Lag om valfrihetssystem I det kommunala dokumentet Ökat brukarinflytande inom hemvården presenteras en del a

utredningen av Lag om valfrihetssystem. Där framgår att syftet med lagen är att ge

kommunerna förutsättningar för att bli en välfärdsgarant istället för en välfärdsproducent. Fler syften med den tilltänkta lagen enligt utredningen är följande:

 Ökad möjlighet för enskilda att få inflytande och att få sina behov och önskemål tillgodosedda.

 En utveckling av kvalitet och effektivitet genom ökad konkurrens mellan utförare.  Nytänkande och mångfald möjliggörs.

 Bättre villkor för kvinnors företagande.  Bättre villkor för små företag.

 Bättre villkor för artbetstagarna genom ökad konkurrens och genom ett ökat utrymme för arbetstagarna att själva driva verksamhet (citerad felstavning).

 Mer attraktivt att arbeta inom äldre- och handikappomsorgen (Örebro kommun, Ökat brukarinflytande inom hemvården, 2008 s.7).

Örebro kommun är en av 24 kommuner i landet som valt att införa en egen valfrihetsmodell, Eget val, som har sin grund i Lag om valfrihetssystem (LOV). Syftet med lagen är att flytta makten från de styrande till medborgarna. Lag om valfrihetssystem är ett sätt att upphandla företagen på enligt processledarna (Örebro kommun, Samtal med processledarna, 2009-03- 31; 2009-04-14; 2009-04-24). Denna lag ska ses som en paraplylag, då lagen säger att kommunerna själva får skapa innehållet (SFS 2008:962). Lagen säger att kommunerna får välja om de vill erbjuda servicetjänster eller omvårdnadstjänster eller erbjuda bådadera. Lagen är frivillig och ska ses som en möjlighet för kommunerna att erbjuda brukarna mer inflytande över vem som ska utföra tjänsterna och genom detta påverkas kvaliteten (SFS 2008:962). Vid samtal med processledarna för de olika projekten i Örebro kommun förtydligas skillnader mellan Lag om valfrihetssystem och Lag om offentlig upphandling. Lag om valfrihetssystem är ett alternativ till Lag om offentlig upphandling (LOU). Skillnaderna mellan LOV och LOU är flera. Lag om valfrihetssystem är frivillig för kommunerna att tillämpa medan Lag om

offentlig upphandling är tvingande. Kommunen anger kriterier som företagen måste uppfylla för att bli antagna som utförare. Kommunen är dock behjälpliga i ansökningsprocessen för de privata aktörerna så att dessa ska kunna bli antagna när det gäller LOV. När det gäller LOU erhåller inte företagen kommunens hjälp i samma utsträckning. Detta innebär att utförare som inte uppfyllt de kriterier som kommunen kräver eller som lämnat in en ofullständig ansökan antas därmed inte som utförare. I Lag om valfrihetssystem är det kvaliteten som prioriteras inte priset medan det i Lag om offentlig upphandling enbart finns ett företag som blir antagen som utförare och det är de som kan utföra tjänsten till lägsta pris (Örebro kommun, Samtal med processledarna, 2009-03-31; 2009-04-14; 2009-04-24).

I broschyren Eget val skriver Örebro kommun följande:

Du väljer Örebro kommun har infört eget val av servicetjänster inom hemvården. Det innebär att du som redan har, eller är i behov av hemvård i form av servicetjänster, får välja vem som ska komma hem till dig och utföra dessa. Eget val gäller endast för servicetjänster och inte personlig omsorg. Du kan välja mellan företag som är godkända av kommunen.

Kommunens egen hemvård finns kvar som en valmöjlighet. Valet gäller endast utförare, du kan inte välja en speciell person. Tillsammans med utföraren kommer du kunna bestämma vad som ska utföras (Örebro kommun, Eget val).

Du måste inte välja Om du gör ett eget val behöver det inte vara för alla dina servicetjänster. Du väljer utförare för de tjänster du själv vill. Det finns inte heller något datum du måste göra ditt val innan, du väljer när det passar dig bäst. Om du inte vill/kan göra ett aktivt val, behöver du inte göra någonting. Då kommer du bli erbjuden en utförare, godkänd av kommunen, som passar dig och dina behov (ibid.).

