till både fysiskt och
psykiskt välbefinnande.
registrerade aktiviteter, ger den en också en god bild av hur den kommunala fördelningen av bidragen ser ut.
Deltagartillfällen är summan av antalet närvarande deltagare i av Riks
idrottsförbundet godkända sammankomster för vilken föreningen sökt LOK
stöd (Statligt lokalt aktivitetsstöd). LOKstödet ges till aktiviteter för pojkar och flickor 7–20 år. En sammankomst är en ledarledd gruppaktivitet inriktad mot föreningens idrottsliga verksamhet.
Många ungdomar motionerar på egen hand eller i former utanför stödbe
rättigade idrottsföreningar. Nyckeltalet mäter alltså inte aktivitetsnivån bland flickor och pojkar, utan ger en bild av hur kommunens resurser fördelas.
– Kvoten mellan andel kvinnor och män som är aktiva låntagare i kommu-nala bibliotek, antal/1 000 invånare (Kolada, N09809)
Aktiva låntagare ger en bild av vem som använder bibliotekets tjänster och därmed hur de kommunala resurserna fördelas. Men det ger också en finger
visning om vem som läser i samhället, och läsning är en av de främsta nyck
larna till kunskapsinhämtning, som främjar både utbildning och deltagande i det demokratiska samtalet. Det finns dessutom ganska lite statistik över k ultursektorn, som täcker alla kommuner och som presenterar könsupp
delad statistik. Aktiva låntagare på folkbiblioteken är en av få tillgängliga.
Antal aktiva låntagare på biblioteket dividerat med antal invånare totalt, dividerat med 1 000. Med aktiva låntagare avses de som under året utfört minst en transaktion. Avser endast folkbibliotek.
Idrott, antal deltagartillfällen 7–20 år
År 2014 registrerades totalt i landet 25 deltagartillfällen per flicka och 35 per pojke i åldersgruppen 7–20 år, vilket ger en m/kvkvot på 1,4.
Nedbrutet på kommunnivå visar nyckeltalet stor spridning både vad gäller det totala deltagandet och könsfördelningen.
Pojkar dominerar idrotten i de flesta kommuner, bara i 18 kommuner har flickorna fler deltagartillfällen än pojkarna. En överväldigande majoritet av kommunerna har ett kvotvärde på mellan 1 och 2, alltså upp till dubbelt så många deltagartillfällen för pojkar som för flickor.
Några kommuner, med Storuman, Eda och Arjeplog i spetsen, har betyd
ligt högre deltagande bland flickor än bland pojkar. Några andra kommuner, Övertorneå och Lekeberg, har över fyra gånger så många deltagartillfällen för pojkar som för flickor, följda av Ljusnarsberg, Ödeshög och Rättvik med tre gånger så många tillfällen för pojkar.
Elva kommuner redovisar ett praktiskt taget jämnt deltagande.
Det bör nämnas att jämställdhetskvoten inte alls tar hänsyn till det totala antalet deltagare, utan enbart förhållandet mellan flickor och pojkar. I vissa kommuner har föreningslivet arbetat aktivt inkluderande, vilket har inne
burit att de rekryterat många flickor men ännu fler pojkar. Antalet flickor i idrotten kan där vara betydligt högre än i andra kommuner med en kvot när
mare 1. Det går dock inte att se något genomgripande samband mellan fl ickors deltagande över huvud taget och hur likt eller olikt antalet deltagartillfällen
figur 30. Idrott, antal deltagartillfällen 7–20 år
Det går inte att se något samband mellan jämställdheten i idrottsdelta
gande och kommunernas deltagande i SKLsatsningar, och inte heller med undertecknande av CEMRdeklarationen.
Däremot syns ett tydligt samband med kommungrupper, där storstäder uppvisar klart störst könsskillnad, följt av förortskommuner till större städer.
Minst skillnad har kommuner i glesbygden. Kanske kan de större städernas bredare utbud av fritidsaktiviteter bidra till större skillnader mellan könen, det vill säga att flickor söker sig till aktiviteter utanför föreningsidrotten när det finns alternativ?
Sambanden antyder att det är idrottsrörelsens struktur, och utbudet av fri
tidsaktiviteter generellt i kommunen, som mest påverkar jämställdheten i för
delningen av idrottsstöd. De stora skillnader som finns mellan kommuner visar ändå att det finns ett behov av att reflektera både över hur kommunens resurser fördelas och hur idrottsdeltagandet kan påverka ungdomarnas framtida hälsa.
Aktiva låntagare på folkbiblioteken
Totalt sett är nästan dubbelt så många kvinnor som män aktiva låntagare på folkbiblioteken, 348 kvinnor mot 187 män per 1 000 invånare.
När statistiken bryts ner på kommunnivå blir bortfallet emellertid stort, eftersom bara 139 av 290 kommuner har redovisat könsuppdelad statistik (möjligen beroende på ett nytt inrapporteringssystem 2014).
Resultaten visar att kvinnor i stort sett alltid är i majoritet bland aktiva låntagare. I de allra flesta kommuner utgör männen 30 till 40 procent av de aktiva låntagarna. Det beror sannolikt både på att kvinnor läser mer än män, men också på att kvinnor lånar böcker åt hela familjen.
Ett iögonfallande undantag finns: i Fagersta utgör männen 57 procent av de aktiva låntagarna. I två kommuner, Alvesta och Oxelösund, är lika många kvin
nor som män aktiva låntagare. I alla andra kommuner är kvinnor i majoritet.
Lägst andel manliga låntagare har Munkedal med bara 27 procent män bland aktiva låntagare, följt av Torsby, Ydre, Eda och Grums med 28 procent.
Det finns tydliga samband mellan andelen manliga låntagare och kommu
nernas engagemang i jämställdhetsfrågor. De kommuner som inte deltagit i någon SKLsatsning har en genomsnittlig ranking på 74 (av totalt 139), att jämföra med dem som deltagit i fler än 6 aktiviteter, som har en genomsnittlig ranking på 41.
Också kommungrupperna visar tydliga samband. Minst könsskillnad är det i storstäder följt av större städer (genomsnittlig ranking 15 respektive 36). Störst könsskillnad är det i förortskommuner till större städer samt tu
rism och besöksnäringskommuner (genomsnittlig ranking 101 respektive 100). Sannolikt har detta att göra med utbildningsnivån i kommunerna, det är sannolikt att kommuner med fler högutbildade har högre andel manliga låntagare. Det kan också ha att göra med traditioner och kultur på orten.
Sammantaget är det ett relativt homogent nyckeltal, där normer och struk
turer kring mäns och kvinnors läsande tycks slå igenom på resultaten. De tre kommuner som tydligt skiljer ut sig visar att förhållanden går att förändra (med reservation för att vi inte känner till orsakerna till dessa kommuners siffror). Det är alltså väl värt att fördjupa sig i detta nyckeltal och fundera över hur vi kan bryta trenden med få manliga låntagare.
figur 31. Aktiva låntagare på folkbibliotek
Minst
könsskillnad Alvesta, Oxelösund
Lokala studier av vad besökare gör på biblioteket ger delvis en annan bild.
Det är till exempel fler män än kvinnor som besöker bibliotek, men de gör andra saker än att låna böcker, såsom att läsa tidningen eller använda datorer.