När rankingen inom politik, arbetsvillkor samt hälso och sjukvård samman
ställs försvinner till viss del skillnaderna mellan landstingen. Av en möjlig spridning mellan 1 och 21 landar landsting och regioner mellan 8,3 och 13,7.
Att spridningen minskar är naturligt när medelvärden räknas ut, men även en titt på fördelningen av de 25 bästa och sämsta procenten mellan nyckeltalen visar att sambandet mellan rankingen inom respektive område är ganska svagt.
Högst rankat är Kalmar, med ett genomsnitt på 8,3. Därefter följer Väst
manland, Dalarna och Halland. Intressant är att både Kalmar och Halland hör till de 25 procent lägst rankade när det gäller arbetsvillkor.
Lägst rankat är Östergötland med ett genomsnitt på 13,7. Därnäst följer landstinget i Örebro, Kronoberg och region Jönköping med knappt 13, samt Västernorrland och Sörmland på omkring 12.
Det går inte att se någon skillnad mellan landsting/regioner utifrån deras engagemang i jämställdhetsarbete eller angränsande rättighetsfrågor. Både när vi tittar på deltagande i SKLsatsningar och undertecknande av CEMR
deklarationen hamnar den genomsnittliga rankingen på ungefär 11.
figur 39. Sammanvägd ranking inom politik, arbetsliv och service
Högst rankad Landstinget i Kalmar
Lägst rankad Östergötland
Kommunerna
En stor spridning mellan kommunerna när vi väger samman politisk repre
sen tation, arbetsvillkor och service innebär att det finns ett samband mellan rankingen inom de tre områden. Bra ranking inom ett område hänger ihop med bra ranking även inom de andra två områdena, och vice versa.
I sammanräkningen går det att se en tydlig skillnad mellan de bästa och de sämsta kommunerna. Den genomsnittliga rankingen sträcker sig från från 64 till 213. Då den maximala spridningen är från 1 till 290 och detta är en index
ering av samtliga indikatorer måste det ses som en stor spridning, även om de flesta kommuner har en genomsnittlig ranking i spannet mellan 100 och 200.
Högst på listan hamnar Stockholm, med en genomsnittlig ranking på 64.
Sollentuna följer därpå med en ranking på 70,7 varefter Malmö intar tredje
platsen med 71,1 .
Intressant är att kommuner från Storstockholmsregionen dominerar stort i toppen och intar sju placeringar bland de tio bäst rankade.
39 kommuner har ett genomsnittligt rankingvärde bättre än 185. Av dessa tillhör alla utom fyra någon av kommungrupperna storstäder, större städer eller förortskommuner till storstäderna.
Sämst rankade är Ödeshög, Svenljunga och Uppvidinge, med genomsnitt sämre än 210. Av de tio sämst rankade kommunerna tillhör alla utom en n ågon av kommungrupperna pendlingskommuner, varuprodu cerande kom
muner eller förortskommuner till större städer.
Det är tydligt att könsskillnaderna är mindre i vissa kommungrupper än i andra. Att vara i eller i närheten av storstäder tycks ge större möjligheter till jämställdhet än glesbygden. De tre storstäderna har en genomsnittlig ranking
figur 40. Sammanlagd ranking inom politik, arbetsliv och service
Bäst rankade 1. Stockholm 2. Sollentuna 3. Malmö
Sämst rankade 290. Ödeshög 289. Svenljunga 288. Uppvidinge
på 73,5 och samtliga befinner sig bland landets 25 bästa kommuner. Större städer kommer därefter på 105, följt av förortskommuner till storstäder på 116. Sämst genomsnittlig ranking har varuproducerande kommuner (150), pendlingskommuner (147) och turism och besöksnäringskommuner (146).
Dock är skillnaderna stora även inom kommungrupperna. Hässleholm, den sämst rankade kommunen inom gruppen större städer, har en genom
snittlig ranking på 147,5, medan Luleå som ligger bäst till i den kommungruppen ligger på 78,3. Det visar att även om kommunens förutsättningar kan spela roll för utfallet i denna analys, så är de på inget sätt utslagsgivande – kommu
nens utformning av verksamheten spelar roll!
Det går också att se en skillnad mellan kommuner som engagerat sig i jäm
ställdhetsfrågor och inte. Bland dem som inte deltagit i någon SKLsatsning är den genomsnittliga rankningen 146,5, medan den bland de som deltagit i många (6+) är 98,4.
