kvalitetsutbildning för samtlig personal, ”Kvalitet till Er tjänst” där kommunens kvalitetspolicy förankras.
Det finns utsedda kvalitetsombud i verksamheten med uppgift att vara verksamhetschefen behjälplig i kvalitetsarbetet. Kvalitetsombuden aktiverar personal tillsammans med verksamhetschef. Personalen arbetar gruppvis med förändringsarbete utifrån resultat från kvalitetssystemet QUALIMAX (se även avsnitt 3.2.9). Exempelvis pågår ett arbete med levnadsberättelser och ett projekt kring genomförandeplaner. Inom Flintebro äldreboende pågår ett arbete för att minimera antalet medarbetare kring vårdtagaren.
Intervjuerna visar på att personalen känner sig delaktig i kvalitetsarbetet.
Medarbetarenkäterna visar på att verksamheten avsätter för lite tid för kvalitetsarbete.
Inom granskat äldreboende uppges inte förutsättningarna för kvalitetsarbete ha varit optimala. Nu schemaläggs kvalitetsarbetet. Arbetet med ”Kvalitet till Er tjänst” har exempelvis inneburit att arbetet med vikarieanskaffning har effektiviserats.
Inom äldreboendet genomförs arbetsplatsträffar var fjärde vecka där det finns utrymme för dialog kring kvalitetsfrågor. Enhetsmöten genomförs för kvalitetsuppföljning kring den enskilde vårdtagaren. Inom hemtjänstområdet sker arbetsplatsträffar var sjätte vecka.
Biståndshandläggare och hemtjänstpersonal har möte ca en gång per månad utifrån vårdtagarperspektiv. Det saknas idag en regelbunden organisation för hur vårdpersonalen systematiskt kan diskutera vårdtagarna tillsammans med sjuksköterskor och
sjukgymnaster/-arbetsterapeuter.
Frågor kring bemötande gentemot vårdtagaren diskuteras med jämna mellanrum. Det finns dock inget dokumenterat kring detta.
3.2 Ledningssystem enligt socialtjänstlagen 3.2.1 Kvalitetssäkring av sociala tjänster
Ledningssystemet bör säkerställa att de viktigaste sociala tjänsterna och tillhörande arbetsprocesser beskrivs. Det systematiska kvalitetsarbetet bör även omfatta analyser av hur tjänsterna svarar mot enskilda och gruppers behov samt mot lagstiftningens krav.
Resultatet av analyserna samt forskning och erfarenheter från bl.a. tillsynsverksamhet bör ligga till grund för arbetet med att utveckla och säkra tjänsternas kvalitet.
Det har i granskningen inte framkommit att det finns beskrivningar av sociala tjänster och tillhörande arbetsprocesser. Det har inte heller framkommit att det görs någon mer
systematisk analys av hur de sociala tjänsterna motsvarar behov och lagstiftning.
Det finns sedan februari 2008 en kvalitetsgaranti för särskilt boende som bland annat anger att kontaktperson ska vara utsedd vid inflyttning och att genomförandeplan ska upprättas inom två veckor.
3.2.2 Tillgänglighet
För att garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att det finns arbetsformer för hur verksamheten skall göras tillgänglig. Med tillgänglighet avses bl.a. tillgänglighet till lokaler och byggnader, hur besök och andra kontakter organiseras och hur information om verksamheten ges.
Styrning kring den fysiska tillgängligheten sker via handikapplan och basanpassnings-program för flerbostadshus. Äldreboendena uppges vara ombyggda för att motsvara tillgänglighetskraven.
Det finns rutiner för att biståndshandläggarna ska ge information om verksamheten.
Skriftlig information finns om hemtjänst respektive särskilt boende som lämnas tillsammans med muntlig information.
3.2.3 Samverkan och samarbete
Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner som tydliggör ansvaret för
samarbete, internt och externt, som gäller den enskildes behov av insatser vad avser t.ex.
överföring av information, och hur samverkan skall bedrivas såväl internt, inom och mellan nämnder, som externt med myndigheter och andra aktörer.
Det finns rutiner för informationsöverföring och samordnad vårdplanering med andra vårdgivare. Vidare finns avtal om läkarmedverkan i den kommunala hälso- och sjukvården. Det finns blankett framtagen för den enskilde att kunna ge samtycke till informationsöverföring.
