Lagstiftningen i utlandet

Hälsoinriktad tobakspolitik har särskilt under de senaste tio åren blivit allmännare på olika håll i världen, vilket till stor del är FCTC:s förtjänst. I allt fler länder har sträng lagstiftning antagits särskilt i fråga om rökförbud. Dessutom har begränsning av reklam, beskattning av tobak, reglering av förpackningar och produkter, tillståndsplikt vid försäljning och förbud mot framläggande blivit vanligare globalt sett.

Tobakspolitiska reformer, såsom förbud mot rökning på restauranger, sprider sig ofta snabbt till andra länder efter att de införts i ett land. Finland är det första landet i världen där syftet med lagstiftningen fastställts som att användningen av tobaksprodukter ska upphöra. Detta så

kallade endgame-tankesätt har senare också anammats av Nya Zeeland, Irland och Skottland.

Ett syfte som siktar på att tobaksrökningen ska upphöra anger riktningen för tobakspolitiken på ett tydligare sätt än en politik som endast är inriktad på att tobakrökningen ska minska.

Än så länge är genomförandet av tobaksdirektivet inte färdigt i de flesta medlemsstaterna i EU och endast Portugal, Litauen och Italien har genomfört tobaksdirektivet fullständigt. Tobaksdi-rektivet kräver ändringar i lagstiftningen i alla medlemsstater och utöver detta har flera länder meddelat att de samtidigt ämnar genomföra nationella reformer i sin tobakslagstiftning. Det finns i detta skede dock begränsat med officiella uppgifter om vilka lösningar som man till slut kommer att välja i de olika medlemsstaterna.

Varningsmärkning och annan reglering som gäller förpackningar

Utgångspunkten för artikel 10 i tobaksdirektivet är att detaljhandelsförpackningarna för alla tobaksprodukter för rökning ska vara försedda med kombinerade hälsovarningar, som består av en varningstext och ett motsvarande färgfoto. Medlemsstaterna får enligt artikel 11 dock beträffande andra tobaksprodukter för rökning än cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa medge undantag från skyldigheten att förse dem med en kombinerad hälsovarning. I detta fall ska de här produkterna ha en varningsmärkning som endast består av text i enlighet med arti-kel 11.

Storbritannien, Lettland, Ungern, Slovakien och Rumänien har för avsikt att följa den huvud-regel som framgår av artikel 10 om att kräva kombinerade hälsovarningar på alla förpackning-ar med tobaksprodukter för rökning. I Danmförpackning-ark och Norge hförpackning-ar kombinerade hälsovförpackning-arningförpackning-ar redan införts på alla förpackningar med tobaksprodukter för rökning. De flesta av EU:s med-lemsstater, bland annat Sverige och Estland, planerar däremot att medge undantag i enlighet med artikel 11.

Den fråga som rönt störst intresse inom den internationella tobakspolitiken är för närvarande införandet av neutrala tobaksförpackningar (så kallad plain packaging). Med detta avses i praktiken att logotyper och andra element som hör till ett varumärke förbjuds i lagstiftningen.

Enligt undersökningar förbättrar detta effekten av hälsovarningarna på förpackningarna och minskar produktens attraktionskraft. I artikel 24 i tobaksdirektivet tillåts medlemsstaterna in-föra neutrala tobaksförpackningar. Också i FCTC rekommenderas att man överväger att inin-föra sådana förpackningar.

Sedan år 2012 har endast neutrala tobaksförpackningar fått säljas i Australien. Irland, Storbri-tannien och Frankrike har nyligen beslutat att införa neutrala tobaksförpackningar. Dessutom är ärendet under beredning åtminstone i Norge, Ungern och Nya Zeeland.

Distansförsäljning

Artikel 18 i tobaksdirektivet gäller gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksprodukter och den får medlemsstaterna förbjuda. De medlemsstater som inte förbjuder gränsöverskri-dande distansförsäljning ska däremot införa ett registreringssystem i fråga om detaljförsäljar-na. På motsvarande sätt gäller artikel 20.6 gränsöverskridande distansförsäljning av elektro-niska cigaretter och påfyllningsbehållare.

I Frankrike är både gränsöverskridande distansförsäljning och distansförsäljning inom det egna landets gränser av tobaksprodukter redan förbjudna. I Irland ämnar man förbjuda grän-söverskridande distansförsäljning av tobaksprodukter och överväger också att förbjuda

di-stansförsäljning inom landet. Förbud mot gränsöverskridande didi-stansförsäljning och distans-försäljning inom landet av elektroniska cigaretter planeras åtminstone i Kroatien och Slove-nien. I Estland, Lettland, Ungern, Belgien och Österrike är avsikten att förbjuda gränsöver-skridande distansförsäljning och distansförsäljning inom landet både av tobaksprodukter och av elektroniska cigaretter. I Storbritannien, Sverige och Danmark tänker man däremot inte förbjuda distansförsäljning av tobaksprodukter och elektroniska cigaretter.

