Den amerikanske medieforskaren och experten på medierätt Lawrence Lessig (2008) har försökt fånga distinktionen mellan den gamla och den nya tidens mediekultur genom att göra en analogi till datorterminologins uppdelning av datafiler med avseende på om de till-låter manipulering eller ej. Sådana filer som inte kan manipuleras betecknas som read/only, medan manipulerbara filer kategoriseras som read/write. De traditionella massmedierna, påpekar Lessig, är read/only, medan de moderna, datorbaserade och internet-uppkopplade personliga medierna är read/write.
Lessigs beskrivning av mediehistorien i termer av read/only och read/write sträcker sig dock längre tillbaks än till uppkomsten av moderna massmedier. Den poäng han vill fram-hålla är att utvecklingen gått från ett ursprungligt tillstånd där kulturprodukter var read/ write, och att kapitalismens varufiering så småningom låste in texter i en read/only-form, där de erbjöds konsumenter för passiv konsumtion på en marknad. Idag, menar Lessig, har vi åter inträtt i en fas där kultur är read/write efter den parantes av read/only-kultur som Lessig menar att massmedierna utgjort.
Det finns dock anledning att fundera en smula över hur långt Lessigs analogi mellan den historiska utvecklingen och datorfilernas read/only och read/write-kapaciteter sträcker sig. En parantes är ju en inskjuten bisats i en mening som efter parantesens slut fortsätter där den slutade vid parantesens början. Det är lite svårt att se att massmedierna på samma sätt skulle kunna betraktas som en parantes i utvecklingen. Massmedierat innehåll har t.ex. inte riktigt försvunnit bara för att nya, interaktiva medier uppkommit. De finns kvar parallellt med dessa. De interaktiva medierna är också intimt förknippade med produktionspraktiker och förhållningssätt till medieanvändare som utvecklats under massmediernas era. Som en följd av detta bär de digitala, mobila och uppkopplade personliga medierna också på funktionaliteter som hör massmedierna till – inte minst i deras sätt att tilltala användarna som konsumenter, och att betrakta användare i termer av ett aggregat ur vilket värde kan extraheras (Bolin 2011, kap 3).
Den svårighet som medieforskningen står inför har inte så mycket att göra med insam-lingsmetoder utan är mer förknippade med att på ett rättvisande sätt söka dels sammanställa enskilda individers totala medieanvändning, dels isolera olika typer av medieanvändning inom denna totalitet. Medierna har utvecklats på ett sätt som gör att användningen av dem blir mer och mer svår att särskilja. Paradoxalt nog tycks den alltmer av medier genomsyrade
vardagen leda till successivt ökade svårigheter att mäta denna användning. Och möjligen har vi nu nått fram till det tillstånd framlidne Kjell Nowak (1996) framsynt beskrev i en av sina sista artiklar: när vårt sociala liv alltmer levs i samspel med, i och genom medier som materiell och mental miljö, blir deras fundamentala betydelse också omöjlig att avgränsa.
Referenser
Bolin, Göran (1993) Videovåld i Sverige. En kommenterad filmografi, Stockholm: JMK.
Bolin, Göran (2009) ’Mobilanvändningens tilltagande komplexitet’, i Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) Svensk höst, Göteborg: SOM-Institutet, s. 399-406.
Bolin, Göran (2011) Value and the Media. Cultural Production and Consumption in Digital Markets, Farnham: Ashgate.
Bolin, Göran (2012) ’Mobilanvändning och nya medier’, i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Berg-ström (red) I framtidens skugga, Göteborg: JMG, s. 459-467.
Bolin, Göran & Michael Forsman (1999) ’Video’, i Ulla Carlsson, Catharina Bucht & Ulrika Facht (red) Med-ieSverige 1999/2000. Statistik och analys, Göteborg: Nordicom, s. 385-394.
Bolin, Göran & Michael Forsman (2002) ’Video’, i Ulla Carlsson & Ulrika Facht (red) MedieSverige 2001/2002. Statistik och analys, Göteborg: Nordicom, s. 281-310.
boyd, danah & Kate Crawford (2012) ‘Critical Questions for Big Data’, i Information, Communication & Society, iFirst Article DOI:10.1080/1369118X.2012.678878.
Couvering, Elizabeth Van (2008) ‘The History of the Internet Search Engine: Navigational Media and the Traffic Commodity’, Information Science and Knowledge Management, vol. 14: 177-206.
Cubitt, Sean (1991) Timeshift. On Video Culture. London & New York: Routledge.