Det finns rutiner för kontaktmannaskap. Det ska finnas en ordinarie och en vice kontaktperson till varje vårdtagare. Har vårdtagaren hemsjukvård eller bor på särskilt boende skall dessutom en omvårdnadsansvarig sjuksköterska finnas. Vidare har
personalen olika ansvarsområden inom enheten. I övrigt är inte medarbetarnas ansvar och roller specifikt dokumenterade. Uppföljning av ansvarsfrågor sker främst i
utvecklingssamtal mellan verksamhetschefer och medarbetare.
Det finns inga dokumenterade rutiner för muntlig informationsöverföring.
Informationsöverföringen sker genom skriftlig dokumentation (IT-system) och muntlig överrapportering.
Det finns inga dokumenterade rutiner för överlämnande från beslut till verkställighet för hemtjänsten.
3.2.4 Handläggning och dokumentation m.m. av ärenden som rör enskilda Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för handläggning och
dokumentation av ett ärende, dokumentation av genomförandet av en beslutad insats, hur uppgifter skall lämnas mellan den som fattar beslut om en insats och den som ansvarar för det praktiska genomförandet av en insats samt uppföljning och utvärdering av en beslutad insats.
För biståndshandläggningen finns dokumenterade rutiner och riktlinjer avseende handläggning och dokumentation.
Vidare finns rutin för dokumentation enligt socialtjänstlagen under verkställighet. Det finns skriftliga rutiner för socialtjänstdokumentation i verkställigheten.
Utbildningsinsatser har också genomförts. Individuell genomförandeplan ska i verkställigheten upprättas tillsammans med den enskilde.
3.2.5 Fel och brister i verksamheten
Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för hur fel och brister i verksamheten skall identifieras, dokumenteras, analyseras och åtgärdas samt hur
vidtagna åtgärder skall följas upp. De erfarenheter som gjorts i samband med uppkomna fel och brister skall utgöra ett underlag för det systematiska kvalitetsarbetet.
Kvalitetsarbetet skall vidare omfatta en bedömning av vilka fel och brister som kan komma att uppstå vid planerade förändringar i verksamheten. Den bedömning som gjorts skall användas som ett underlag för att minimera risken för att fel och brister uppkommer.
Det finns dokumenterade rutiner för hantering av både sociala och medicinska avvikelser och ärenden enligt Lex Maria3 samt Lex Sara4.
Rutinerna är väl kända av medarbetarna. Genom intervjuer har verifierats att rutinerna används vid inträffade händelser. Avvikelserapportering har bland annat medfört att fler checklistor har införts. Rutinen har ändrats för att påskynda återkoppling till
3Anmälan om allvarlig händelse enligt HSL
4 Anmälan om missförhållanden enligt SoL
verksamheten. Inom hemtjänstområdet uppges avvikelsesystemet vara ett förbättringsområde då det inte skrivs avvikelser i tillräcklig utsträckning.
Dokumenterade riskanalyser genomförs inte utifrån den enskilde vårdtagaren. Detta uppges vara ett förbättringsområde.
3.2.6 Synpunkter och klagomål på verksamheten
Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda samt från t.ex. myndigheter och organisationer för att förebygga fel och brister, utveckla verksamheten, och identifiera nya eller ej
tillgodosedda behov.
Det finns rutiner för synpunkter och klagomål.
Enskilda och grupper ex. brukarorganisationer ges möjlighet att vara delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten. Det finns ett reglemente för samverkan mellan pensionärsråd och Skurups kommun. Vidare finns handikapp- och byalagsråd som uppges vara aktiva.
3.2.7 Personal- och kompetensförsörjning
Ledningssystemet skall säkerställa att det finns rutiner för att fortlöpande kontrollera att det finns den bemanning som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag, personalen har den kompetens som krävs för att utföra uppgifterna, och personalen ges förutsätt-ningar för fortlöpande kompetensutveckling som svarar mot verksamhetens behov och kunskapsutvecklingen inom verksamhetsområdet.
Bemanning styrs av schemaläggning och minimibemanning. Inom hemtjänsten saknas riktlinjer för bemanning i förhållande till uppdrag. En del av lönesumman avsätts för kompetensutveckling. Centralt görs en utvecklingsplan för året. Det finns krav på vilken grundutbildning personal ska ha för arbete inom förvaltningen.
