Det finns olika synvinklar på huruvida lager ska användas eller inte samt kring hur stora dessa bör vara i de fall de används. På marknadssidan ses fördelar i att ha relativt välfyllda lager som spänner över ett stort antal produkter i syfte att alltid kunna leverera efter kundernas önskemål. Inom produktionen ser de oftast till att maskinerna utnyttjas så pass optimalt som möjligt och lämpligen görs detta genom att minimera ställtidernas längd eller antal. Detta uppnås vanligtvis genom att producera stora volymer av samma produkttyp, vilka dock inte behöver sammanfalla med marknadens efterfråga. Samtidigt strävar ofta produktionen efter att hålla ned sina lagervolymer då utrymmena oftast är små och inte lämpliga för alltför stora lager. Detta ligger även i linje med ekonomiavdelningen som helst vill att varje producerad produkt ska ha en köpare så att inte onödigt kapital binds i lagrade produkter. Med andra ord finns det inom ett och samma företag ofta olika synvinklar på hur verksamheten lämpligast optimeras, och i slutändan handlar det ofta om att utifrån företagets egna förutsättningar finna den modell som på ett eller annat sätt tillfredställer alla avdelningar. (Oskarsson et al., 2006). De främsta skälen till att inte ha lager härrör enligt Oskarsson et al. (2006) till de kostnader lagring för med sig samt även det faktum att kapital binds, vilket därmed minskar verksamhetens tillgängliga rörelsekapital. Dessa anledningar måste dock alltid vägas mot den service och leveranssäkerhet som ett företag vill uppnå och bli igenkänd för. Kan ett företag lyckas kombinera en hög leveranssäkerhet till låg kostnad har de en god fördel jämte sina konkurrenter.
5.1 Lager på grund av kostnadsskäl
Lagring för alltid med sig kostnader av olika slag, men kan enligt Oskarsson et al. (2006) ändock innebära att ett företag minskar andra kostnader såsom exempelvis inköps-, transport- eller produktionskostnader. Detta eftersom stora volymer i de allra flesta fall för med sig stordriftsfördelar. Därför bör beslutet kring lagring grunda sig på att man ser till helheten och begrundar totalkostnaden för hela verksamheten och bör inte handla om att isolera lagerkostnaderna för sig och utifrån det minimera dessa.
5.1.1 Omsättningslager
Då större volymer produceras, för att exempelvis utnyttja stordriftsfördelar, levereras dessa oftast in i lagret klumpvis utan att det redan finns färdiga köpare. Allteftersom kunder sedan köper artiklar minskar lagret successivt för att i slutändan ta helt slut, så till vida att inte nya volymer produceras. Detta är en process som sker över tid och brukar vanligen kallas för att produkterna omsätts varmed detta benämns omsättningslager. I figur 5.1 på nästa sida illustreras detta. (Oskarsson et al., 2006).
-24-
5.1.2 Spekulationslager
Förväntas stora prishöjningar eller att företaget får möjlighet att handla till ett lägre inköpspris än normalt, vilket innebär att företaget inom den närmsta framtiden kommer att kunna få ut högre intäkter vid försäljning av en viss produkt, kan de se till att bygga upp ett större omsättningslager än i vanliga fall. Företaget ser helt enkelt till att producera extra stora volymer strax innan eller under denna period för att på så vis kunna leva upp till förväntad efterfråga och på så vis göra en större vinst. Då detta bygger på spekulation om framtiden har detta valts att benämnas spekulationslager. (Oskarsson et al., 2006).
5.2 Lager på grund av serviceskäl
Istället för att ha ett lager för att försöka minimera andra kostnader, kan ett företag välja att se till leveransförmåga och leveransprecision. Detta bygger på att ha en buffert som säkerställer att företagets förmåga att leverera upprätthålls.
5.2.1 Säkerhetslager
En av de viktigaste variablerna att ta hänsyn till för ett företag är att tillhandahålla en leveranssäkerhet och service som är så hög som möjligt. Det vill säga att alltid leverera rätt produkt i rätt volym till rätt kund vid rätt tidpunkt. Detta är dock något som är mycket svårt då många kunder ställer höga krav på både kvalitet och leveransprecision. Samtidigt är det mycket svårt att prediktera efterfrågan på marknaden. Av denna anledning kan det vara lämpligt att alltid ha en liten buffert i lagret för att skydda sig mot de gånger man inte hinner producera kundbeställd volym. Istället kan företaget då sälja produkter från sin buffert tills dess att de hinner producera tillräckligt för att återställa lagret till normalnivå. (Oskarsson et al., 2006; Galloway, 1993).
Företag kan även riskera att få problem med att de egna underleverantörerna inte kan leverera rätt komponenter eller råvaror i tid alternativt att maskinerna går sönder eller liknande scenarion, vilket får produktionen att avstanna eller åtminstone gå på lägre takt än vad som är nödvändigt för att nå upp till efterfrågat behov. Även dessa är anledningar till varför ett säkerhetslager bör anskaffas. Hur säkerhetslagret ska dimensioneras är sedan beroende på storleken på osäkerheten samt på eftersträvad leveranssäkerhet. (Oskarsson et al., 2006; Galloway, 1993).
1 mån 2 mån
Lagernivå
Tid
Verklig förbrukning
Planerad genomsnittlig förbrukning
Omsättningslager
-25- Bristande inleverans 2 Försenad inleverans Ökad efterfråga SS Lagerniv å Ti d LT LT LT 1 3
I figur 5.2 nedan visas hur säkerhetslagret kommer till användning, för att säkerhetsställa att ingen brist uppstår, vid följande tre scenarion:
1. En försenad inleverans gör att företaget inte kan påbörja sin produktion vid rätt tidpunkt.
2. Bristande inleverans leder till att för liten mängd volym levereras, varpå produktionen blir lidande.
3. Marknadens efterfrågan ökar utan att företaget hinner öka sin produktion i tid. (Oskarsson et al., 2006).
5.2.2 Konjunktur- eller marknadslager
Planerar ett företag att driva en marknadskampanj eller liknande som kan driva upp efterfrågan eller om det inkommer indikationer på att kommande konjunktursläge kommer att öka efterfrågan på ett företags produkter kan företaget använda sig av så kallat konjunktur- eller marknadslager. Tanken med detta är att precis innan marknadskampanjen eller strax innan konjunkturen tar fart anskaffas ett lite större säkerhetslager som säkerhetsställer att tillräcklig mängd för det kommande efterfrågebehovet kan levereras. (Oskarsson et al., 2006).
FIGUR 5.2SÄKERHETSLAGRETS (SS) ANVÄNDNING VID FÖRSENAD ELLER BRISTANDE INLEVERANS SAMT ÖKAD EFTERFRÅGA. (FRITT FRÅN OSKARSSON ET AL.,2006).
-26-