullfölja politiska beslut om läxor

• Informera föräldrar om skolarbetet • Påminna om krav som ställs-som straff

Max Strandberg (2013) analyserar läxor i ett läxsamarbete mellan hemmet och skolan i en studie. Här studerar han hur läxor som utgår ifrån vårdnadshavarnas erfarenheter kan bidra till ett specifikt innehåll och samarbete. Datamaterialet består av

klassobservationer, intervjuer och elevtexter som samlats in i samband med ett

utvecklingsprojekt på en flerspråkig och multietnisk högstadieskola. Först diskuterade eleverna om läxor i klassen, därefter hemma, och sedan återigen tillsammans i klassen. Bidraget från föräldrarna kunde bli resurs för hela klassen. Resultatet visar även att vårdnadshavare kunde bidra med sina värderingar och livserfarenheter till

undervisningen. Studien visar också att lärare inte kan skapa läxor för alla elever i flerspråkiga och multietniska klasser helt själva, utan det behövs även ett samarbete mellan elever och föräldrar. Läxor kan alltså ses som ett samarbete mellan hem och skola. I Sverige förväntas föräldrar mana på sina barn att ta ansvar för skolarbete, lyssna på läsläxor, diskutera matematikproblem och förhöra glosor.

Läxor kan leda till konflikter mellan barn och föräldrar. En grundläggande orsak till detta är att elever, lärare och föräldrar ofta har olika uppfattningar om läxor (Warton, 2001). Eleverna vill bli klara med läxorna fort, medan föräldrarna vill att barnen istället för att spela dataspel ska lägga ner tid på läxor. Lärarna vill å sin sida att eleverna övar på och befäster det som gås igenom på lektioner. Läxor kan öka orättvisorna mellan

15

olika elever, då de gynnar elever med högutbildade föräldrar och föräldrar som har bättre språkkunskaper (Österlind, 2001). Målet med samarbete är att underlätta elevers lärande och minska avståndet mellan skola och hemmet, och bidra till ett mer effektivt lärande (Eriksson 2004).

Van Voorhis (2009) har forskat kring Interaktiva läxor i USA – TIPS- Teachers Involve Parents at School, ett projekt som hade som syfte både till att öka elevernas lärande och öka föräldrarnas engagemang för elevens skolarbete. Föräldrarna håller sig vid sidan, har rollen som assistenter åt sina barn och fungerar alltså inte som lärare. För att

Interaktiva läxor ska fungera krävs det samtal och deltagande i hemmet. Projektet ledde till ett ökat engagemang hos föräldrarna, positivare inställning gällande läxor samt ett bättre resultat för elevers skolarbete.

Hellsten (2000) menar att vissa elever kan dra nytta av läxor, medan andra elever kan drabbas negativt av det samt drabbas av frustration. Det kan bero på att synen på läxor varierar. T.ex. kan det av vissa ses som en bestraffning, medan av andra ses som en nödvändighet för ens egen utveckling. Vissa elever ser det som en tradition, medan andra anger samma skäl för läxor som lärare brukar ange. Vissa kämpar med sina läxor utan någon större framgång, andra kämpar med entusiasm för att nå målen och uppnå kraven som de ställs inför.

Ulf Leo (2004) har i sin magisteruppsats genomfört en studie: ”Läxor är och förblir skolarbete”. Där läggs fokus på lärares, elevers och föräldrars attityd kring läxor. Utifrån sina intervjuer fastställer Leo att läxor är något naturligt i lärarnas

undervisningspraktik, och att de ger läxor för att förbereda eleverna inför nästa steg. Leo visar i sin studie att lärarna ger läxor för att:

 ”Den unge läsaren ska få flyt i sin läsning”. Läraren anser att om eleven läser under en intensiv och begränsad tidsperiod hemma, utvecklas hon starkt. Chansen är stor att eleven ska lyckas när hon är med en vuxen i en uppgift som är tydlig definierad. Det är bra för både inlärningen och motivationen.

 ”Läsa en text och därmed förbereda sig inför saker man ska gå igenom i skolan.” Om kunskap byggs på det som eleven redan känner till, får eleven bra

16

 ”Läsa en text och därmed efterarbeta saker man gjort i skolan. Lagra fakta i minnet”. För att komma ihåg saker är det alltså bra att repetera saker i efterhand. Viktigt här är det om eleven anser att de fakta han/hon ska repetera är på något sätt intressant eller viktigt.

 ”Tiden i skolan räcker inte så man måste göra större arbeten hemma”. Det är inte tillräckligt med tid i skolan, och många tycker att denna tid inte utnyttjas på ett effektivt sätt. Större arbeten behöver göras hemma, men där krävs det stöd från vuxen, och vissa saknar tillgång till ett vuxenstöd.

 ”Eleven måste förbereda sig inför läxor i framtiden” Det är viktigt att eleven lär sig hur han/hon ska göra läxor när denne är ung, för att klara av läxor i

framtiden.

I studien kom Leo fram till att läxor är en del av skolarbetet, men samtidigt att det saknas en förståelse till varför det finns läxor. Läxorna är en förlängning av skolarbetet. Rent inlärningsmässigt skapar läxan problem om det är något som ska göras utan att läraren är närvarande. Efter intervjuerna kommer Leo fram till att läxan finns eftersom den kan ges som underlag för betyg och bedömning, ge föräldrarna möjlighet till insyn i skolarbetet samt kan användas som hot och bestraffning om eleven inte gör det som den bör göra under lektionstid (Leo 2004).

