På kort sikt varierar löneandelen med konjunkturen, men i detta avsnitt ligger fokus på löneandelens trendmässiga utveckling beräknad med hjälp av ett HP-filter (se fördjupningen ”Lönean-delens konjunkturella utveckling i Sverige och USA” i slutet av detta kapitel för en konjunkturell analys). I sammanhanget bör påpekas att en minskad löneandel inte per definition innebär att löntagarnas inkomst har minskat, utan att fördelningen mellan löntagare och kapitalägare har ändrats (se förklaring i margina-len).
I en analys av löneandelens trendmässiga utveckling är valet av jämförelseperiod avgörande. Tillgången på internationellt jämförbara data är dock begränsad. I det här avsnittet används i huvudsak data från EU-KLEMS som startar 1970 och slutar 2007.71 Sverige befann sig i en högkonjunktur både 1970 och 2007 liksom de flesta andra utvecklade länder. Genom att även jämföra genomsnittliga löneandelar för hela 1970-talet med hela 2000-talet går det att dra mer generella slutsatser utan att strikt behöva förhålla sig till nivån på löneandelen två enskilda år och således även undvika ändpunktsproblematik.72
I avsnittet beskrivs utvecklingen för den justerade löneande-len både för näringslivet och för tillverkningsindustrin.73 På grund av databrist är löneandelen uttryckt till baspris och inte till faktorpris (se fördjupningen ”Konjunkturinstitutets definition av löneandelen” i slutet av detta kapitel).74
70 De länder som ingår i kapitlet (om inget annat anges) är: Danmark, Finland, Nederländerna, Storbritannien, Sverige, Tyskland, USA samt ett EU-aggregat bestående av Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
71 Data från EU-KLEMS finns i olika versioner. Versionen från mars 2011 ugör huvudkällan. Data för USA har skrivits tillbaka från 1977 till 1970 med hjälp av utvecklingstal från versionen publicerad i mars 2008. Serierna har skrivits tillbaka på disaggregerad branschnivå och sedan aggregerats upp till näringslivet. Se även Timmer m.fl (2007).
72 Ett välkänt tillkortakommande med HP-filtret är att det kan ge en missvisande bild i början och i slutet av en tidsserie.
73 Med den justerade löneandelen avses att löneandelen är justerad för andelen egenföretagare i ekonomin vars egentliga inkomst är en blandning av kapital- och löneinkomst. I nationalräkenskaperna registreras egenföretagarnas inkomst enbart som driftsöverskott, det vill säga kapitalinkomst. För att inte förändringar i löneandelen ska vara ett resultat av förändringar i sammansättningen mellan anställda och företagare görs därför en justering för andelen arbetstimmar utförda av egenföretagare. Näringslivet är definierat som näringslivet exklusive
fastighetsbranschen, utbildningsbranschen, hälso- och sjukvårdsbranschen samt branscher som inte har kostnadsbestämda priser, det vill säga branscher vars produktpris bestäms på världsmarknaden oberoende av
arbetskostnads-utvecklingen (jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning, petroleumraffinaderier).
Tillverkningsindustrin är definierad som tillverkningsindustrin exklusive petroleumraffinaderier. Detta är samma avgränsning som vanligen görs i forskningslitteraturen, se exempelvis OECD (2012).
74 Förädlingsvärdet till baspris mäter producenternas totala intäkter utan justering för övriga produktionsskatter och övriga produktionssubventioner. Förädlingsvärdet till faktorpris mäter producenternas totala intäkter efter att övriga
produktionsskatter dragits ifrån och övriga produktionssubventioner räknats in. Om nettot av övriga produktionsskatter och produktionssubventioner är skilt från noll så kommer förädlingsvärdet till baspris att skilja sig från förädlingsvärdet till faktorpris och därmed i viss utsträckning påverka utvecklingen och nivån på löneandelen i jämförelsen.
Löneandel och reallön Löneandelen visar hur stor andel av produktionsvärdet (förädlingsvärdet) som utgörs av arbetskostnader.
