Under 2015 sökte sig rekordmånga asylsökande till Sverige i hopp om ett bättre liv. Den stora flyktingströmmen innebar inte bara tung belastning på migrationssystemet, utan även på andra samhällsfunktioner. Regeringen valde att åtgärda detta genom att minska antalet asylsökande, samtidigt som kapaciteten i mottagandet skulle förbättras. Dessa åtgärder presenterades 24 november 2015. En av de åtgärderna bestod av en tidsbegränsad lag som under en tid skulle anpassa det svenska regelverket till EU-rätten och internationella konventioner. Dessutom föreslogs det att uppehållstillstånd på grund av anknytning ska beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige, om ett beslut att neka utlänningen uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande. Även permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Det föreslogs vidare att permanent uppehållstillstånd ska kunna beviljas en utlänning som vid förlängning av ett tidsbegränsat uppehållstillstånd kan försörja sig genom anställning eller näringsverksamhet.96
Den 19 juli 2016 trädde lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få
uppehållstillstånd i Sverige i kraft. I propositionen 2015/16:174 föreslogs en tidsbegränsad lag som innehåller bestämmelser som begränsar möjligheten till uppehållstillstånd enligt utlänningslagen i vissa fall. Lagen föreslogs att gälla i tre år från 20 juli 2016 till och med den 1 juli 2019.97
I regeringens proposition 2018/19:128 föreslog de att förlänga lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Förslaget gick igenom och ett riksdagsbeslut togs den 18 juli 2019 då blev lagen förlängd till 19 juli 2021. Vissa delar i lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige har företräde framför bestämmelser i UtlL. Den tillfälliga lagens innebörd omfattar begränsningar gällande rätten till familjeåterförening. Det är regeringens ansvar att säkerställa att de begränsningar som föreslås i rätten till familjeåterförening är förenliga med Europakonventionen. Idag gäller lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.98 I samband med förlängningen av den tillfälliga lagen konstaterade regeringen i förarbetena att utgångspunkten för förslaget att förlänga den tillfälliga lagen ytterligare 2 år var att de aktuella begränsningarna gällande möjligheten för att få uppehållstillstånd i Sverige skulle finnas kvar under lagens begränsade giltighet. Under den förlängda giltighetstiden skulle 13§ i den tillfälliga lagen fortsätta gälla som lyder:
Om uppehållstillstånd på grund av anknytning inte kan ges på någon annan grund, ska ett sådant tillstånd beviljas en utlänning som inte befinner sig i Sverige om ett beslut att neka uppehållstillstånd skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande.
Paragrafen innebär att en individuell prövning av rätten till familjeåterförening ska göras i varje enskilt fall. Skulle det strida mot ett svenskt konventionsåtagande att neka uppehållstillstånd, ska uppehållstillstånd beviljas. Skulle försörjningskravet i det här fallet ligga som grund för ett nekad uppehållstillstånd och rätten till familjeåterförening, och beslutet skulle ske på ett sådant sätt som anses oproportionerligt eller diskriminerande i strid mot Europakonventionen, ska uppehållstillstånd beviljas.
96 Prop. 2015/16:174 s.1–2.
97 Prop. 2015/16:174 s.1.
98 Prop. 2018/19:128 s.1.
30
31 I Svenska dagbladet finns det en debatt om familjeåterförening. I debatten har några utlänningar flytt hemlandet på grund politisk förföljelse och är numera bosatt i Sverige. De lämnade sina fruar och barn i hopp om att senare kunna återförenas i Sverige och få hit de resterande familjemedlemmarna på anknytning. Sedan den tillfälliga lagen gällande försörjningskravet tillkom år 2016 har allt blivit svårare. Även fast dessa utlänningar kommit till Sverige innan dess så omfattas de av regeln. De har gått mer än fem år nu och dessa utlänningar som bosatt sig i Sverige har gjort allt i sin makt för att uppfylla försörjningskravet då de ha två jobb med låg lön samt att bostaden inte räcker till. Deras familjemedlemmar lever nu som flyktningar i Eritrea och har inga inkomster då utlänningarna måste båda försörja sina familjemedlemmar i Eritrea, försörja sig själva i Sverige samt även uppfylla försörjningskravet som lagen kräver så att deras familjemedlemmar kan få uppehållstillstånd för bosättning i Sverige. Utlänningarna anser att försörjningskraven är för svåra att uppnå och vädjar till politikerna att ta fram nya lagar och regler och som är möjliga att uppfylla. De vill bland annat att sänka kraven på inkomst och storlek på bostad till mer rimliga nivåer, samt skapa en möjlighet för skyddsbehövande som vistats i Sverige med uppehållstillstånd under en längre tid att undantas från försörjningskravet.99