Ljunggren (1993) framställer läxan som symbol, ett starkt strukturerande beståndsdel av skolans vardag, som även till vis del kontrollerar elevens fritid.

Utav detta tolkar jag att lärare anser läxan som nödvändig, för att öka elevernas ansvarstagande och kunskap. Många elever däremot, är inte medvetna om nyttan med, eller varför de har läxor.

3.5. Forskning om läxor

Den svenska forskningen om läxor är väldigt liten. Skolforskaren Jan-Olof Hellsten är den som arbetat mest inom läxor. Hellsten (1997) beskriver i sin rapport Läxor är inget

att orda om resultatet i en litteraturgenomgång av en studie som hade som syfte att

undersöka läxors framträdanden i den offentliga diskursen. Det viktigaste som hans studie visade var att läxor nästan inte nämns i grundläggande pedagogisk litteratur och att den inte problematiseras men värderas högt när den behandlas. Detta innebär att

17

läxan framträder som en symbol eller rutin i offentlig diskurs, snarare än som en arbetsmetod. Den offentliga diskursen har enligt hans upptäckt 7 innebörder av begreppet läxa:

1. Förberedelse: Läxor förberer eleverna för prov och läxförhör. Genom läxor ska eleverna öva på att ta ansvar för sina arbetsuppgifter samt förbereda sig för livet efter skolan.

2. Tidstruktur: Både elever och föräldrar behöver skapa en rutin kring läxläsning i hemmet. Det bidrar till att organisera familjens fria tid hemma.

3. Kontrol och styrning: Läxor kräver mycket kontroll, och oftast är det läraren som har kontroll genom att han/hon ger läxor och förhör dem. Dock förekommer det att eleverna rättar varandras läxor eller att eleven själv kontrollerar sin läxa, vilket bidrar till ökat ansvar hos eleverna.

4. Kärlek och omsorg: Man anser att läxor kan förbättra relationer inom familjen. Ibland ställer skolan till och med krav på att föräldrar visar omsorg och intresse för barnens skolarbete.

5. Identitet och status: Läxor bekräftar att barnet går i skolan och är ett tecken på att man är elev.

6. Gemenskap och kontakt: Läxor bidrar till att det skapas kontakt mellan skolan och hemmet samt att gemenskapet ökar mellan föräldrar och elever.

7. Arbetsprestation: Undersökningar visar att läxor bidrar till att skapa stress hos elever. Läxor som arbetsprestation finns sällan i den offentliga diskursen trots det. Man menar att läxor fungerar som en träning för framtida studier, då mängden läxor kommer att öka.

Hellsten (1997) kritiserar en del undersökningar angående läxor. Han säger att

begreppet ”läxa” inte problematiseras. Det leder i sin tur till att läxor mestadels inte tas på allvar som en inlärningsmetod, samtidigt som läxans värde sällan ifrågasätts. Vidare påstår han att läxor snarare används som en symbol för lärande, istället för att vara ett verktyg för inlärning och studier.

18

Hellsten (2000) har forskat kring elevers arbetsbelastning i sin doktorsavhandling

Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt. Han påpekar att läxor står för en stor del

av arbetsbelastningen och kritiserar den mängd läxor som ges i skolan. Det ställer fysiska krav såsom stillasittande, samt krav på koncentration i bullriga miljöer, samt att arbetsuppgifter skall genomföras under en viss tidsram och ibland under en

icke-bekväm arbetstid. Med sina observationer konstruerar han två olika berättelser av skolan: läxan som tragedin och läxan som romans.Läxan i tragedin går ut på att läxan ges slentrianmässigt utan att ifrågasättas. Läxläsningen inom tragedin representerar även arbetsfostran, andra självklarheter i skolan, samt definierar läxan samtidigt det som är viktigt. Eftersom allt som ska göras i läxan redan är förutbestämd leder det till att fakta som visas upp är entydigt (Hellsten 2000). I elevernas skolarbeten har läxan i tragedi en central funktion. I romansen ger läxan å andra sidan en möjlighet att träna på att ta ansvar och bli självständig. Eleverna får möjlighet att i lugn och ro sitta och bearbeta stoffet på egna sätt och villkor. Där kan deras tidigare förståelse integreras med ny kunskap och därmed kan eleven få en bättre uppfattning av saker och ting. Läxan definierar en arbetsuppgift som kan startas, behandlas och avslutas, och detta ofta i ett sammanhang, vilket leder till att det utnyttjar och stärker den cirkulära tiden. Elever får möjligheten att bestämma nivån på deras ambitioner och själva bygga den framtid de väljer (Hellsten 2000).

Andra studier på läxor i Sverige är Westlunds (2004) studier i boken Läxberättelse-

läxor som tid och uppgift. Westlund visar att både föräldrar och lärare har den bestämda

uppfattningen om att läxor är bra för elever. Sin fritid kan de använda för att lära, förbättra sina studievanor och skapa ett större intresse för att studera. I sin studie påpekar Westlund även läxors nackdelar och att mängden läxor ökat. Elever känner trötthet, frustration, sorg, ilska och uppgivenhet. Läxor som uppgift är något som lärare bestämmer över, utan hänsyn till den tid eleven disponerar över läxorna. ”för lärare är läxor en uppgift- för eleven handlar läxor om tid som inte längre finns” (Westlund 2004, s. 61). Westlund menar att lärarna ser på läxor som en sorts möjlighet medan eleverna upplever läxor som ett tecken på brist. ”Man får (har) läxor för att man inte kan eller vill” (Westlund 2004, s. 63).

