För att fördjupa våra kunskaper om denna symboliska och känslomässiga dimension av (unga) människors relation till digitala medier och för att avancera studiet av klassbakgrun-dens betydelse i sammanhanget, behövs mer kvalitativt orienterad forskning och etnografiskt inspirerade ansatser. Endast härigenom kan vi bättre förstå hur exempelvis spelandet av ett och samma datorspel kan se olika ut och tillskrivas vitt skilda betydelser beroende på spelarens socialt strukturerade vardagsliv, eller hur informationssökning för någon är ett led i en informell lärprocess i linje med skolans kurs- och utbildningsplaner medan det för en annan handlar om att hålla sig uppdaterad om kommande film- och spelutgivningar. Det är inte bara en fråga om vad man gör på nätet utan även om hur man gör det och hur man förhåller sig till det man gör. Inte sällan är det på dessa mer subtila, men icke desto mindre kännbara sätt som klass kommer till uttryck, och måhända särskilt så i samhällen som det svenska, med internationellt sett relativt små löneskillnader, lika rättigheter till utbildning, tämligen stor social rörlighet, och med en osedvanligt utbredd tillgång till och användning av internet.
Därmed inte sagt att statistiska mätningar av ungas (digitala) medievanor inte behövs. Tvärtom utgör de en omistlig resurs i och med den överblick som de erbjuder. Det vore emellertid önskvärt att de framöver inkluderar frågor dels om föräldrarnas yrke, inkomst och utbildningsnivå, dels om attityder till digitala medier i allmänhet och olika digitala
samlade förståelsen av ungas mediebruk och, alldeles oavsett vad resultaten visar, ytterli-gare ett steg bort från populära försanthållanden om dagens unga som en ”digital genera-tion”, vars medlemmar (på något outgrundligt sätt) befinner sig utom räckhåll för socialt strukturerande krafter såsom klass. Så länge vi inte tar hänsyn till klassrelaterade variabler som föräldrarnas yrke och utbildning ger vi på sätt och vis vårt tysta medgivande till den här bilden. Detta är naturligtvis problematiskt i en tid som präglas av en nästintill omåttlig tro på den digitala tekniken som demokratiserande kraft och föreställningar om den mins-kade betydelsen av klass för människors livschanser, samtidigt som allting pekar på att de sociala klyftorna ökar.
Noter
1. Digitala medier används fortsättningsvis som en samlingsterm för persondatorn, internet och den mångfald av olika produkter och praktiker som dessa medier tillgängliggör.
2. Studien ifråga utgör mitt avhandlingsprojekt. Den är kvalitativt orienterad och bygger i huvudsak på empiriska data från samtalsintervjuer med 34 unga män (16-19 år) på yrkesförberedande och studieför-beredandeprogram på gymnasieskolor belägna dels i Göteborg, dels i en liten landsortskommun i södra Sverige. En del av studiens resultat diskuteras längre fram i denna artikel.
3. Se föregående fotnot.
Referenser
Bergström, A. (2010) Digitala klyftor. I Oskarson, M., Bengtsson, M. & Berglund, T. (red.) En fråga om klass:
levnadsförhållanden, livsstil, politik. Malmö: Liber.
Bourdieu, P. (1984) Distinction: A Social Critique of the Judgement of Taste. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
Bourdieu, P. & Wacquant, L. (1992) An Invitation to Reflexive Sociology. Cambridge: Polity Press.
Buckingham, D. (2000) After the Death of Childhood: Growing Up in the Age of Electronic Media. Cambridge: Polity Press.
Buckingham, D. (2008) Introducing Identity. I Buckingham, D. (red.) Youth, Identity, and Digital Media. Cam-bridge, Massachusetts: The MIT Press.
Croneman, J. (2012) Det stör mig att medieeliten blandar ihop sina medievanor med andras. Dagens Nyheter, 31 januari.
Danielsson, M. (2011) Digital Media as Classified and Classifying: The Case of Young Men in Sweden.
PLAT-FORM: Journal of Media and Communication, YECREA Special Issue (November): 57-71.
Facer, K. & Furlong, R. (2001) Beyond the Myth of the ‘Cyberkid’: Young People at the Margins of the Informa-tion RevoluInforma-tion. Journal of Youth Studies, 4 (4): 451-469.
Findahl, O. (2010) Unga svenskar och Internet 2009. Stockholm: Stiftelsen för internetinfrastruktur / .SE. Findahl, O. (2012) Barn och ungas medieanvändning i Internet-världen. Göteborg: Nordicom, Göteborgs
universitet.
Hargittai, E. (2010) Digital Na(t)ives? Variation in Internet Skills and Uses among Members of the ’Net Genera-tion’. Sociological Inquiry, 80 (1): 92-113.
Helsper, E. & Eynon, R. (2009) Digital Natives: Where is the Evidence? British Educational Research Journal, 36 (3): 503-520.
Herring, S.C. (2008) Questioning the Generational Divide: Technological Exoticism and Adult Constructions of Online Youth Identity. I Buckingham, D. (red.) Youth, Identity, and Digital Media. Cambridge, Mas-sachusetts: The MIT Press.
Lee, L. (2008) The Impact of Young People’s Internet Use on Class Boundaries and Life Trajectories. Sociology, 42 (1): 137-153.
Livingstone, S. (2007) The Challenge of Engaging Youth Online: Contrasting Producers’ and Teenagers’ Inter-pretations of Websites. European Journal of Communication, 22 (2): 165-184.
Livingstone, S. & Helsper, E. (2007) Gradations in Digital Inclusion: Children, Young People and the Digital Divide. New Media & Society, 9 (4): 671-696.
Lövheim, M. (2004) Intersecting Identities: Young People, Religion and Interaction on the Internet. Uppsala: Teologiska institutionen, Uppsala universitet.
Medierådet (2010) Ungar & Medier 2010. Stockholm: Medierådet.
Nordicom (2011) Nordicom-Sveriges Internetbarometer 2010. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet. Olsson, T. (2005) Alternativa resurser: om medier, IKT och lärande bland ungdomar i alternativa rörelser.
Lund: Sociologiska institutionen, Lunds universitet.
Prensky, M. (2001) Digital Natives, Digital Immigrants Part 1. On the Horizon, 9 (5): 1-6.
Rydin, I. & Sjöberg, U. (2010) Everyday Life and the Internet in Diaspora Families: Girls Tell their Stories. I Olsson, T. & Dahlgren, P. (red.) Young People, ICTs and Democracy: Theories, Policies, Identities, and
Websites. Göteborg: Nordicom, Göteborgs universitet.
Selwyn, N. (2003) ’Doing IT for the Kids’: Re-examining Children, Computers and the ’Information Society’.
Media, Culture & Society, 25 (3): 351-378.
Skeggs, B. & Wood, H. (2011) Turning it on is a Class Act: Immediated Object Relations with Television. Media,
Culture & Society, 33 (6): 941-951.
Tapscott, D. (1997) Growing Up Digital: The Rise of the Net Generation. New York: McGraw-Hill.
Tapscott, D. (2008) Grown Up Digital: How the Net Generation is Changing the World. New York: McGraw-Hill. Weibull, L. & Nilsson, Å. (2010) Boken – var står den idag? I Holmberg, S. & Weibull, L. (red.) Nordiskt ljus.