Detaljplan för Fossa 1:33 Rågårdsvik, Lysekils kommun, Västra Götalands län
Handlingar daterade oktober 2021 för granskning enligt 5 kap 11 plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande.
Om ärendet
Syftet med detaljplanen är att pröva möjligheten skapa byggrätt för bostäder.
Synpunkter på sådant som kan aktualisera prövning
Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 § PBL och nu kända förhållanden att ett antagande av detaljplanen ej kommer att prövas av Länsstyrelsen.
Observera att råd rörande skyfall samt synpunkter från Statens geotekniska institut på det geotekniska och bergtekniska underlaget bör beaktas.
Motiv för bedömningen
Prövningsgrunder enligt PBL 11 kap. 10§
Enligt 11 kap. 10 § ska Länsstyrelsen överpröva kommunens antagendebeslut av en plan eller områdesbestämmelser om dessa kan antas strida mot någon av de fem prövningsgrunderna.
Länsstyrelsen befarar inte att:
• Riksintresse kommer att skadas påtagligt (både MB kap 3 och 4)
• Mellankommunal samordning blir olämplig.
• Miljökvalitetsnormer (MKN) inte följs (MB 5 kap, luft och vatten)
• Strandskydd upphävs i strid med gällande bestämmelser (MB 7 kap)
• Bebyggelse blir olämplig eller ett byggnadsverk olämpligt med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion (buller, strålning, risk för olyckor, översvämning, erosion)
Råd enligt PBL och MB Skyfall
Under samrådet gav Länsstyrelsen råd kring översvämning till följd av stigande havsnivåer samt skyfall. Råden kring översvämning till följd av stigande havsnivåer är inte beaktade.
Avseende skyfall skriver kommunen i planbeskrivningen att dagvattenutredningen kompletteras avseende skyfall och att ställningstaganden och/eller åtgärder i kompletteringen arbetas in i planbeskrivningen/plankartan.
Länsstyrelsen kan dock inte se att detta är gjort när det gäller skyfall. Det bör tydligare framgå av planbeskrivning om det krävs åtgärder och i så fall vilka för att hantera
konsekvenserna av ett skyfall. Nödvändiga åtgärder behöver också arbetas in på plankartan.
Geoteknik/bergteknik
Länsstyrelsen hänvisar i sin helhet till Statens geotekniska instituts yttrande:
Geoteknik
Släntstabiliteten för planområdet har beräknats i tre sektioner i [2]. Baserat på resultatet bedöms stabiliteten i [2] vara tillfredsställande för den bebyggelse som planen medger. SGI noterar att det inom planområdet finns förutsättningar för förekomst av kvicklera. Artesiska portryck har uppmätts, leran har avsatts i saltvatten och har högt siltinnehåll. Beräknade säkerhetsfaktorer för sektion B (i [2]) uppfyller gränsvärdena för tillfredsställande stabilitet förutsatt att det inte förekommer kvicklera i området. Vid förekomst av kvicklera ska enligt IEG:s rapport 4:2010 gränsvärden väljas i det övre spännet, dvs. Fc>l,6-l,7. SGI anser att val av gränsvärden för tillfredsställande stabilitet bör ses över med hänsyn till risk för
ogynnsamma förhållanden. I [3] redovisas resultat från utförda tryck- och CPT-sonderingar.
SGI rekommenderar att förekomst av kvicklera inledningsvis utvärderas enligt beskrivna metoder i SGI rapport 46 Metodik för kartläggning av kvicklera. Planområdesgränsen ligger ca 20 m från strandkanten till en vik. SGI ställer frågan om det finns risk för att låg stabilitet vid strandkanten kan påverka stabiliteten för planområdet.
Bergteknik
Baserat på ett utfört platsbesök bedöms det i [2] inte föreligga någon risk för bergras och blocknedfall. SGI anser att det är oklart om hela området har inspekterats av bergtekniskt sakkunnig. Även om de släntlutningar som framgår av topografiska kartan generellt
indikerar låg sannolikhet för problem med bergstabilitet så kan det lokalt ändå förekomma sådana. Ett exempel skulle kunna vara den branta slänt som vetter mot fastigheten direkt söder om planområdet. SGI rekommenderar en besiktning från bergtekniskt sakkunnig över hela området om inte det är gjort.
Råd enligt annan lagstiftning
Sökande har föreslagit att ett avskärande dike ska anläggas uppströms om planerad
bebyggelse, i syfte att skydda bebyggelsen från översvämning och skador från ytligt rinnande vatten vid kraftig nederbörd. Enligt sökande är detta ej att ses som en markavvattning då grundvattennivån ej sänks.
Markavvattning är en åtgärd som utförs för att avvattna mark, när det inte är fråga om avloppsvatten, eller som utförs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att skydda mot vatten, när syftet är att varaktigt öka en fastighets lämplighet för ett visst ändamål (2 § 11 kap. MB). Invallningar eller likande åtgärder, däribland avskärande diken, som avses finnas kvar på platsen under en längre period (minst exploateringsprojektets genomförande) är att ses som en markavvattnande åtgärd.