Elevers förhållningssätt till läxor- En uppföljningsstudie av Eva Österlind (2001) är en

uppföljning av en studie som hon genomfört 1998. Hon intervjuade 49 elever i årskurs 4-6. Studien behandlade elevers uppfattningar kring planering av sitt eget arbete i

19

skolan. Österlind hittade samband mellan elevers förhållningssätt till planering och eget arbete och deras sociala förhållanden. Sedan beskrev hon elevernas bakgrund, som t.ex. föräldrarnas yrken och livsstilen hos familjerna. I studien 2001 inriktar sig Österlind på elevernas förhållningssätt till läxor. I den nya studien ingick samma elever som hon hade intervjuat 1998, denna gång 44 elever i årskurs 7-9. I denna studie undersöker hon huruvida och hur elevernas förhållningssätt till läxor samt deras eget ansvar förändrats på tre år. Syftet var att se om förhållningssätten är stabila och giltiga, och ifall man i skolan kan hitta ett samband mellan framgång och förhållningssätt, och hon kom fram till att det finns ett samband mellan dessa två. Hon menar att hemuppgifter ingår i en disciplineringsprocess (Österlind 2001).

I sin studie kom Österlind fram till att de läxor som eleverna får består av traditionella, rutinartade övningsuppgifter och ett textavsnitt, skrivning av sammanfattningar samt uppsatser. Sällan förekom det problemlösning i läxan och den var alltid knuten till något läromedel. I Österlinds studie var de allra flesta eleverna mot läxor. ”Läxan tas för given som en tämligen neutral, vardaglig rutin där kontroll och förkovran samsas, samtidigt som läxans betydelse varken överdrivs eller överskattas” (Österlind 2001,s. 54). Hon tillägger även att många elever påstår att de inte har några problem med läxor. De övar på att ta ansvar, lär sig mer och förstår bättre

Hon skapar olika kategorier av elevernas svar. Den första kategorin kallar hon för ”frihetligt förhållningssätt”, där 13 av 44 läser på grund av intresse. De gjorde det mesta av arbetet på lektionstid. Eleverna läste för att förstå och hade en kritisk distans till läxarbetet. Andra gruppen ”Prestationsinriktade” elever, vilket var 5 elever av de 44. Att få höga betyg var deras drivkraft. Denna grupp lägger ner tid beroende på hur stor påverkan uppgiften har på deras betyg, det vill säga att de lägger mer tid på en uppgift som har större tyngd vid betygssättningen. Det finns en stor mängd oro och stress bland eleverna i sitt skolarbete. I gruppen ”oreflekterat” fanns två elever vars förhållningssätt är att underordna sig läxorna, även trots att de fick anstränga sig hårt för att göra läxan. De gör läxorna på grund av att läraren har sagt det, men även för att de ska lära sig. Deras inställning tycks vara mycket plikttrogen, men deras ork är liten. Det fanns 4 elever med ett ”ambivalent förhållningssätt”. De ville underordna sig läxorna, men kunde inte. Kompisar och fritidsintressen påverkade dem, och .de läste för att undvika något värre. De sa att läxor är bra och nödvändiga, men kunde inte ta itu med dem på riktigt. Istället våndas dem (Österlind 2001).

20

3.6. Forskning om läxors effekter

Jag börjar med att redogöra för Harris Coopers forskning gjord för att undersöka läxors effekter, utförd i USA. Cooper jobbar som professor vid psykologiska institutionen för universitetet i Missouri-Columbia. Cooper (2007) redovisar i boken” The Battle Over

Homeworke” även för att besvara frågeställningen ”fungerar läxor?”. Han bestämde två

klasser med elever som under lektionen gjorde exakt samma saker, men att den ena klassen gjorde läxor efter lektionen medan den andra klassen gjorde ingenting annat efter lektionstid. Han kom fram till att läxor höjer provresultaten, när han jämförde klassernas resultat. Cooper menar att man kan dra slutsatsen att läxor kan öka resultaten, dock påpekar han att det inte gäller för alla. Han menar att resultatet tyder på att läxors nytta är begränsad för yngre barn, nästan försumbart. För hela elementary-nivån med skolår 1 – 6 gäller att läxläsning ger sämre resultat än lektion med lärare, enligt Cooper. De som däremot kan ha nytta av läxor enligt Coopers undersökning är high-school elever, men att läxorna inte bör vara längre en två timmar dagligen, för då försvinner nyttan. Alltså är det bättre med fler och korta läxor än färre och längre. Läxor hade stora positiva effekter för tonåringar i high-school (Cooper, 2007).