99 Svenska dagbladet- Debatt, migrationspolitik.
32
6. Diskussion
Då uppsatsen syftar till att utreda rättsläget avseende uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare på grund av anknytning har olika relevanta delar av rättsområdet gällande uppehållstillstånd på anknytning begränsad till giftermål, presenterats och analyserats.
Uppsatsen har endast fokuserat på anknytning på grund av giftermål, där 5 kap. 3§1 st. UtlL stått i centrum för studien. I enlighet med paragrafen har en utlänning som är make/maka rätt till uppehållstillstånd om denne åberopar anknytning till någon som är bosatt i Sverige om denne uppfyller de krav som ställs. Grundkraven för att beviljas uppehållstillstånd på anknytning är att sökanden innehar en giltig passhandling samt ansöker om anknytning innan denne rest in i landet. Detta för att säkerställa att utlänningarna reser in i landet på rättsliga grunder. Det är viktigt för samhället att det inte reser in utlänningar i landet på orättsliga grunder. Inom Sverige ska alla personer som befinner sig i landet och har i avsikt att stanna kunna identifieras. Alla människor ska kunna kartläggas och identifieras, detta med hänsyn till samhällsplaneringen så som skola, sjukvård, och rösträtt. Genom att man vet vem och varför någon befinner sig i Sverige kan man planera samhället.
De krav som ställs på anknytningspersonen som är bosatt i Sverige är dock betydligt tyngre.
Det krävs att anknytningspersonen beviljats ett permanent uppehållstillstånd och har svenskt medborgarskap. Ytterligare krav som ställs på anknytningspersonen är att denna ska kunna försörja sig själv och den sökande. Anknytningspersonen ska även förfoga över en bostad som är av tillräcklig standard och storlek för sig själv och utlänningen att bo i. Av det som nyss nämnts framgår det att kraven för beviljat uppehållstillstånd till följd av anknytning är många.
Det myndigheterna också beaktar är om relationen mellan paren är civilrättsligt, det vill säga om det framkommer att äktenskap har ingåtts. Det är den sökande som ska visa att ett civilrättsligt giltigt äktenskap har ingåtts. Det är därmed inte frågan om att visa att förhållandet är seriöst för att få svar på den frågan utan endast om ett äktenskap föreligger enligt de regler som finns i det aktuella landet. Kan sökanden bevisa detta så skiftas bevisbördan till Migrationsverket vid misstänksamhet om att äktenskap inte föreligger enligt Migrationsverket.
Föreligger det ett civilrättsligt giltigt äktenskap i enlighet med 5 kap. 3 § 1st. 1p. UtlL råder det presumtion för att den sökande ska beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det ankommer dock på Migrationsverket att bryta presumtionen samt göra sannolikt att äktenskapet ingåtts uteslutande för att få uppehållstillstånd i Sverige för att Migrationsverket ska kunna avslå en tillståndsansökan. Det är mycket viktigt att en sådan prövning görs för att säkerställa att det inte föreligger något skenförhållande. Slutsatsen som kan dras av detta är att det faktiskt ska föreligga en anknytning och ett seriöst förhållande så att även familjeåterföreningsdirektivet inte tappar sin verkan då den går ut på att ge uppehållstillstånd till familjemedlemmar.
Ytterligare faktorer som framkommit under rättsutredningen är att paret inte får lämna felaktiga uppgifter vid en intervju eller utgöra hot mot staten. Finns det anledning att anta att den sökande har begått brott, har personen i fråga inte rätt till uppehållstillstånd och ska därmed inte heller beviljas uppehållstillstånd. Den person som ansöker om uppehållstillstånd och som har begått brott eller utgör ett hot mot rikets säkerhet bedöms utifrån bestämmelserna som finns i 5 kap 17–17 b UtlL. Uppfyller den sökande eller anknytningspersonen någon av dessa bestämmelser som finns i 5 kap 17–17 b UtlL beviljas inte den sökande uppehållstillstånd. Detta är också en mycket viktig och relevant regel i rättssystemet för att minska brottsligheten i Sverige.