Det är alltid syftet med åtgärden som avgör om den räknas som markavvattning eller inte.
Om syftet är att permanent ändra markens lämplighet för ett ändamål, som till exempel för odling, bebyggelse eller torvtäkt, räknas det som markavvattning. Det är effekten av
markavvattningen som ska vara varaktig.
Länsstyrelsen gör därmed en annan bedömning än sökande och anser att det avskärande diket är en markavvattnande åtgärd som omfattas av både dispens- och tillståndsplikt eftersom syftet är att varaktigt skydda bebyggelsen från skadligt vatten.
GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Fossa 1:33
Markavvattning är förbjudet i Västra Götaland vilket innebär att man måste söka dispens från förbudet, vilket görs hos Länsstyrelsen.
Markavvattning är en tillståndspliktig vattenverksamhet och samråd ska genomföras inför tillståndsprocessen. Ansökan kan göras till Länsstyrelsen om alla deltagare är sökande. Om det påverkar enskilda intressen eller att det framkommer ersättningsanspråk får ansökan göras till Mark-och miljödomstolen.
Man får inte påbörja åtgärderna innan prövning. Om planen är beroende av markavvattning är det lämpligt att processen med dispens och tillstånd påbörjas snarast
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGENS KOMMENTARER Skyfall
Planbeskrivningen uppdateras så att det tydligare framgår hur skyfall avses hanteras inom planområdet. Planbestämmelser som reglerar höjdsättning av tomtmark och bebyggelse ses över utifrån förslag i framtagen
dagvattenutredning.
Frågan om översvämning/stigande vatten är klargjord och har avklarats i dialog med Länsstyrelsen och innebär att råden kring översvämning till följd av
stigande havsnivåer är beaktade.
Geoteknik/bergteknik
Efter inkomna synpunkter från SGI enligt yttrande 2020-01-13 har
kompletterande inmätningar och undersökningar i form av trycksonderingar, ostörd provtagning, portrycksmätning, CRS- och direkta skjuvförsök utförts.
Redovisningen anger att den långgrunda viken innebär en gynnsam geometri och att säkerhetsfaktorerna invid strandkanten och vägen är höga. För de områden som är känsliga för belastningar har planbestämmelser införts för att reglera detta, i enlighet med rekommendationer i utredningen.
Utredning slår fast att planerad bebyggelse kan utföras utan stabiliteten blir otillfredsställande, under förutsättning att rekommendationer om laster och kompensationsåtgärder efterföljs. Vid detaljprojektering kan kompletterande underökningar genomföras för att säkerställa lämplig grundläggningsmetod.
Planområdet har besiktigats av bergteknisk sakkunnig inom ramen för
geoteknisk utredning, och är genomförd av Bohusgeo AB. Bedömningen är att det inte föreligger risk för bergras eller blocknedfall. Bilder redovisas i bilaga 6 i tillhörande geotekniskt PM. Utredningen anger att kompletterande besiktning ska genomföras vid bergschakt, eller liknande åtgärd.
Råd enligt annan lagstiftning
Förvaltningen delar inte länsstyrelsen ställningstagande om att föreslagna diken inom området skulle omfattas kravet för tillståndspliktig markavvattning.
Förvaltningen lutar sig emot den formulering som finns beskriven i framtagen dagvattenutredning som förklarar att syftet med dikena endast är att omleda och skydda bebyggelse från ytligt rinnande vatten vid exempelvis skyfall, och att
detta inte innebär en försämring av möjligheten för infiltration till grundvattnet ovanför eller nedanför dikena. Syftet är alltså inte en kontinuerlig eller
permanent pågående markavvattning i syfte att göra marken lämplig för bebyggelse genom påverkan av grundvattenförhållanden.
Miljöbalkslagstiftningen anses därför inte vara tillämpbar i detta fall, och att Naturvårdsverkets vägledning och förtydligande angående markavvattning ska användas i stället: ”Vallar eller andra åtgärder som är till för att skydda mot ytligt rinnande vatten i samband med regn, snösmältning eller avverkningar uppströms bör inte anses vara markavvattning”.
Dagvattenutredningen anger diken som ett alternativ till hantering av
exempelvis skyfall. I bilaga 3 finns diken illustrerade med streckade linjer. Det längsta illustrerade diket sträcker sig över hällmarken och är därmed inte relevant för dagvattenhanteringen. Förvaltningen kommer istället ange höjdsättning av tomtmark i förhållande till lågpunkter som mer lämplig hantering av större dagvattenmängder. Befintliga diken och förlag på nya trummor bedöms som tillräckligt för att kunna hantera de skyfall som dagvattenutredningen tar höjd för.