Cooper visade i sina undersökningar att individuella läxor kan fungera bra för vissa elever, till exempel de eleverna som kunskapsmässigt skiljde sig mycket åt. Han säger dock att det inte går att visa att detta generellt gäller för alla elever. Vidare säger han att den tiden som läraren tvingas lägga ner på att skapa och kontrollera individuella läxor skulle istället kunna användas för att planera och genomföra undervisningen i skolan på ett bättre sätt. Läxor kan vara både bra och dåliga för elever, enligt Coopers resultat av sin forskning. Detta beror på många olika faktorer och det faktum att det inte finns ett klart svar på frågan. Han menar att läxor bör fungera som ett sätt för läraren att visa för eleverna att lärande äger rum överallt, i skolan, i hemmet och på fritiden (Cooper 2007). Cooper (1989) gör en sammanställning av vilka tänkbara effekter läxor kan ha. Bland några tänkbara positiva effekter nämns skapandet av en positiv attityd för studier och bidra till ökade självständigheter och ansvarstaganden. Bland flera tänkbara negativa effekter nämns det att hemarbete kan innebära att elever förlorar intresset för ämnet på grund av fysisk eller känslomässig uttröttning, samt att föräldrar kan pressa på sina barn eller vilseleda barnen, ifall de ger andra instruktioner än läraren. Hemuppgifter kan leda till kopiering, fusk, etc. Om barnen måste avstå från sina fritidsaktiviteter på grund av

21

läxor kan det även hindra dem från att lära sig i andra sammanhang, och inte engagera sig i lokalsamhället.

Utifrån Coopers slutsatser skriver John Hattie (2012) om fem metaanalyser om läxor. Hattie skriver i Synligt lärande för lärare att det ingick 161 studier med över 100 000 elever i dessa fem metaanalyser av läxors effekt på elevprestationer. Dessa

effektstorlekar hade medelvärdet d=0,29. Hattie skriver att läxors effekter är små (nästan noll) på grundskolor. Effekten av läxor är 0,64 för gymnasieelever och 0,15 för lågstadieelever enligt Hatties analyser. Det vill säga att Hatties effektstorlek visar att läxors effekt på elevers inlärning ökar med ålder, men blir aldrig särskilt hög.Vidare skriver Hattie att detta inte bör vara en stor fråga i och med att kostnaden för att ha läxor i skolan är väldigt lågt. Dock bör resultatet bidra till att förändra vårt hanterande av läxor i grundskolor, och på så sätt ersätta det mindre effektiva, traditionella sättet att hantera läxorna. Detta möjliggör det för skolorna att testa något nytt. 2011 kom SKL (Sveriges kommuner och landsting) ut med skriften Synligt lärande – presentation av en

studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Hattie anser att särskilt intressant

blir en effektstorlek över 0,40 när det gäller skolor, enligt SKL. Där står även att läxor generellt har en låg effekt på elevers lärande. Läxor har lägst effekt på lärandet för unga elever, medan den ger högst effekt för gymnasieelever som redan presterar högt. För att stödja elevers lärande behövs det att läxorna är rätt utformade och har formativ

återkoppling. Det är alltså ineffektivt med läxor där läraren inte aktivt diskuterar elevernas svar.

Westlund (2004) säger att svenska läxforskare i främsta hand har undersökt vilka sociala konsekvenser läxor har för elever och föräldrar, samt läxors påverkan på likvärdigheter i undervisningen. Av tio publicerade svenska läxstudier är det ingen av dem som fokuserar på effekterna av olika läxor på elevers inlärning. Hon skriver även att läxor kan vara bra för elever, men samtidigt påpekar hon att forskningen bör tolkas mer försiktigt. Läxor är inget som bör tas för givet, men de kan bland annat vara bra för att öka elevernas engagemang för uppgifter och få elever att öva på att ta ansvar och förbättra sin studieteknik. Hon är inte emot läxor så länge läraren ger läxor på ett medvetet sätt, ger läxor som barnen kan klara av på egen hand i hemmet, samt att läraren diskuterar läxornas utformning, det vill säga svårighetsgrav och karaktär (Westlund 2004).

22

Svensk läxforskning har inte kunnat bevisa att läxläsning har någon märkbar nytta för skolprestationerna. I många fall är dessa undersökningar dock svaga och har inte tagit hänsyn till elevernas förutsättningar. Under dessa omständigheter kan det vara möjligt att läxläsningen sett ut att ha haft negativa konsekvenser, som beror på att elever med sämre förutsättningar kan ha fått mer läxor. Detta leder dock till en missuppfattning (Lindell, 1990).

Läxor kan bidra till förbättrade studievanor, vara en länk mellan skolan och hemmet, men även användas som bestraffning. De finns till stor del för att öka självdisciplinet hos elever (Österlind, 2001).

Läxan är en dominerande beståndsdel av det som elever gör i sin arbetsmiljö enligt Hellsten (1997). Han ser läxor som ett sätt att organisera elevens och hans eller hennes familjs fritid. Läxorna gynnar troligen familjerelationer, och lärare använder läxor även för att skapa respekt för sitt ämne.

Utav detta drar jag slutsatsen att läxor är både positiv och negativ för elevers kunskapsutveckling. De positiva effekterna är studievanor, självständigheter,

ansvarstagande för sitt eget arbete och att läxor är en länk mellan hem och skola. Hattie och Cooper hävdar att effekten av läxor på inlärningen ökar med ålder. Negativa effekter är att läxor kan leda till fusk, kopiering och är ett hinder för barn från att lära sig saker i andra fritidsaktiviteter.