Omval Ett syfte med eget val är att göra det lättare för dig att få servicetjänster utförda så du blir nöjd. Är du missnöjd talar du om det för utföraren, så de kan bli bättre. Om du vill byta utförare vänder du dig till Servicetorget eller direkt till den nya utföraren du väljer för att anmäla bytet. Du behöver inte ge någon motivering och bytet sker inom 11 arbetsdagar (ibid.).

Trygg och säker service Alla utförare är godkända av kommunen. Därför kan du alltid vara säker på att din utförare levererar tjänster av god kvalitet. All personal har tystnadsplikt (gäller inte tilläggstjänster), bär namnbricka och ska kunna legitimera sig (ibid.).

Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson höll ett tal i riksdagen i november 2008 under riksdagens behandling av betänkandet om Lag om valfrihetssystem (LOV). Maria Larsson uttrycker att medborgarna i samhället ska kunna åldras med värdighet och i trygghet. Vidare menar äldre- och folkhälsoministern att en viktig beståndsdel i förändringsarbetet med LOV ska vara att de äldre får möjlighet att välja, och att detta skall regleras i lagstiftningen.

Det viktigaste skälet till att regeringen lägger denna proposition är att vi vill ge äldre rätt att bestämma själva också när man behöver samhällets vård och omsorg. Med LOV får äldre möjlighet att välja utförare av äldreomsorg. Och möjlighet att välja bort omsorg eller vård som inte fungerar väl. Man ska inte behöva förlora inflytande, delaktighet och

självbestämmande för att man blir äldre. Man måste få råda över sin vardag också när man behöver hjälp eller vård. Att själv få bestämma vem som ska hjälpa till med

morgonduschen och vilket äldreboende man vill bo på är viktigt (Riksdagen, 2008-11- 19, Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson).

Det är också viktigt för att öka möjligheterna för anställda i omsorgen att få olika arbetsgivare att välja på. Och att kunna starta eget. Det kan bidra till att öka statusen i verksamheten (ibid.).

I talet framkommer följande: en utveckling har skett där alltfler privata utförare utför arbete i hemtjänsten och på de särskilda boendena utan att någon lag stiftats för just detta. Det har inte heller funnits några passande verktyg för att kunna få insyn och kontrollera det arbete som utförs. Därför har Alliansregerringen presenterat ett förslag på en lagstiftning där det för kommunernas del tydliggörs hur de kan använda sig av alternativa utförare i sin verksamhet. Lagen ska inte skapa priskonkurrens mellan de olika utförarna utan ska i stället se till

kvaliteten, kvalitetskonkurrens. Det ska inte spela någon roll om verksamheten bedrivs i privat, kommunal eller ideell regi, alla ska ställas inför samma villkor (Maria Larsson, 2008- 11-19).

En mångfald av aktörer inom äldreomsorgen kräver en etisk medvetenhet och att fria

marknadskrafter inte per automatik ger ett samhälle där omtanke och värdighet finns. Därför har Lag om valfrihetssystem utformats så att den innehåller bestämmelser för hur tillsyn och kontroll av utförare ska ske. Äldre- och folkhälsoministerns utgångspunkt var att brukaren och dennes anhöriga alltid ska känna fullt förtroende för att den verksamhet som bedrivs har en god kvalitet och att verksamheten bedrivs utifrån de lagar och förordningar som finns. Detta oavsett om äldreomsorgen ges i privat eller kommunal regi (ibid.).

Avslutningsvis säger Äldre- och folkhälsoministern, Maria Larsson, att Lag om valfrihetssystem inte gör det möjligt för privata utförare att sätta egna priser utan att

kontrollen över kostnaderna och bedömningen av behoven ligger kvar hos huvudmännen. Lag om valfrihetssystem påverkar alltså inte biståndsbedömningen enligt socialtjänstlagen i kommunerna (ibid.).