Ericsson (2012) Interim Traffic and Market Report Update August 2012. Konsulterad 5 september 2012, http:// www.ericsson.com/se/news/120828_interim_traffic_and_market_report_released_244159018_c.
Findahl, Olle (2012) Barn och ungas medieanvändning i internetvärlden. Göteborg: Nordicom. Garnert, Jan (2004) Hallå! Om telefonens första tid i Sverige. Lund: Historiska Media.
Lessig, Lawrence (2008) Remix: Making Art and Commerce Thrive in the Hybrid Economy. New York: Penguin. Mediebarometern 2011 (2012) Göteborg: Nordicom.
Nowak, Kjell (1996) ’Medier som materiell och mental miljö’, i Ulla Carlsson (red) Medierna i samhället. Igår, idag, imorgon, Göteborg: Nordicom, s. 159-176.
O’Reilly, Tim (2007) ‘What is Web 2.0: Design Patterns and Business Models for the Next Generation of Soft-ware’, i Communications & Strategies, vol. 65(1): 17-37.
Olle Findahl, Fil.Dr, Professor, World Internet Institute, Gävle, olle.findahl@wii.se Göran Bolin, Fil.Dr, Professor, Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola, goran.bolin@sh.se
Martin Danielsson, Doktorand, Sektionen för hälsa och samhälle, Högskolan i Halmstad, martin.danielsson@hh.se
Ulrika Sjöberg, Fil.Dr, Docent, Konst, kultur och kommunikation/K3, Malmö Högskola, ulrika.sjoberg@mah.se
Catharina Bucht & Maria Edström (eds) Youth Have Their Say on Internet Governance. Nordic Youth Forum at EuroDig Stockholm June 2012
Olle Findahl: Barn och ungas medieanvändning i Internet-världen. 2012
Ulla Carlsson & Jenny Johannisson (eds) Läsarnas marknad, marknadens läsare. En forskningsantologi
utarbetad för litteraturutredningen. 2012
Cecilia von Feilitzen, Olle Findahl & Elza Dunkels (eds) Hur farligt är internet? Resultat från den svenska
delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. 2011
María Dolores Souza & Patricio Cabello (eds) The Emerging Media Toddlers. 2010
Tobias Olsson & Peter Dahlgren (eds) Young People, ICTs and Democracy. Theories, Policies, Identities
and Websites. 2010
Cecilia von Feilitzen: Barn, unga och medierat våld. En sammanfattning av forskningens resultat. 2010 Ulla Carlsson (ed.) Barn och unga i den digitala mediekulturen. 2010
www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/Barn_unga%202010.pdf
Young People in the European Digital Media Landscape. A Statistical Overview with an Introduction by
Sonia Livingstone & Leslie Haddon. 2009
Cecilia von Feilitzen: Influences of Mediated Violence. A Brief Research Summary. 2009
Den kompetenta gamern. En konferens om ny mediekompetens. Rapport från Nordiskt kulturforum 23 november 2007. Nordicom Information 2, 2008.
www.nordicom.gu.se/?portal=publ&main=info_publ2.php&ex=263&me=7
Ingegerd Rydin & Ulrika Sjöberg (eds) Mediated Crossroads. Identity, Youth Culture and Ethnicity.
Theoretical and Methodological Changes. 2008
Ulla Carlsson, Samy Tayie, Geneviève Jacquinot-Delaunay & José Manuel Pérez Tornero (eds)
Empower-ment Through Media Education. An Intercultural Dialogue. In co-operation with UNESCO, Dar Graphit
and the Mentor Association, 2008
www.nordicom.gu.se/common/publ_pdf/232_Regulation_Awareness_Empowerment.pdf
Ingegerd Rydin (ed.) Media Fascinations. Perspectives on Young People’s Meaning Making. 2003
Senaste årsböcker från the International Clearinghouse on Children, Youth and Media
Cecilia von Feilitzen, Ulla Carlsson & Catharina Bucht (eds) New Questions, New Insights, New
Ap-proaches. Contributions to the Research Forum at the World Summit on Media for Children and Youth 2010. Yearbook 2011.
Ulla Carlsson (ed.) Children and Youth in the Digital Media Culture. From a Nordic Horizon. Yearbook
2010.
Thomas Tufte & Florencia Enghel (eds) Youth Engaging With the World. Media Communication and
Social Change. Yearbook 2009.
Norma Pecora, Enyonam Osei-Hwere & Ulla Carlsson (eds) African Media, African Children. Yearbook
2008.
Karin M. Ekström & Birgitte Tufte (eds) Children, Media and Consumption. On the Front Edge. Yearbook