23

4. Metod

4.1 Metodval

I detta arbete har jag valt kvalitativa intervjumetoder som datainsamlingsmetod med 5 lärare i åk 2-6 tidigare år i grundskolan för att öka förståelsen för lärarens syn på läxor. Vid ett induktivt angreppssätt ska man få en helhetsförståelse av fenomenet. Om man vill veta något om attityder eller skaffa sig en helhetsförståelse av enskilda fenomen är kvalitativa metoder de bästa (Larsen, 2014). I kvalitativa undersökningar kan forskaren gå på djupet när det behövs. Då har forskaren möjlighet till en helhetsförståelse av ett fenomen. Genom följdfrågor får forskaren kompletterande och fördjupande svar (Larsen, 2014). Det kvalitativa synsättet har växt fram ur de filosofiska inriktningar hermeneutik och fenomenologi. Viktigaste uppgiften i detta synsätt är att tolka och förstå de resultat som kommer fram, inte att generalisera och förutsäga (Stukát, 2005). I dessa intervjuer är endast de frågeområden (se bilaga!) som ska användas bestämda från början och frågorna består av så kallade öppna frågor. Jag valde att spela in intervjuer med bandspelare men jag gjorde även anteckningar som jag sedan kunde utnyttja då jag skulle transkribera intervjuerna.

4.2 Urval och genomförande

Urvalet av intervjuer var snöbollsmetoden, då jag först kontaktade en av dessa lärare som har använt sig av läxor i sin undervisning och presenterade mig själv och vad det handlade om, då hon tipsade mig om de fyra lärare som kom att ingå i studien, så använde jag mig av alla de lärare som lovade att ställa upp. Intervjuerna har genomförts på den skola som den intervjuade läraren arbetar på. Vid intervjuerna av lärare gav jag dem möjligheten att se frågorna i förväg, då jag hade en fråga om deras pedagogiska grundsyn. Denna fråga kunde uppfattas som svår att svara på, därmed gav jag dem möjligheten att se frågorna innan intervjutillfället. Jag valde att främst använda mp3 spelare vid intervjuerna som varade mellan 20-30 minuter. Jag gjorde även anteckningar som jag sedan kunde utnyttja då jag skulle transkribera intervjuerna.

Jag använde mig av vetenskaplig litteratur från svenska och internationella forskare i min studie om lärarens syn på läxor. Min teoretiska bakgrund bottnar i stor utsträckning

24

i Vygotskij och Piaget. Jag valde teorier hos dessa personer när jag skrev mitt arbete om läxor, eftersom dessa personer sysslade mycket med teorier kring lärande, och ett av läxors främsta syften är ju lärande. Detta är särskilt relevant för min tredje

frågeställning, som handlar om läxors påverkan på elevers lärande. För min andra frågeställning, som handlar om uppföljning av läxor, är Vygotskis teori relevant, eftersom hans betonande på kommunikation och hans så kallade ”den närmaste utvecklingszonen” går hand i hand med uppföljning av läxor. Piaget betonar vikten av att stödja elevens självständiga kunskapsutveckling, och läxor är ett självständigt arbete. Dessutom hänvisar många andra teoretiker till Vygotskij och Piaget i deras skrifter. Dessa teorier tillsammans med andra vetenskapliga teorier kommer att vara grunden för min teoriska bakgrund och detta kommer att ge mig en djupare förståelse på lärarens syn på läxor och de effekter som läxor har på elevernas lärande.

I min tolkning har jag använt mig av ett hermeneutiskt synsätt. Hermeneutik handlar om tolkning av innebörder i texter. Vid tolkning växlar man mellan del- och

helhetsperspektiven. Tolkandet utvecklas genom en växling mellan den delen man arbetar med och den spirande helheten(Wallén, 1996:33). I min studie kommer jag att använda mig av intervjuer och texttolkningar.

4.3 Etiska aspekter

De lärare som har deltagit i min undersökning har fått information om de etiska regler som ligger till grund för arbetet.

 Informationskravet: Den säger att deltagarna behöver vara informerade om undersökningens syfte, hur resultaten används, samt informeras om det kan förekomma risker eller obehag (Stukát, 2005). I mina intervjuer förklarade jag för deltagarna att min undersökning går ut på att undersöka lärarnas syn på läxor, hur läxor följs upp och vilken effekt läxor har på elevers lärande, samt att resultatet kommer att användas för att kunna svara på mina frågeställningar.  Konfidentialitetskravet:

De som intervjuas har rätt till sin egen integritet och sin egen värdighet. Det gäller inte bara i samband med datainsamlingen, dvs. Vid första kontakten, vid själva intervjuerna och vid förvarningen av materialet. (Trost, 1993,2005).

25

Detta är konfidentialitetskravet. Inga utomstående ska alltså kunna ta del av materialet, att materialet efter bearbetning ska tas bort, och att deras anonymitet är en självklarhet. Mina intervjuer gjordes i ett rum där endast jag och den intervjuade personen befann sig. Det är bara jag som har åtkomst till inspelningen av intervjuarna. Efter

examensarbetet raderar jag intervjusamtalen. För att skydda deltagarnas anonymitet har jag dessutom bytt ut deras riktiga namn mot påhittade namn i mitt examensarbete. Jag försäkrade även intervjudeltagarna om att jag har tagit dessa åtgärder.