Det finns ingen individuell utbildningsplan. Personalen signalerar kompetensbehov.
Exempelvis påbörjas utbildningsinsatser kring palliativ vård för hemtjänstpersonalen. Det finns även behov av utbildningsinsatser kring psykiatri. Någon kompetenskartläggning är inte genomförd.
Introduktionsutbildning ges till nyanställda och det finns också checklistor.
3.2.8 Försörjning av varor och tjänster
För att garantera en systematisk och fortlöpande utveckling och säkring av verksamhetens kvalitet bör ledningssystemet säkerställa att det vid formuleringen av kriterier inför en upphandling särskilt uppmärksammas sådana kriterier som bidrar till att de varor och tjänster som tillhandahålls är av god kvalitet.
Det finns en styrning kring upphandling av trygghetslarm. Vidare finns ett kostpolitiskt program med riktlinjer för äldre- och handikappomsorg.
3.2.9 Uppföljning och utvärdering av verksamheten
Ledningssystemet skall säkerställa att det systematiska kvalitetsarbetet omfattar metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling
De övergripande målen följs upp i samband med årsredovisning. Skurups kommun arbetar med ett kvalitetssystem QUALIMAX för systematisk uppföljning av den upplevda
kvaliteten inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten. Systemet innebär en kontinuerlig och systematisk uppföljning av verksamheten genom enkäter och intervjuer med boende, närstående/anhöriga och medarbetare. Det finns frågeställningar som svarar mot SOSFS 2006:11 och kommunens övergripande mål.
Svarsfrekvensen har under senare år sjunkit och nådde år 2008 inte uppsatt mål. Vid en jämförelse mellan åren 2006 till 2008 kan också utläsas ett något försämrat resultat.
Generellt visar uppföljningen på goda resultat och bland de högsta resultaten får bemötande både hos vårdtagare i ordinärt och särskilt boende samt av närstående/- anhöriga. Andel vårdtagare vid särskilda boende som är nöjda med det dagliga livet har minskat i jämförelse med föregående år och uppnår inte kvalitetsmålet för år 2008. Detta har gett verksamhen underlag för förändringsarbete.
Det pågår en diskussion kring om och hur en uppföljning av kvalitetsgarantin för särskilt boende kan genomföras.
Insatserna till varje vårdtagare preciseras i beslutet för vårdtagare med hemtjänst.
Personalen upprättar sen en genomförandeplan. För vårdtagare i särskilt boende
specificeras inte insatserna i beslutet. Biståndshandläggaren ansvarar för uppföljning av biståndsbeslut. Kontaktmannen vid boendet gör en genomförandeplan tillsammans med vårdtagaren och eventuellt anhörig eller god man. Verkställigheten ansvarar för
uppföljning av genomförandeplaner. Det upprättas, om samtycke, även en
levnadsberättelse för varje vårdtagare. Detta sker tillsammans med vårdtagaren och eventuellt anhöriga eller god man.
Kommunens utvecklingschef och MAS har genomfört gemensam tillsyn av verksamheten.
Det finns dock inte någon löpande plan för tillsyn.
Det genomförs också ledningsenkät och enkätundersökningar till medarbetarna.
Medarbetarundersökningen visar att ”tid till diskussion” och ”utvärdering” generellt är ett förbättringsområde inom verksamhet vård och omsorg.
Genomförandeplanerna skall innehålla uppföljningsbara mål. Detta uppges dock vara ett förbättringsområde. Vidare skall planerna uppdateras var sjätte månad eller vid förändrade förhållanden. Detta har blivit bättre men fungerar ännu inte fullt tillfredsställande.
I samband med intervjuerna ställdes även en öppen fråga kring vad som behövs för att förbättra kvalitén i verksamheten. Det framkom att det saknas mål för vad ledning och personal uppger vara kvalitet i verksamheten. Om kvalitet innebär ett ökat inflytande och medbestämmande för vårdtagaren samt ett individuellt hänsynstagande saknas tydlig styrning mot detta. Någon uppger också att brukarenkäten inte ger tillräcklig med ledning för inriktning av förändringsarbete.
4 Analys och revisionell bedömning
4.1 Ledningssystemet