Grunden i socialtjänstlagen byggs på respekt för människans rätt att själv bestämma över sitt liv och respekt ska även ges för den enskildes integritet (Norström,

Thunved, 2009). Detta är något som vi kan uttyda ur Maria Larssons tal där hon poängterar den äldres rätt till självbestämmande, inflytande och delaktighet. Larsson lägger stor vikt vid att den äldre ska ges möjligheter att påverka och välja den hjälp och vård som denne behöver. Är den äldre missnöjd med den vård och hjälp som ges så ska den ha möjlighet att välja annan utförare enligt Larsson. Vidare framkommer det i talet att det är kvalitetskonkurrensen som ska vara det avgörande snarare än priskonkurrensen i Lag om valfrihetssystem. För att kvaliteten ska upprätthållas så innehåller lagen regler för tillsyn och kontroll av aktörerna (Maria Larsson, 2008-11- 19).

Enligt Trydegård (2000) har den offentliga äldreomsorgen under 1990-talet ändrat inriktning mot mer marknadstänkande. Ledorden var då ekonomi, produktivitet, effektivitet och kvalitetskontroll. Under denna tidsperiod började även kommunerna att införa kundvalsmodeller vilket resulterade i att privata aktörer gavs tillträde till den offentliga sektorns äldreomsorg. Med detta gavs möjligheter till konkurrens. Även Wikström (2005) tar upp kundval som ett sätt att öka brukarinflytandet och där tjänsterna styrs av en marknadsekonomisk karaktär. Vi ställer oss frågan om

kommunen har resurser att genomföra löpande kvalitetskontroller.

I en debattartikel av Äldre- och folkhälsoministern Maria Larsson (KD) samt kommunalrådet i Örebro kommun, Lennart Bondesson (KD) sades bland annat:

Kort sagt, att få vara med och bestämma om sitt blivande hem och vem som ska få hjälpa till med morgonduschen.

Äldre personer har länge getts alltför små möjligheter att påverka både sin vardag och den omsorg de får. Hittills har det i de allra flesta kommuner bara funnits ett alternativ och det har varit det som politikerna bestämt. Detta vill vi ändra på. Vi vill flytta makt från politikerna till de äldre själva. Det gör vi genom att öppna för fler alternativ än de

kommunala aktörerna. Det kan till exempel vara en ideell organisation eller en privat aktör som driver äldreboenden eller erbjuder hemtjänst(Nerikes Allehanda, 2009-03-18, s.46).

Nerikes Allehanda har även haft en reportageserie om det kundval inom hemtjänsten som Örebro kommun använder sig av och som publicerats under tidsperioden 2-3 maj 2009. I reportageserien framkommer kritik som rör införandet av

kundvalssystemet. Dessa kritiska röster menar att förändringarna i hemtjänsten medför fler aktörer vilket i sin tur kan leda till att den äldre får ett större antal

personer som hjälper denne. Kommunens hemvård finansierar kundvalet vilket leder till att arbetstillfällen kommer att försvinna men det är oklart om hur många. Med mindre kommunala medel för hemvården krävs det att hemvården effektiviseras än mer än vad den görs idag. Servicetjänsterna som hemvården utför ska klaras med lägre bemanning, detta är något som fackförbundet Kommunal ifrågasätter då de anser att deras medlemmar redan idag är överbelastade (Nerikes Allehanda, 2009-05- 02; 2009-05-03).

Kritik har framkommit gällande det nya kundvalssystemets kostnader eftersom ingen kan redogöra för detta. Det har även ifrågasatts om det är rätt tidpunkt att göra denna satsning i kommunen med tanke på rådande lågkonjunktur (Nerikes Allehanda, 2009-05-02; 2009-05-03).

Nedan följer ett citat från en oppositionspolitiker i Örebro kommun:

Vi tycker att det är bra med valfrihet för äldre. Men kundvalet är ett krångligt system som ingen vet vad det kostar (Nerikes Allehanda, 2009-05-02, s. 4). Vidare uttalas kritik mot kommunen eftersom de bara väljer att utföra 7 av de 24 olika servicetjänster som finns att tillgå. Oppositionspolitikern menar också att när den äldre vill ha hjälp med gräsklippning väljer den en privat aktör eftersom kommunen inte kan erbjuda denna tjänst. Detta tror oppositionspolitikern även kan leda till att den äldre väljer privata aktörer när den äldre även vill nyttja andra servicetjänster. På detta sätt får de privata aktörerna ett bättre utgångsläge (Nerikes Allehanda, 2009-05-02).