 Nyttjandeskravet: För att uppnå nyttjandekravet krävs det att informationen från t.ex. intervjuer endast används för forskningsändamål, och inte för t.ex.

kommersiell bruk (Stukát, 2005). Informationen som jag fick fram ur mina intervjuer använde jag endast för mitt examensarbete, innan jag raderade inspelningarna. Mitt examensarbete användes i sin tur endast för akademiskt syfte.

 Samtyckeskravet:

Självfallet måste den intervjuade från början ha klart för sig att det är fråga om intervju och att tystnadsplikt råder, att han eller hon inte behöver svara på alla frågor, att han eller hon när som helst kan avbryta intervjun. (Trost,

1993,2005).

I mina intervjuer försäkrade jag deltagarna att intervjuerna helt och hållet var frivilliga, och att de kan hoppa över frågor som de inte känner för att svara på. I min undersökning sa jag även till dem att de ska kunna ta upp saker som de själva anser är viktiga, eller avbryta sin medverkan om de så önskar. Vidare sa jag att detta inte kommer att ha några som helst konsekvenser för dem. Jag kontaktade deltagarna och samtliga meddelade att de gärna ville vara med. Detta var samtyckeskravet.

4.4 Tillförlitlighet och giltighet

Jag betraktar att mitt resultat som tillförlitligt, detta på grund av att de intervjuade lärare fick samma frågor och intervjuerna genomförde på samma sätt med samma intervjuare. Detta är enligt Larsen (2014) som hävdar att reliabilitet kan testas genom att samma forskare genomför samma undersökning vid olika tillfälle och får fram likadana resultat som tidigare.

26

5. Resultat och analys

5.1. Bearbetning och resultat av intervjuerna

Jag har valt att presentera undersökningsresultatet av mina 5 intervjuer med lärare som undervisar i år 2-6 i en löpande text, blandade med citat från de intervjuade. Jag har sammanfattat svaren jag fick fram i intervjuerna och redovisar dessa under följande avsnitt:

 Lärarens syn och uppfattningar på läxor  Uppföljning med läxor

 Läxans effekt på elevernas lärande ur lärarens perspektiv

I resultatavsnittet har jag kategoriserat lärarens svar samt undersöka likheter och skillnader i vilken syn lärarna har, vilka effekter anser lärare att läxor har på elevernas lärande och hur läxor följs upp. Alla namn för lärarna som jag använt är fingerade. Sara är klasslärare i åk 2. Hon undervisar i alla ämnen och har 10 år erfarenheter. Elin är klasslärare i åk 3, hon undervisar i alla ämnen och har 15 års erfarenheter. Anna är Ma/No och Teknik lärare i åk 4-6 och hon har 18 år erfarenheter. Camilla undervisar svenska/ engelska och Ma i åk 5, hon har 20 år erfarenheter. Eva undervisar svenska/ engelska och So i åk 6 och hon har 13 år erfarenheter.

5.1.1. Lärarens syn och uppfattningar på läxor

Samtliga lärare i mina intervjuer använder sig av läxor i sin undervisning. Några av dem säger att läxor är en viktig och självklar del i undervisningen. De menar att läxor absolut behövs, för att eleverna ska kunna ta ansvar för sitt eget lärande och befästa inhämtade kunskaper. Två av dessa lärare konstaterar att läxor används som ett hjälpmedel för studieteknik och studievanor till nästa stadium. En av lärarna säger att läxor ska anpassas efter varje elevers behov. Ibland kan läxor vara negativ och skapa stress och frustration mellan eleverna om det inte finns någon hemma av olika anledningar som kan hjälpa barn med läxor.

27

Jag tycker att läxor behövs för att öka elevernas kunskaper och ansvarstagande. Läxor som hemarbete ska utformas så att eleverna kan göra dem hemma på egen hand. Läxor är inte till för att eleverna ska bli stressade (Sara).

Sara menar att läraren måste gå igenom läxan innan eleverna får den för att undvika förvirring och frustration mellan elever samt gå igenom läxan i hela klassen efter att den har samlats in.Vissa elever har ingen vuxens hjälp hemma. Eleverna ska vid båda tillfällena ges möjlighet till att ställa frågor om det är något som är oklart. Läraren bör uppmana eleverna att diskutera och ställa frågor. Saras åsikter ligger nära det

sociokulturella perspektivet, som istället för att betona individuella processer, menar att kunskap konstrueras främst genom samarbete i en kontext. Vygotskij ansåg att det handlar om ett samspel mellan en eller flera personer som är mindre kunniga, och en som är mer kunnig (Illeris, 2015).

Jag delar ut läsläxor utifrån varje elevers förutsättningar och behov och hur långt de kommit med sin läsinlärning. De läser upp läxorna individuellt. De elever som har svårt med sin läsning får hjälp av en specialpedagog. De som läser samma bok läser upp i gruppen. Det är ett bra tillfälle för barn att träna på att lyssna och följa med i texten när deras klasskompisar läser. Jag tycker att läxor är bra för eleverna då de får tid till att repetera och befästa kunskap (Elin). Elins grundsyn bottnar i Dysthes syn på lärande. Dyshte (2003) hävdar att lärande äger rum ständigt och överallt, i små eller större föreläsningsgrupper. Samspelet mellan deltagarna skiljer sig från en grupp eller klass till en annan efter det sammanhang som förekommer. För att samspelet ska gynna lärandet är det viktigt att samspelet i

grupperna fungerar som en arbetsgemenskap (Dysthe, 2003: 9). Dessutom stämmer Elins åsikter med Lgr 80.

