3 Lag om organisation av hälso- och
3.9 Lagen om vissa anställningar som läkare vid upplåtna
Utredningens förslag: Lagen (1982:764) om vissa anställningar som läkare vid upplåtna enheter, m.m. (lagen om upplåtna enheter) upphävs.
Den särskilda möjligheten till visstidsanställning av läkare enligt lagens 4 § utgår.
Lagens innehåll i övrigt förs över till annan lag eller till för-ordning.
Lagen om upplåtna enheter rör organisationen av sjukvårdsanställ-das arbetsplatser och anställningsformer för läkare vid enheter inom hälso- och sjukverksamhet som har upplåtits för högskoleut-bildning för läkarexamen (upplåtna enheter). Särskilda bestämmel-ser finns bl.a. avseende möjlighet att anställa läkare med specialist-kompetens vid sådana enheter för begränsad tid, anställdas skyldig-heter att i vissa fall undervisa studerande, samt möjlighet för stu-derande att biträda då hälso- och sjukvård ges vid enheten.
Bestämmelser som avser organisation av hälso- och sjukvårds-verksamhet ska i den mån det är möjligt samlas i lagen (2013:000) om organisation av hälso- och sjukvårdsverksamhet (organisations-lagen), och utredningen har därför analyserat bestämmelserna i lagen om upplåtna enheter samt övervägt om dessa borde föras in i organisationslagen. Utredningen har dock konstaterat att delar av bestämmelserna inte längre är nödvändiga. I andra delar har utred-ningen funnit att regleringen passar bättre i annan lag, alternativt inte nödvändigtvis måste regleras i lag.
I 3 § lagen om upplåtna enheter hänvisas till bestämmelser i högskolelagen (1992:1484) angående möjligheten för lärare vid högskola att samtidigt vara anställd som specialistutbildad läkare.
Sjukvårdshuvudmannen ska ges tillfälle att yttra sig om en sådan anställning. Bestämmelserna får förutsättas vara väl kända för berörda parter, och en motsvarande hänvisning finns i anknuten förordningstext. Det saknas därför enligt utredningens mening skäl att införa någon hänvisning till högskolelagens bestämmelser i organisationslagen.
Enligt nuvarande bestämmelse i lagens 4 § ska det vid enheterna i skälig omfattning finnas läkare som tjänstgör för en begränsad tid, och sådana läkare får anställas tills vidare för en tid av högst sex år.
Huvudregeln avseende anställningsform på arbetsmarknaden i stort är tillsvidareanställning. Möjligheter finns dock redan genom lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS) att anställa arbetsta-gare för viss tid, bl.a. om det rör sig om en allmän visstidsning, ett vikariat eller en säsongsanställning. Utrymme för anställ-ning i andra former än tillsvidareanställanställ-ning finns således redan genom de allmänna reglerna. Utredningen har därför övervägt om det är befogat att fortsättningsvis behålla de särskilda regler om tidsbegränsade anställningar som anges i lagen om upplåtna enheter och anknuten förordning.
I förarbeten till bestämmelserna anfördes att bakgrunden till att förordnanden till aktuella tjänster borde ges för viss tid var
tjäns-tjänster vid undervisningssjukhusen i syfte att skaffa fördjupade kunskaper.37
Vid utformningen av regler om tidsbegränsade anställningar måste numera rådets direktiv 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete beaktas. Direktivets bestämmelser avser att förhindra missbruk särskilt av på varandra följande viss-tidsanställningar. I samband med införlivandet av direktivet anför-des i förarbeten att det råder särskilda förhållanden inom högskola och skola, som motiverar särskilda bestämmelser för tidsbegrän-sade anställningar utöver de allmänna reglerna i anställningsskydds-lagen. Något behov av att förändra reglerna om tidsbegränsade anställningar inom högskoleområdet (och det därtill anknutna området läkare under utbildning) ansågs då inte nödvändigt för att uppfylla direktivets krav.38
Under senare år har emellertid konstaterats att högskolan inte längre har behov av en stor mängd undantag från de allmänna reg-lerna om tidsbegränsade anställningar i LAS, utan i princip bör lärare anställas enligt de regler som gäller för den övriga arbets-marknaden.39 Utredningen anser att samma resonemang kan anfö-ras avseende läkares anställningsformer.
Det måste i sammanhanget beaktas att särskilda regler om tids-begränsade anställningar kan innebära uppenbara nackdelar för enskilda arbetstagare. Att inte ha en fast anställning kan bl.a.
påverka möjligheten att få ett bostadslån och förutsättningarna för att bilda familj. Enligt nu gällande regler kan läkare som studerat under många år, gjort allmäntjänstgöring och sedan specialist-tjänstgöring visstidsanställas under upp till sex år. Ett sådant avsteg från de allmänna arbetsrättsliga principerna torde inte längre vara motiverat utifrån det resonemang som fördes vid bestämmelsens införande.