En representant från fackförbundet Kommunal uttalar sig följande om kundvalet i Örebro kommun:

De privata företagen skriver i sina informationsblad att deras personal har

specialistutbildningar och olika språkkunskaper. Det har personalen i kommunen också, men det framkommer inte i kommunens information. När kommunen inte marknadsför sig ordentligt är risken större att vi blir av med våra jobb(Nerikes Allehanda 2009-05- 02, s.4).

Journalisten Emma Patel som skrivit reportageserien i Nerikes Allehanda ställer frågan till en av kommunens processledare i kundvalssystemet om vilken utbildning de olika aktörernas personal har. Svaret som ges är att kommunen inte ställer krav på undersköterskeutbildning

för att utföra servicetjänster. Det framkommer dock att personalen ska ha en utbildning för uppgifterna som ska utföras, tidigare erfarenheter eller att utbildningen ska ges av företaget. Ytterligare frågor gällande utbildning i demenssjukdomar ställs av journalisten Emma Patel till en av kommunens processledare. Det framkommer då att kommunen endast ställer ett krav på de privata aktörerna angående demensutbildning. Kravet som ställs på företagen är att de har någon person inom företaget som har kunskap om demenssjukdomar (Nerikes Allehanda, 2009-05-02).

Nerikes Allehanda har publicerat ett antal artiklar om Örebro kommuns förändringsarbete och bland hemvårdnadspersonalen uttrycks en oro över kundvalssystemets konsekvenser:

En person handlar, en annan lagar mat och en annan städar. Hur ska vi hålla reda på hur de äldre vill ha det och vad de mår bäst av? Hur blir det med hemnycklar och säkerheten för de gamla? (Nerikes Allehanda 2009-05-02 s. 7).

De som är 95 år har inte önskat det här systemet. De vill hellre ha mer tid med personalen och bättre kontinuitet. Nu blir det i stället mindre tid och fler ansikten att hålla reda. För Gunvor, 78, som inte är sjuk, är reformen jätte bra. Men hon hade ju kunnat utnyttja hushållsnära tjänster i stället. Som vanligt är det de pigga pensionärerna som styr – och de gamla och sjuka kan inte säga ifrån (citerad särskrivning). (Nerikes Allehanda 2009- 05-02 s. 7).

Postle, Wright och Beresford (2005) menar att det åligger personalen att uppmuntra de äldre att i större utsträckning påverka och delta i frågor som rör deras livssituation för att på detta sätt förstärka de äldres möjligheter att använda sig av de egna

resurserna. Detta påtalas även i empowerment, makt ska föras från de professionella till de äldre, genom att den äldre får makt över sitt liv kan den också öka inflytandet över sin situation (Rönning, 2007).

Örebro kommuns införande av Lag om valfrihetssystem, Eget val, kan vi se som ett steg i riktning mot ökat brukarinflytande. Frågan vi dock ställer oss är för vilka brukarinflytandet ökar? Vi tror att det krävs stora resurser av den enskilde då det gäller att ta till sig information och att göra aktiva val genom att föra sin talan utifrån sin livssituation. De som besitter kraft, ork och kunskap att föra fram sina åsikter och på det sättet utöva inflytande kan gynnas av detta valfrihetssystem. De äldre som inte besitter dessa egenskaper tror vi kommer missgynnas då de inte kan utöva inflytande och vara delaktiga på det sättet som krävs av valfrihetssystemet. Starka reaktioner har också väckts hos oss gällande Maria Larssons debattartikel i landsortstidningen Nerikes Allehanda där hon lägger stor vikt vid omvårdnadsinsatser för de äldre. Vi tycker detta är ett vilseledande uttalande riktat mot Örebro kommuns äldre då kommunen enbart kommer att erbjuda valfrihet vad gäller servicetjänster. Är inte detta ett sätt att skapa ytterligare förvirring hos de äldre?

Sammanfattningsvis kan vi se att Lag om valfrihetssystem har som övergripande syfte att förskjuta makten från politikerna till medborgarna för att på detta sätt öka brukarinflytandet. Vi kan läsa i Örebro kommuns dokument Ökat brukarinflytande

inom hemvården, att ökat brukarinflytande dock bara är endast en del i Lag om

valfrihetssystem och då i form av att den enskilde får välja utförare. De andra övervägande sex delarna i Lag om valfrihetssystem har sin utgångspunkt från ett företagarperspektiv. Örebro kommun tillämpar enbart Lag om valfrihetssystem på servicetjänster. Lag om valfrihetssystem appliceras både vad gäller biståndsbeslut

rörande servicetjänster enligt socialtjänstlagen men även de fria ”Åtta timmarna” av servicetjänster enligt Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster.