Att lära eleverna att ta ansvar för en uppgift, anpassad efter deras individuella förmåga, är en väsentlig del av den karaktärsdaning som skolan skall ge (Skolöverstyrelsen, 1980).

Säljö (2000) konstaterar att individen är aktör, och är med för att skapa sin egen ut-veckling inom ramen för de sociokulturella möjligheterna (Säljö, 2000).

Jag ger läxor för elevers skull, för att de ska förbättra sina studievanor och självdisciplin. Läxor är till godo för eleverna. Tiden räcker inte för att eleverna exempelvis ska hinna träna in multiplikationstabellen (Anna).

28

Generellt tycker jag att elever ska ha läxor för sin självständighet, att ta ansvar för sitt eget lärande, att förbättra sin studieteknik och att hinna ikapp. Läxor är ett bra arbetssätt för eleverna att träna engelska glosor, svenska veckans ord, matteproblemlösning, multiplikation och division enskilt eller med hjälp av ett vuxenstöd hemma i lugn och ro (Camilla).

Båda Anna och Camilla lägger stor vikt vid elevernas självständighet och elevers ansvarstagande. De menar att lärare ska stödja elevernas självständiga

kunskapsutveckling. Detta påstående stämmer överens med Piagets teori. Han påstår att kunskap hos unga skapas när aktiviteter leder till att barnen förändrar sitt sätt att tänka genom att de upptäcker hur världen fungerar. Hans pedagogiska ideal är att man bör stödja den självständiga kunskapsutvecklingen hos de unga (Säljö, 2016). Camillas påstående kan också refereras till Vygotskijs utvecklingszon. ´Avståndet´ mellan hur en elev skulle kunna prestera helt ensam och utan stöd å ena sidan, och vad eleven kan prestera när han/hon leds av en vuxen eller samarbetar med kamrater som är mer kunniga å andra sidan (Säljö, 2000).

Eva ger sina elever engelska glosor, en svensk text med några frågor till texten att läsa och svara på. I SO-ämnen ger Eva läxor till elever som ett temaarbete som ska vara färdiga och redovisas vid en viss tid. Ibland kan läxan också bestå i att diskutera något man läst, en film, eller något annat teveprogram.

Läxor för mig är en repetition för att eleverna enskilt ska öva hemma och tänka på det de har gått igenom och lärt sig i klassen. Då blir den inhämtade

kunskapen en del av elevernas tänkande. Dessutom blir föräldrarna involverade och tar del av det vi gör i skolan. Jag ger också läxor för att eleverna ska få göra klart det arbete som de inte hunnit göra på lektionstid, vilket då betyder att allting måste göras klart. De lär sig därmed att hantera tiden (Eva).

För Eva är det mycket viktigt att ge eleverna det stöd som behövs för att de ska kunna kommunicera med varandra och höra vad andra talar om. Genom kommunikation blir eleven delaktig i kunskaper och färdigheter. I Evas perspektiv är samspelet mellan kollektiv och individ i fokus. Hennes grundsyn bottnar i ett sociokulturellt perspektiv. Först skapas kunskap i samspelet mellan människor, innan den blir en del av individen och hans eller hennes sätt att tänka och handla (Säljö, 2000)

29

5.1.2 Uppföljning med läxor

Alla lärare som intervjuades konstaterar att läxor ska följas upp annars blir det

meningslös. De menar att uppföljning av läxor är en stimulans för elever att göra läxor. Det är viktigt att följa upp läxor, eftersom det bekräftar elevernas ansträngningar (Sara).

Läraren ska följa upp läxor och ge återkoppling. Elever upplever att läxorna är meningslösa att göra om de inte får någon kommenterar (Elin).

Elin och Sara säger att det är lika viktigt att förbereda eleverna för läxorna som att följa upp dem efteråt. De menar att genom en uppföljning där läxans innehåll bearbetas och diskuteras gemensamt i klassrummet, bekräftas elevernas ansträngningar. De tror även att läraren kan skapa positiva effekter på elevernas lärande med en genomtänkt

uppföljning. Enligt Vygotskij stödjer läraren aktiv lärande och utveckling genom att gå in i inlärningsproessen. Alltså är Vygotskijs syn på lärande något som både är kognitivt och socialt; han menar att språket både är en kommunikationsprocess och en individuell kognitiv process (Dyshte, 1996). Han menar att språket är ett interaktivt, kollektivt och individuellt sociokulturellt redskap. Det kan fungera som en bro mellan interaktion, kultur och individens nivå (Säljö, 2000).

Efter att läxorna samlats in skriver jag på tavlan svåra ord, NO begrepp, eller matematiska begrepp på tavlan. Då går vi igenom dem med eleverna och diskuterar dem. När det gäller matematisk problemlösning diskuterar vi och skriver på tavlan de olika strategier som eleverna använt sig av för att lösa uppgifterna. Ny förståelse skapas mellan elever och om någon elev fastnar på något har vi möjlighet att förstå vad det är som fel (Anna).