33 När det kommer till avslag och beslut om utvisning har den sökande i vissa fall rätt att
överklaga. Detta kan de göra om Migrationsverkets beslut inte vunnit laga kraft.
Överklagandet görs till migrationsdomstolen där den sökande kan lämna sitt yttrande. Ett avslagsbeslut som leder till utvisning får inte strida mot artikel 8 i Europeiska
konventionen. Skulle beslutet strida mot en förbindelse i konventionen kan den ansvarige staten bli skyldig att utge skadestånd gentemot den kränkta individen. Är utvisningen dock förenlig med artikel 8, anses det nödvändigt och demokratiskt att neka sökande
uppehållstillstånd. Med detta menas att uppehållstillstånd har nekats den sökande på rättsliga grunder och att hänsyn har tagits till de humana kriterierna och de sökandes mänskliga rättigheter. Genom dessa kriterier uppfylls syftet till återförening av familjemedlemmar.
Det finns dessutom sedan 2016 en begränsad lag som påverkat möjligheterna till att få
uppehållstillstånd i Sverige. Lagen var rådande till 2019, regeringen förlängde dock den tillfälliga lagen med ytterligare två år. Den tillfälliga lagen tillämpas framförallt när det gäller försörjningskravet som åligger anknytningspersonen. Den begränsade lagen gäller före utlänningslagen. I och med den tillfälliga lagen och de nya bestämmelserna, har uppehållstillstånd nu tidsbegränsats till att gälla under tre år för att sedan omprövas. Anledningen till att den tillfälliga lagen förlängdes berodde på att de aktuella begränsningarna gällande möjligheten för att få uppehållstillstånd i Sverige skulle finnas kvar under lagens begränsade giltighet. Denna åtgärd var relevant med hänsyn till de rådande omständigheterna. Att ett så pass kritiskt läge skulle förändras under en så pass kort period är inte rimligt eftersom de konsekvenser som flyktingströmmen förde med sig inte kan avhjälpas inom loppet av ett par år. Det krävs tid och resurser för dessa flyktingar att integreras i samhället.
Fördelarna med förlängningen och den tillfälliga lagen är att samhället och myndigheter vet vad de förväntar sig och kan anpassa resurser och medel i form av jobb och skola efter begräsningarna. Nackdelen med tillfälliga lagen är att kraven blir för höga för flyktingarna.
Kraven på att anknytningspersonen ska innehava bostad av tillräcklig storlek och standard måste tas i hänsyn till flyktingars tidigare levnadssätt tillsammans med deras familjemedlemmar. Som det stod i svenska dagbladet så kom det flyktingar hit till Sverige utan deras familjemedlemmar i hopp om att få hit sina familjemedlemmar vid ett senare skede via anknytning. Detta var dock helt omöjligt för dessa flyktingar då det blev svårt att ekonomiskt försörja både sig själv i Sverige och familjen i hemlandet trots att många av dessa flyktingar hade två jobb. Som tidigare nämnt ska hänsyn tas till deras levnadsvillkor och med detta menas med att i vissa kulturer bor oftast en hel familj på fem till sex personer tillsammans där alla sover i ett och samma rum. Med hänsyn till detta kan en lösning vara att lätta på kravet gällande tillräcklig bostad t.ex. vid ”ju större familj ju större bostad”. Det underlättar även att få hit hela familjen på en gång så att det inte blir en ekonomisk belastning för anknytningspersonen. Det är även mer humant att få hit hela familjen på en gång, och inte fördröja processen på grund av bristen i försörjningskravet så att de istället få vara med varandra, få ihop ekonomin och sedan flytta till något större med tidens gång.
Även i Europakonventionen finns regler som ger inverkan på uppehållstillstånd som lämnas i Sverige, vilken Sverige undertecknat och ratificerat. Familjeåterföreningsdirektivet grundar sig i konventionen och har i syfte att säkerställa att ingen människas privatliv eller rätt till återförening med familjemedlemmarna kränks. Lagarna är till för att skydda människor från brott samt andra omänskliga handlingar såsom diskriminering. I Europakonventionen regleras familjeåterföreningsdirektivet som utgör ett grundläggande skydd gällande uppehållstillstånd, då direktivets kärna innefattar rätten till återförening med kärnfamiljen.