6. Slutsatser

Sammanfattningsvis kan vi se att Örebro kommuns hela förändringsarbete med de olika delarna, förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre (”Åtta timmar”), Lag om valfrihetssystem samt Servicetorget med lotsarna syftar till att öka delaktigheten och brukarinflytandet för de äldre. All berörd personal i kommunen kommer att arbeta utifrån ett salutogent synsätt där fokus läggs vid det sociala perspektivet istället för det medicinska. Den förändrade biståndshandläggningen innebär att Örebro kommun går från detaljbeslut till rambeslut vilket gör det mer flexibelt för brukaren att få sina behov tillgodosedda då den äldre själv kan fylla beslutet med insatser riktade mot dennes behov. Den brukare som inte kan uttrycka sina behov är dock mer beroende av att ha kompetent personal som kan utläsa vad denne vill ha hjälp med och detta kan leda till att brukarinflytandet enbart ökar för dem som har kraft och ork att föra sin talan.

Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre ger personer som är 75 år och äldre möjlighet att köpa servicetjänster, max åtta timmar per månad, utan att genomgå en individuell biståndsprövning. Genom denna lag ges äldre personer möjlighet att bo kvar hemma då de kan få hjälp att utföra sysslor som de inte längre kan eller vill utföra. Servicetorget skapar en fysisk plats dit de äldre kan vända sig och få råd och vägledning och där de även kan lämna synpunkter i frågor som rör dem vilket kan leda till ökad delaktighet och ökat inflytande. De förebyggande hembesöken har en uppsökande funktion och syftar till att underlätta villkoren för goda levnadsförhållanden. Vid hembesöken ges den enskilde råd, stöd och upplysning. På detta sätt uppfyller nu Örebro kommun socialtjänstlagens intentioner från år 1982.

Lag om valfrihetssystem har som syfte att ge kommunerna förutsättningar att bli en välfärdsgarant istället för välfärdsproducent. Syftet är också att överföra makten från de styrande till medborgarna. Tyngdpunkten i lagen läggs dock vid att främja

företagsverksamhet snarare än att lägga tyngdpunkten på brukarinflytande. Lagen är frivillig för kommunerna att tillämpa och kommunerna kan själva välja inom vilket område de väljer att applicera den på. Örebro kommun tillämpar enbart Lag om valfrihetssystem för

servicetjänster. Oavsett om den äldre söker servicetjänster enligt socialtjänstlagen eller väljer att utnyttja Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre så måste personen göra ett val. Den kan då aktivt välja en utförare eller avstå och då väljer kommunen utförare åt personen utifrån ett rullande schema.

7. Diskussion

Syftet med denna studie har varit att analysera arbetsmaterial och allmänna informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbetet för ett ökat

brukarinflytande. Detta förändringsarbete omfattar sociala omsorgstjänster och servicetjänster i ordinärt boende (egna hemmet) i Örebro kommun. De metoder Örebro kommun använder sig av för att öka brukarinflytandet för de äldre visar sig vara följande åtgärder: förändrad

biståndshandläggning, Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster (”Åtta timmar”), Servicetorget samt Lag om valfrihetssystem. Dessa fyra åtgärder tror vi successivt kommer att öka brukarinflytandet för de äldre. Det krävs dock mer arbete från kommunens sida för att hjälpa de äldre som har svårt att uttrycka sitt behov av hjälp, i jämförelse med de äldre som har förmågan att själva uttrycka vad de behöver hjälp med.

I socialtjänstlagen uttrycks betydelsen av den enskildes inflytande och delaktighet då hjälpen ska utformas tillsammans med den enskilde. Det är kommunens resursbrist och de egna riktlinjerna tillsammans med insatskatalogen som begränsat den enskildes rätt att få sina behov tillgodosedda och detta har lett till att brukarinflytandet har blivit inskränkt. Med den förändrade biståndshandläggningen kommer Örebro kommun att följa lagstiftarens intentioner från år 1982.

Örebro kommun kommer att arbeta med biståndsbesluten i en förändrad process, där målen