Annas läxor syftar till att eleverna ska bearbeta eller samtala om läxans innehåll under lektionerna. Anna menar att hennes förberedelseläxor går ut på att eleverna ska ta med sig någon erfarenhet eller information tillbaka till skolan för att användas som

utgångspunkt för den fortsatta undervisningen. Enligt kognitivisterna handlar lärandet om att elever tar in information, tolkar den, bearbetar den med det de redan vet, och i vissa fall strukturerar om sina tankar kring det hela så att den nya förståelsen ska vara logisk och passa in (Dysthe, 2003).

30

Uppföljning av läxor fungerar som ett annat repetitionstillfälle för eleverna. Genom läxförhör eller gemensamma diskussioner om den text som eleverna har läst eller den film som de har tittat på, får eleverna lyssna och ta del av det fakta som finns där. (Camilla)

Uppföljning av läxor ger lärare en annan möjlighet att variera undervisningen. Alltså när vi går igenom läxan ligger läxans innehåll till grunden för en fördjupad diskussion och bearbetning i klassrummet, och även som verktyg för lärarna att förändra sitt sätt att följa upp både läxor och undervisningen. (Eva) Camilla och Eva manar att med de uppföljningar och förhör kan de fånga upp de elever som har haft svårigheter med läxa eller har missat att göra läxor och skapa ett ytterligare tillfälle att ta del av de fakta och information som behövs för att gå vidare till nästa steg. Vidare menar de att en uppföljning av läxor genom gemensamma diskussioner ger större effekter på elevernas kunskapsutveckling. Det finns också stora möjligheter för lärare att förändra och förbättra sitt sätt att följa upp läxor/undervisning. Detta kan kopplas till Säljö som menar att vår mognande antas inte på exakt samma sätt

bestämmas av vår egen aktivitet i förhållande till omvärlden. Istället finns en betoning av att vi tolkar denna omvärld i kollektiva och gemensamma mänskliga verksamheter. Vidare skriver Säljö att psykologiska och fysiska redskap är resurser som ger möjlighet för deltagarna att agera kompetent och tolka i nya situationer. Resultatet av interaktion blir att individen förändras i form av sina intellektuella och kommunikativa färdigheter och i behärskning av fysiska redskap (Säljö, 2000).

5.1.3. Läxans effekt på elevernas lärande ur lärarens perspektiv

Några av de lärare som intervjuades anser att läxor har positiva effekter på elevernas kunskapsutveckling. Att organisera tid, att ta eget ansvar och utveckla studieteknik, studievanor och självdisciplin är de positiva effekter som läxor har. Vissa av lärare anser att läxor är både bra och dålig. De menar att läxor kan hindra barn från att delta i fritidsaktiviteter och kan leda till uttröttning och förvirring.

Läxor på lång sikt anser jag utvecklar de förmågor gällande självdisciplin och ansvarstagande, att arbeta självständigt och, om läxan är rätt utformad, ger den eleven rätta utmaningar. (Elin)

31

Hos yngre elever ser jag läxor mer som ett sätt att hantera sin tid och att läsa effektivt på lång sikt än att öka elevernas lärande. Läxor kan vara både bra och dålig (Sara).

Sara och Elin är eniga om de effekter som läxor har hos yngre elever. De anser att om läxor är en del av skolans undervisningspraktik är det viktig att följa upp läxan i den ständigt pågående undervisningen. De menar att om eleven ser hur de olika delarna i undervisningsprocessen samspelar, är det mer rimligt att processen leder fram till elevernas kunskapsutveckling. Elin menar att om läxorna ska vara ett sätt att främja elevernas lärande, måste eleverna ges möjlighet att förstå varför de ska fullfölja en aktivitet som är förknippad med obehag. Detta synsätt kan kopplas till Piagets teori. Piaget anser att kunskap uppstår genom att barnet själv manipulerar objekt och upptäcker relationerna mellan dessa (Säljö, 2000). Sara anser att läxor kan vara dåligt och leda till frustration. Det kan bero på att eleverna gjorde läxorna i ensamhet hemma och att de kände sig mer olyckliga. Elever som läser läxor tillsammans med andra känner att de lär sig mer effektivt och lustfyllt. Saras synsätt ligger nära Dysthes syn på lärande. Hon anser, liksom Dysthe, att här ligger färdigheter och processer samt

funktioner som eleverna inte behärskar ännu, men som har möjlighet att lära sig med hjälp av andra människor eller med hjälp av kulturella hjälpmedel som symboler, förebilder och språk (Dyshte, 2003).

Läxans effekt kan vara både positivt och negativt. Positiva effekter är de goda studievanor, att fostra till självständighet och ansvartagande. Negativa effekter är intresseförlust genom uttröttning och att föräldrar kan pressa på sina barn eller skapa förvirring om de har svårt att hjälpa sina barn på rätt sätt (Anna). Anna anser att läxor kan leda till goda studievanor och utgöra en länk mellan hem och skola, men även ses läxor som arbetsbelastning och kommer upp i studier av elevers stress. För de elever som saknar tillräckligt föräldrastöd och hamnar efter, blir

skolarbetet svårare och mindre tillfredsställande, de anstränger sig mindre vilket skapar större misslyckanden. Vidare menar Anna att läxor ska utformas såsom ett

disciplinerande inslag i undervisningen med fokus på självdisciplin och självständighet. Dessutom ska läxor utformas så att elevers lärande främja och minska konflikter mellan barn och föräldrar. Enligt Vygotskij har läraren en central roll som aktivt främjar