Enligt Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2012 ska minst 2,5 miljoner kronor av anslaget användas för att stärka arbetet med landsgodkännan- de vid livsmedelsexport. Målet på regeringsnivå är att värdet av Sveriges livsmedelsexport ska fördubblas till 2020, från dagens cirka 50 miljarder kronor till 100 miljarder kronor. Verket förbrukade 3,0 miljoner kronor för detta ändamål 2012.
Inom ramen för arbetet med landsgodkännanden handlägger Livsme- delsverket exportärenden, som syftar till att få Sverige som land eller enskilda anläggningar godkända för export av en viss vara till ett visst mottagarland. För närvarande finns det drygt trettio öppna ärenden. De handlar ofta om att besvara omfattande frågeformulär, men det finns också ärenden som handlar om att ta fram exportintyg, göra listor över anläggningar eller är av mer akut karaktär, där sändningar av olika anled- ningar har fastnat vid gränsen till tredje land.
Under 2012 har bland annat följande ärenden handlagts. Anläggningar som exporterar animaliska produkter till Ryssland, utifrån de krav som Ryssland ställer, har listats om. Arbetet omfattar samarbete med Jord- bruksverket och kommissionen. Ärendena med Kina är omfattande och rör bland annat export av svin- och fjäderfäkött. Här har omfattande frå- geformulär besvarats och behandlas nu av kinesiska myndigheter. Arbetet med att besvara frågeformulär har även rört export av nöt- och griskött till Taiwan, griskött till Sydafrika och fisk till Vietnam och Brasilien. Ärenden som har avslutats under perioden med positivt resultat: • Framtagande av nytt exportintyg för export av värmebehandlat gris- kött till Australien.
• Listning av anläggningar och framtagande av exportintyg för export av fisk till Argentina.
• Framtagande av exportintyg för godkännande av export av griskött till Ukraina.
• Sverige har under 2012 fått exportintyg och landsgodkännande för export av fjäderfäkött till Japan godkänt.
• En inspektion på fiskområdet i slutet av 2011 har lett till att intyg och export av lax från tre anläggningar har godkänts för export till Australien under 2012.
• Ett ärende med stopp för export av svinbuljong till Sydkorea har lösts och exporten kan nu fortsätta.
• Ärendet med godkännande för export samt framtagande av intyg och listan över anläggningar för export av nötkött till Hong Kong har av- slutats.
• Som följd av intensivt uppföljningsarbete har ett slakteri, som förlora- de sitt exporttillstånd efter Rysslands inspektion 2009, återfått god- kännande att exportera till Ryssland.
• Ett exportintyg för alkoholdrycker har tagits fram.
Arbetet med att lägga in information i en databas för att förenkla be- svarandet av frågeformulär från andra länder slutfördes under året. När tredje land ställer krav på att det ska finnas en lista över godkända ex- portanläggningar tar Livsmedelsverket fram sådana, för att möjliggöra export. Det finns i dag sex länder, som ställer särskilda krav på godkända exportanläggningar. Listor över godkända anläggningar finns på verkets webbplats. Utöver detta arbetar Livsmedelsverket mycket med informa-
tion via webbplatsen, riktad till såväl företag som kontrollmyndigheter. All aktuell exportinformation publiceras på Livsmedelsverkets webbplats och kombineras med e-postmeddelanden till kontrollmyndigheter vid brådskande information. Livsmedelsverket har också en särskild tele- fonjour för import- och exportfrågor, dit såväl kontrollmyndigheter som företag kan vända sig. Livsmedelsverket deltog vid livsmedelsdagarna i Tylösand i september 2012, där berörda företag informerades om vil- ka tjänster myndigheten kan erbjuda när det gäller export av livsmedel. Verket har också deltagit vid ett antal andra möten med företag, för att informera om verksamheten och besvara frågor om export.