Enligt vad utredningen erfarit i denna del så förefaller inte heller de upplåtna enheterna själva anse att det finns något större behov av att anställa överläkare och avdelningsläkare på genomgångs-tjänster för att ge dem möjlighet att fördjupa sina kunskaper. Det är numera ovanligt att specialistläkare anställs med stöd av lagen
37 Regeringens proposition (1981/82:97) om hälso- och sjukvårdslag, m.m., s. 85 f.
38 Regeringens proposition (2001/02:97) Lag om förbud mot diskriminering av
deltids-om upplåtna enheter.40 I flera av de berörda landstingen finns över-enskommelser, beslut eller en praxis som innebär att läkare tillsvi-dareanställs redan under sin specialisttjänstgöring och att de sedan behåller sin anställning när de blir färdiga specialistläkare.41 Vid införandet av lagstiftningen anfördes att vissa av de bestämmelser som då infördes i författningen kunde förväntas senare komma att regleras avtalsvägen. Anställningsformerna vid enheterna regleras i dag i stor utsträckning genom sådana avtal eller genom överens-kommelser.42
Mot bakgrund av det ovan sagda föreslår utredningen att den särskilda möjligheten att visstidsanställa specialistläkare ska utgå ur lagstiftningen.
I bestämmelsen anges också att det vid upplåtna enheter i skälig omfattning ska finnas läkare med specialistkompetens. Det saknas skäl att fortsättningsvis reglera detta särskilt. Behovet av kompe-tens avgörs bäst på det lokala planet av ledningen för aktuell enhet.
I 2 kap. 6 § organisationslagen regleras att det vid hälso- och sjuk-vårdsverksamheter ska finnas den personal som behövs för att god vård ska kunna ges. I regel torde behovet av specialistläkare vid en upplåten enhet framstå som uppenbart. Utredningen föreslår där-för att bestämmelsen utgår helt.
I 5 § lagen om upplåtna enheter finns en bestämmelse som reglerar skyldigheter för läkare anställda vid upplåtna enheter att i vissa fall medverka vid undervisning vid enheterna. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal regleras inte i organisationslagen.
Sådana bestämmelser återfinns däremot i 6 kap. patientsäkerhets-lagen (2010:659). Där regleras dels allmänna skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal, men även anmälningsskyldighet och tyst-nadsplikt. I de allmänna skyldigheterna ingår bl.a. skyldigheter att informera patienten om olika aspekter i vårdprocessen, skyldig-heter att samarbeta med andra myndigskyldig-heter och att på begäran av
40 Sveriges läkarförbund och SKL genomför under våren 2013 en kartläggning och analys av tidsbegränsade anställningar för legitimerade underläkare och specialistkompetenta läkare.
Kartläggningen kommer bl.a. att omfatta hur många läkare som är anställda med stöd av lagen om upplåtna enheter och anknuten förordning. Uppgifter till utredningen tyder på att sådana anställningar inte används i någon större utsträckning. Uppskattningsvis kan det röra sig om högst 30–40 personer i landet som är anställda med stöd av lagen om upplåtna enheter och det finns inga uppgifter om att någon av de upplåtna enheterna nyanställer med stöd av lagen.
41 Se exempelvis Direktörsbeslut 1 september 2009, Nr 34/2009, Akademiska sjukhuset, Landstinget i Uppsala län.
42 Regeringens proposition (1981/82:97) om hälso- och sjukvårdslag m.m., s. 87.
Skyldigheten för vissa anställda vid upplåtna enheter att medverka vid undervisning vid enheterna är enligt utredningens mening att betrakta som en sådan allmän skyldighet för hälso- och sjukvårds-personal som bör regleras i patientsäkerhetslagen.43 Den definition av upplåtna enheter som tidigare fanns i lagens 1 § har sammanförts med bestämmelsen om skyldighet att medverka vid undervisning och återfinns således nu i 6 kap. 10 a § patientsäkerhetslagen.
Utredningen föreslår slutligen att bestämmelsen i 6 § lagen om upplåtna enheter i samband med upphävandet av lagen fortsätt-ningsvis regleras i förordning. I paragrafen anges att kliniska assi-stenter och medicine studerande får biträda vid hälso- och sjukvård vid upplåtna enheter. Bestämmelsen är fakultativ, och innebär inte att något ansvar överförs från hälso- och sjukvårdspersonalen till annan. Bestämmelsen omfattas inte heller av det obligatoriska lagområdet. Av förarbetena framgår inte anledningen till att regle-ringen placerades i lag.44
Utfärdandet av föreskrifter på detta område omfattas enligt utredningens mening av bemyndigandet i 17 kap. 1 § 3.