Elektroniska cigaretter och nikotinvätskor samt tobakssurrogat

Regleringen av elektroniska cigaretter och nikotinvätskor avsedda för dem har hittills varierat ganska mycket i de olika medlemsstaterna i EU. Förutom i Finland har man också till exempel i Sverige, Norge, Danmark, Estland, Holland, Österrike och Ungern ansett att läkemedelslag-stiftningen är tillämplig på nikotinvätskor. Då krävs ett försäljningstillstånd för försäljningen av dem. Däremot är försäljningen av elektroniska cigaretter som innehåller nikotin avsevärt friare i Storbritannien och Frankrike.

Genom tobaksdirektivet harmoniseras lagstiftningen om elektroniska cigaretter och nikotin-vätskor för dem inom EU och produkterna kommer troligen att komma ut på EU-marknaden på ett mer omfattande sätt än för närvarande. I tobaksdirektivet föreskrivs emellertid inte om åldersgränser och andra centrala frågor när det gäller försäljningen av elektroniska cigaretter.

Medlemsstaterna får reglera sådana frågor själva, vilket också konstateras i skäl 48 i tobaksdi-rektivet. Vidare ämnar man i Sverige tillämpa läkemedelslagstiftningen på nikotinvätskor för elektroniska cigaretter även i fortsättningen.

Flera länder har meddelat att de ämnar införa nationell tilläggsreglering av elektroniska ciga-retter och nikotinvätskor. Åtminstone i Danmark, Holland, Lettland, Ungern och Kroatien ämnar man förbjuda försäljning av de här produkterna till personer som inte har fyllt 18 år. I Norge, Estland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Malta, Republiken Tjeckien och Slovakien finns redan ett sådant förbud.

Åtminstone Norge, Island, Litauen, Österrike, Ungern, Spanien, Kroatien, Slovenien och Cy-pern ämnar förbjuda användningen av elektroniska cigaretter i lokaler där det råder rökförbud.

Ett sådant förbud har redan införts i Holland, Belgien, Lettland och Portugal. I Estland och Rumänien är användningen av elektroniska cigaretter förbjuden i skolor och daghem. I Dan-mark planeras ett förbud mot användningen av elektroniska cigaretter i skolor, daghem, kol-lektivtrafik och taxibilar.

I Bulgarien ämnar man däremot inte genom lagstiftning begränsa användningen av elektro-niska cigaretter. I Storbritannien varierar planerna i de olika länderna. I England och Skottland tänker man inte begränsa användningen, medan man i Wales planerar förbjuda användningen i lokaler där tobaksrökning är förbjuden.

I Ungern ämnar man förbjuda alla smaktillsatser i elektroniska cigaretter. Dessutom planerar man i Tyskland att förbjuda vissa smaktillsatser i elektroniska cigaretter, såsom mentol.

Reklam för elektroniska cigaretter är förbjuden eller begränsad i Sverige, Norge, Estland och Kroatien. Danmark, Belgien, Litauen och Ungern tänker införa ett omfattande reklamförbud. I Norge är framläggande av elektroniska cigaretter i detaljhandeln redan förbjudet som fram-läggande av tobakssurrogat. Dessutom är det förbjudet i Norge och Estland att sälja tobakssur-rogat till personer som inte har fyllt 18 år.

Rökfria tobaksprodukter

Att släppa ut tobak för användning i munnen, i praktiken munsnus, på marknaden är förbjudet i alla medlemsstater i EU med undantag av Sverige. Dessutom är det förbjudet att sälja och föra in tuggtobak i Estland och Irland. I Polen är försäljning och införsel av alla rökfria to-baksprodukter förbjudna. På Island och i Österrike överväger man att förbjuda tuggtobak.

Rökförbud

Att föreskriva om rökförbud är ett allmänt använt tobakspolitiskt medel på olika håll i världen.

Riktlinjer för genomförande av FCTC gällande rökfria miljöer antogs år 2007. I dem rekom-menderas en omfattande lagstiftning om rökfrihet och en sådan finns nu i cirka 50 länder.

Detta innebär att tobaksrökning är förbjuden i offentliga lokaler och offentliga transportmedel, på arbetsplatser och delvis också på offentliga platser utomhus.

Samtidigt som det blivit vanligare med rökförbud på offentliga områden och i offentliga loka-ler, upplevs tobaksrök som sprider sig till privata bostäder som ett problem i många länder.

Rökförbud som gäller privata balkonger och bostäder har redan införts i olika länder, men ut-vecklingen har bara börjat.

Tobaksrök som sprider sig från grannens lägenhet eller balkong upplevs som ett stort problem inte enbart i Finland, utan också i de andra nordiska länderna. Det har blivit vanligare att bilda rökfria husbolag på olika håll i världen, men än så länge har man inte någonstans med lagstift-ning lyckats garantera rökfrihet för bostadssammanslutlagstift-ningar på ett heltäckande sätt.