Livsmedelsverket och Jordbruksverket har nära samarbete med andra berörda aktörer, till exempel branschorganisationer, Kommerskollegium, Exportrådet, ambassader och departement. Under 2012 genomfördes fle- ra samrådsmöten med branschen, för att stämma av behovet av insatser och prioriteringar. Livsmedelsverket och Jordbruksverket har också haft fem gemensamma möten under 2012, för att effektivisera samarbetet med handläggning av exportärenden. Utöver detta deltar verket tillsammans med andra berörda myndigheter och departement i en arbetsgrupp för sanitära och fytosanitära handelsfrågor under ledning av Landsbygdsde- partementet. Här diskuteras aktuella exportproblem och inom ramen för detta arbete ger Livsmedelsverket också underlag till departementet och till Kommerskollegium när det gäller frågor om handel. Livsmedelsverket har under året deltagit i tre möten i kommissionens arbetsgrupp om sani- tära och fytosanitära handelsfrågor.
Livsmedelsverket har tagit fram en vägledning till kontrollmyndighe- terna om exportkontroll. Vägledningen publicerades 2012 och kombine- rades med ett utbildningstillfälle i Uppsala i oktober. Utbildningen fick mycket bra resultat i utvärderingen. Dessutom genomfördes under våren ett utbildningstillfälle för verkets kontrollpersonal i västra Sverige.
Insatser för att täcka delar av kostnaderna
i den offentliga kontrollen vid slakterier
och vilthanteringsanläggningar
Enligt Livsmedelsverkets regleringsbrev för 2012 ska 102 miljoner kronor av anslaget användas för att täcka kostnader i den offentliga kontrollen av slakteri- och vilthanteringsanläggningar. Nittio miljoner kronor av detta belopp ska användas för att täcka delar av kostnaderna i den offentli- ga kontrollen av slakteri- och vilthanteringsanläggningar. Tolv miljoner kronor ska användas för att täcka delar av kostnaderna i den offentliga kontrollen vid mindre slakteri- och vilthanteringsanläggningar. Livsme- delsverket förbrukade 102 miljoner kronor av anslaget 2012.
Detta gör det möjligt för Livsmedelsverket att sänka kontrollkost- naderna för godkända slakterier och vilthanteringsanläggningar genom nedsatt avgift 2012. En mindre del av anslaget, som inte har gått åt till att sänka avgiften, används till att sänka godkännandeavgiften för fö- retag som har en produktion upp till 1 000 ton per år och till att täcka kostnader för bland annat resor, vilket på sikt minskar timtaxan. Slakte- ri- och vilthanteringsanläggningar med en produktion upp till 200 ton per år betalar motsvarande EU:s minimiavgift per slaktat djur utifrån företagens planerade produktion. Anläggningar som producerar över 200 ton betalar motsvarande 1,14 gånger EU:s minimiavgift. Vid beräkning
av avgiften har euron värderats till tio kronor. Företagens avgift får inte understiga EU:s minimiavgift och den tillämpade kursen innebär relativt liten risk för detta.
De så kallade integrerade verksamheterna slakteri- och styckning vid slakterierna omfattas inte av nedsättningen, eftersom det finns friståen- de anläggningar med motsvarande verksamhet, som inte kan omfattas av avgiftsfinansiering. För de integrerade verksamheterna betalas normal timtaxa. Avgift för kontrollprogram tas från den 1 januari 2012 ut som en separat avgift i förhållande till företagets produktion och sänks inte. Avgiften för övertid eller ”tid utöver ordinarie arbetstid” för vissa anlägg- ningar sänks inte heller.
Tröskeleffekter uppstår mellan anläggningar med produktion över och under 200 ton, eftersom avgiften ökar från motsvarande 1,0 ggr till mot- svarande 1,14 ggr EU:s minimiavgift. Tröskeleffekten blir dock generellt betydligt mindre än vid en modell som bygger på att timtaxan blir lägre (tidsbaserad modell).