Konjunkturinstitutet definierar löneandelen som arbetskostnader (summan av lön, löneberoende skatter och kollektiva avgifter) dividerat med förädlingsvärdet i löpande priser till faktorpris:
Reallönen, det vill säga den nominella lönen justerat för inflation, kan öka samtidigt som löneandelen minskar förutsatt att löneandelen minskar under en period av tillräckligt stark ekonomisk tillväxt.
TRENDMÄSSIGT FALLANDE LÖNEANDEL I NÄRINGSLIVET I MÅNGA LÄNDER
Den justerade löneandelen inom näringslivet har varierat kraftigt över tiden, men var i många länder som högst under 1970-talet och i början av 1980-talet (se diagram 51 och diagram 52).
I många utvecklade länder präglades denna period av starka fackföreningar, höga energipriser samt en strukturomvandling från industri- till tjänstesamhälle, vilket pressade företagens vins-ter och resulvins-terade i höga löneandelar. Historiska data för en längre tidsperiod visar att löneandelen i Sverige låg på en väldigt hög nivå under denna period (se diagram 53). Efter den kraftiga uppgången under 1970-talet och i början av 1980-talet uppvisar de flesta länder en trendmässig minskning i löneandelen.
Skillnaderna mellan olika länder är dock stor. Den genom-snittliga minskningen för de enskilda länderna, det vill säga ex-klusive EU-aggregatet, var drygt 5 procentenheter mellan 1970 och 2007. Sverige och Finland sticker ut i jämförelsen med minskningar på 14 respektive 15 procentenheter, medan lönean-delen i Danmark och Storbritannien i själva verket ökade något under perioden. Löneandelen för EU-aggregatet minskade bara med drygt 2 procentenheter under perioden.
En jämförelse mellan genomsnittliga faktiska (ej
HP-filtrerade) löneandelar för hela 1970-talet och 2000-talet fram till 2007 ger en väldigt likartad bild med undantag för Danmark där löneandelen då, i stället för att öka något, minskade med knappt två procentenheter.
STÖRRE FALL I TILLVERKNINGSINDUSTRIN ÄN I NÄRINGSLIVET SOM HELHET
Löneandelen inom tillverkningsindustrin för de enskilda länder-na minskade mer än i näringslivet som helhet mellan 1970 och 2007 (se diagram 54 och diagram 55). Den genomsnittliga ned-gången i löneandelen inom tillverkningsindustrin för de enskilda länderna var 12 procentenheter under perioden, vilket till stor del drivs av kraftiga minskningar i löneandelarna i Sverige och Finland. EU-aggregatets löneandel inom tillverkningsindustrin minskade dock ungefär lika mycket som i näringslivet. En för-klaring till att löneandelen inom tillverkningsindustrin för vissa enskilda mindre länder minskade så mycket mer än
EU-aggregatet är sannolikt att vissa delar inom tillverkningsindustrin i dessa länder i större utsträckning påverkats av förhållanden utomlands.
Man bör också notera att EU-KLEMS data för 1970-talet, särskilt för enskilda branscher, är osäker. Nedgången för löne-andelen inom industrin från 1970-talet i Sverige är mindre i de nationalräkenskaper som publicerades i mitten av 1980-talet.
Löneandelen inom tillverkningsindustrin har minskat i samt-liga länder förutom i Storbritannien där den ökat något, i syn-nerhet från slutet av 1990-talet. Uppgången i löneandelen inom tillverkningsindustrin i Storbritannien förefaller inte ha drivits av
Diagram 52 Trendmässig löneandel i näringslivet
Procent
Anm. Trend beräknad med HP-filter, =6,25.
Källor: EU-KLEMS och Konjunkturinstitutet.
05
Diagram 51 Trendmässig löneandel i näringslivet
Procent
Anm. Trend beräknad med HP-filter, =6,25. Se fotnot 70 för de EU-länder som ingår.
Källor: EU-KLEMS och Konjunkturinstitutet.
05
Diagram 53 Trendmässig löneandel i Sverige
Procent
Anm. Trend beräknad med HP-filter, =6,25.