34
35 Direktivet reglerar rätten för tredjelandsmedborgare som åberopar anknytning till en person som också är tredjelandsmedborgare. Detta för att skydda utlänningens rätt till integrering i andra länders territorium.
En slutsats som kan dras är att sökanden samt anknytningsperson behöver uppfylla en del krav för att få ett beviljat uppehållstillstånd. Även den tillfälliga lagen har gjort det betydligt svårare att få uppehållstillstånd till följd av anknytning. Bostadskraven och försörjningskraven uppfattas som svåra att uppfylla. Trots svårigheter med att beviljas tillstånd i vissa fall, är de etablerade kraven nödvändiga för att säkra individens, främst sökanden, och rikets säkerhet.
Det handlar inte endast om att bevilja uppehållstillstånd sen är allting klart. En integreringsprocess fortsätter när individen kommer till Sverige. Samhället måste ta i beaktning att en ny individ har kommit till landet där denne måste anpassa sig och ta del av nya regler, krav och principer. Att återförenas med sin familj kräver en omställning. Detta för att de ska komma in i samhället så fort som möjligt och kunna införskaffa sig jobb och att de heller inte blir en börda för samhället.
Det är därav viktigt att så långt som möjligt försöka hindra att uppehållstillstånd beviljas, när det kan göras sannolikt att det föreligger skenförhållande eller att någon av parterna kommer att utsättas för våld eller allvarliga kränkningar. Skulle det uppkomma sådana misstankar så är både samhället och offret i fara. Det är därav viktigt att man noggrant tar hänsyn till alla möjliga prövningar som görs för att förhindra att detta sker. Samhällets syfte med att bevilja sökanden uppehållstillstånd grundar sig i att återförena familjemedlemmar så att de äntligen kan leva och bo med varandra och tillsammans skapa en framtid. Av den anledningen måste samhället beakta så det inte föreligger något annat än det. Innan ett uppehållstillstånd beviljas på grund av anknytning genom äktenskap, ska det bedömas utifrån frågan om huruvida det är ett seriöst och etablerat förhållande eller inte. Detta för att försäkra sig om att riktiga familjemedlemmar återförenas.
36
Källor och litteratur
Offentligt tryck
Prop. 1994/95:179 Ändringar i utlänningslagen
Prop. 1999/2000:43 Uppehållstillstånd på grund av anknytning
Prop. 2003/04:4 Åtgärder mot barnäktenskap och tvångsäktenskap
Prop. 2004/05:170 Ny instans- och processordning i utlännings och medborgarskapsärenden Prop. 2005/06:72 Genomförande av EG-direktivet om rätt till familjeåterförening samt vissa Prop. 2009/10:77 Försörjningskrav vid anhöriginvandring
Prop. 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Prop. 2018/19:128 Förlängning av lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige
Statens offentliga utredningar
SOU 2005:14 - Effektivare handläggning av anknytningsärenden- Stockholm 2005.
Betänkande av utredningen om uppehållstillstånd på grund av anknytning.
SOU 2008:114 - Försörjningskrav vid anhöriginvandring
EU-rätt
Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna
Europeiska ekonomiska samarbetsområden (EES)
Rådets direktiv 64/221/EEG av den 25 februari 1964 om samordningen av särskilda åtgärder som gäller utländska medborgares rörlighet och bosättning och som är berättigade med hänsyn till allmän ordning, säkerhet eller hälsa
RÅDETS RESOLUTION av den 4 december 1997 om de åtgärder som bör vidtas för att bekämpa skenäktenskap (97/C 382/01)
FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter år 1966.
Litteratur
Wikrén, G. och Sandesjö̈, H. (2017) Utlänningslagen: med kommentar, 11:e upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm.
Bernitz, U. och Kjellgren, A. (2014) Europarättens grunder, 5:1 upplaga, Norstedts juridik AB, Stockholm
Korling, F. och Zamboni, M. (2013) Juridisk metodlära, Studentlitteratur AB, Lund.
Bring, O. Mahmoudi, S. Wrange, P (2014) Sverige och folkrätten, 5:e upplagan, Norstedts juridik AB, Stockholm
37
Sveriges riksdag, EU-information. http://eu.riksdagen.se/vad-ar-eu/medlem-i-eu/# Hämtad:
2020-05-20
Förenade nationernas webbplats. https://fn.se/. Hämtad: 2020-05-20.
https://www.svd.se/for-harda-krav-for-familjeaterforening. Hämtad: 2020-05-23.