Det finns också ett svagt samband mellan små könsskillnader och att ha ställt sig bakom CEMRdeklarationen, med en genomsnittlig ranking på 128 för undertecknare jämfört med 138 för dem som inte skrivit under.
1. Politisk representation i landsting och regioner
> Andel kvinnor och män i fullmäktige
> Andel kvinnor och män som hoppat av fullmäktige
> Antal kvinnliga LSO
2. Politisk representation i kommunerna
> Andel kvinnor och män i fullmäktige
> Andel kvinnor och män som hoppat av fullmäktige
> Antal kvinnliga KSO
3. Landsting och regioner som arbetsgivare
> Andel kvinnor av samtliga anställda
> Kvinnors och mäns sjukfrånvaro
> Lönegap mellan kvinnors och mäns medianlön
> Andel heltidsanställda kvinnor och män 4. Kommunerna som arbetsgivare
> Andel kvinnor av samtliga anställda
> Kvinnors och mäns sjukfrånvaro
> Lönegap mellan kvinnors och mäns medianlön
> Andel heltidsanställda kvinnor och män 5. Hälso- och sjukvård
> Regelbunden användning av lugnande medel/sömnmedel
> Läkemedelsbehandling efter benskörhetsfraktur
> Behandling med RAAShämmare och betablockerare efter hjärtsvikt
> Dialys genom AVfistel
> Nedsatt psykiskt välbefinnande 6. Utbildning
> Klarat alla delprov i svenska/svenska som andraspråk i åk 3
> Trygghet i skolan, åk 8
> Behörighet till ett yrkesprogram
> Könsnormbrytande val till gymnasiet
> Unga som varken studerar eller arbetar
7. Kultur och fritid samt Individ- och familjeomsorg
> Deltagartillfällen i idrott
> Aktiva låntagare i kommunala bibliotek
> Långvarigt ekonomiskt bistånd 2012–2014 8. Äldreomsorg
> Trygghet på särskilt boende
> Nöjdhet med sociala aktiviteter på särskilt boende
> Fallskador bland personer 80+
> Olämpliga läkemedel, bland äldre 75+
9. Samlad analys av kommunernas service
> Sammanlagd ranking
> Utbildning
> Kultur och fritid
> Individ och familjeomsorg
> Äldreomsorg
10. Politisk representation, arbetsvillkor, service – samlad analys av landsting och regioner
11. Politisk representation, arbetsvillkor, service – samlad analys av kommunerna
Tabell 3. Färgförklaring för rank
De 25 procent som ligger högst i rankingen De 50 procent som ligger i mitten av rankingen De 25 procent som ligger sämst i rankingen
Tabell 4. Färgförklaring för rankvärde Män har högst värde, dvs. m/kv > 1
Jämställt värde, dvs. m/kv & kv/m ungefär = 1 Kvinnor har högst värde, dvs. kv/m > 1
Samlad ranking Landstingsfullmäktige ledamöter, kvot m/kv&kv/m
Valda i landstingsfullmäk-tige som hoppat av, andel i
%, kv-m & m-kv
Antal kvinnliga LSO under mandat
perioderna 2006–2014
Kommungrupp Rank Rankvärde Rank Rankvärde Rank Rankvärde Antal
Blekinge 4 6,5 11 1,14 2 0,7 0
Dalarna 1 4,0 1 1,02 7 2,1 3
Gotland 17 14,5 14 1,15 15 8,8 2
Gävleborg 12 11,5 3 1,03 20 18,2 3
Halland 6 8,5 16 1,22 1 0,2 0
Jämtland 11 11,0 5 1,04 17 12 1
Jönköping 4 6,5 2 1,03 11 7,8 0
Kalmar 14 12,5 9 1,09 16 9,2 0
Kronoberg 21 19,5 18 1,26 21 18,6 3
Norrbotten 17 14,5 20 1,29 9 4,6 1
Skåne 3 5,0 7 1,04 3 0,9 2
Stockholm 9 10,0 6 1,04 14 8,5 0
Sörmland 19 16,5 21 1,37 12 8,1 3
Uppsala 20 18,0 17 1,22 19 15,3 0
Värmland 15 14,0 10 1,13 18 13,6 0
Västerbotten 2 4,5 4 1,03 5 1,1 0
Västernorrland 7 9,0 12 1,14 6 1,5 0
Västmanland 12 11,5 19 1,26 4 0,9 3
Västra Götaland 7 9,0 8 1,04 10 6,4 0
Örebro 15 14,0 15 1,15 13 8,4 3
Östergötland 10 10,5 13 1,15 8 3,3 2