Källor: Edvinsson (2005) och Konjunkturinstitutet.
någon enskild industribransch. Nyare statistik från OECD visar inte heller att löneandelen i Storbritannien har fallit tillbaka efter 2007. En stor del av nedgången i näringslivets löneandel i Sve-rige och Finland kan härledas till tillverkningsindustrin där löne-andelen minskat med närmare 30 respektive 19 procentenheter under perioden. Under 1970-talet genomgick stora delar av den svenska basindustrin en strukturell kris. Merparten av nedgången i Sverige från 1970 och framåt beror av att löneandelen inom tillverkningsindustrin låg på en ohållbart hög nivå, vilket syns i diagram 53 där nivån under 1970-talet är uppdriven jämfört med 1950- och 1960-talet.
En jämförelse mellan genomsnittliga löneandelar för hela 1970-talet och 2000-talet fram till 2007 i tillverkningsindustrin ger samma bild som ovan, förutom för USA där nedgången i löneandelen inom tillverkningsindustrin då är hälften så stor.
ENLIGT NY STATISTIK HAR LÖNEANDELEN I
NÄRINGSLIVET I SVERIGE VARIT STABIL SEDAN 1985
Data från EU-KLEMS sträcker sig bara till och med 2007 och är i viss utsträckning missvisande, i synnerhet för perioden efter 1993 för vilken data har reviderats. För att komplettera bilden presenteras här även nya data över utvecklingen i Sverige från 1993 och framåt.
Efter att data från EU-KLEMS publicerats har det dels skett en omläggning av näringsgrensindelning från SNI2002 till SNI2007, vilket påverkar branschindelningen inom näringslivet.75 Exempelvis är inte indelningen av tillverkningsindustrin längre densamma. Data är också inaktuella eftersom det med jämna mellanrum sker allmänna översyner av historiska data i national-räkenskaperna då bland annat ny information tas i beaktande.76 I diagram 56 visas en jämförelse av nya data enligt SCB och Konjunkturinstitutet och gamla data enligt EU-KLEMS över löneandelen i Sverige. Det har skett en nivåförskjutning av löne-andelen från slutet av 1990-talet där mer aktuella data visar på en högre löneandel i både näringslivet och tillverkningsindustrin.
Skillnaden förklaras delvis av att det tillkommit ny information, men även av att löneberoende produktionsskatter inte ingår i arbetskostnaderna i EU-KLEMS. Enligt Konjunkturinstitutet ska de löneberoende produktionsskatterna ingå i arbetskostna-derna eftersom de utgör en kostnad för arbetsgivaren. Eftersom de löneberoende produktionsskatterna ökat som andel av föräd-lingsvärdet mellan 1993 och 2011 bidrar de till att löneandelen inte har minskat lika mycket i nya data som enligt EU-KLEMS.
Den nedåtgående trenden från mitten av 1980-talet och framåt i näringslivets löneandel är inte längre uppenbar i nya data. Löneandelen inom tillverkningsindustrin har minskat mer
75 SNI står för svensk näringsgrensindelning och är en aktivitetsindelning som klassificerar företag och arbetsställen efter den aktivitet som bedrivs.
76 Den senaste stora översynen av svensk data publicerades 2010, se SCB (2010).
Diagram 55 Trendmässig löneandel i tillverkningsindustrin
Procent
Anm. Trend beräknad med HP-filter, =6,25.
Källor: EU-KLEMS och Konjunkturinstitutet.
05
Diagram 54 Trendmässig löneandel i tillverkningsindustrin
Procent
Anm. Trend beräknad med HP-filter, =6,25. Se fotnot 70 för de EU-länder som ingår.
Källor: EU-KLEMS och Konjunkturinstitutet.
05
Diagram 56 Trendmässig löneandel i Sverige
Procent
Anm. Trend beräknad med HP-filter, =6,25.
SCB-serierna är baserade på data publicerad av SCB i september 2013 och är tillbakaskrivna med hjälp av data från EU-KLEMS före HP-filtrering.
Källor: EU-KLEMS, SCB och Konjunkturinstitutet.
10
än i näringslivet även i nya data, men har varit relativt oföränd-rad sedan mitten av 1990-talet.77