Miljöbesparing
[Ton CO2ekv]
Sidlastare
668 159 23,8 % 6,8Baklastare
1 213 96 7,9 % 7,2Frontlastare
546 43 7,9 % 1,6Lastväxlare
760 147 19,4 % 8,4Slamsugare
436 39 7,9 % 5,4Övriga fordon
539 12 2,2 % 0,7Summa 4 222 MWh 497 MWh 11,8 % 30,4 Ton
Tabellen visar på att den högsta möjliga procentuella energibesparing kan göras på sidlastarna samt lastväxlarna och den minsta på ”övriga fordon”. Varför resultatet visar på detta beror nog dels på att det var just sidlastare och lastväxlare vilka jag följde med på fältbesök, den ökade förståelsen genom platsbesöket led till att extra focus lades på dessa avfallsfordon.
32
5. Slutsats
Enligt transaktionsfilen och kvittona på HVO samt diesel-förbrukningen visar det på att
energikartläggningen av transporter hos Lumires fordonsflotta harutförts till 99,8 %. Anledningen till att de återstående 0,2 % inte kartlades var på grund av att tankningarna var registrerade på obefintliga fordonsnummer. Ifall alla åtgärdsförslag utförs är det möjligt att företaget kan spara ca 11,8 % i energiåtgång, vilket motsvarar ca 497 MWh för verksamhetsåret 2017.
Resultatet visar på att båda målen uppfylldes. D.v.s. Att minst 80 % av transporternas
energianvändning kartlades samt att med framtagna åtgärder kunna visa en potentiell energibesparing på minst 10 %.
Övrigt att tänka på:
• Resultaten från åtgärdsförslagen är till stor del baserade på mina egna antaganden samt vad andra transport- eller energibolag anser vara möjligt, därav kan det missvisa i praktiken. • Eftersom metoden ”break-even” har tillämpats en del av de presenterade åtgärdsförslagen fås
ingen större ekonomisk vinning. Emellertid är de ekonomiska besparingarna beräknade med relativt låga bränslepriser och troligtvis är ett högre bränslepris att vänta. Vilket kommer göra åtgärderna desto mer lönsamma.
• Åtgärderna minskar även fordonsslitage, vilket företaget vinner på.
• För att bibehålla en låg energiförbrukning bör fordonen kontrolleras regelbundet. • Vid införande av grön rutt bör kompressionsfrekvensen kollas över.
• För sidlastarna kan sparsam körning öka tidsåtgången, däremot kan grön rutt spara tid. Därav bör en kombination av dessa vara optimalt eftersom båda metoderna sparar på miljön, energin och fordonens slitage.
• En Eco-drive-kurs bör erbjudas till förarna med ett regelbundet intervall.
• Inför energikartläggning anser jag att det är viktigt med fältbesök. Att följa med förarna och se hur fordonen fungerar har givit mig en klart bättre bild utav vilka åtgärder som kan nyttjas. Vid önskad utökning av åtgärdsförslag hos Lumire bör därav fältbesök även göras med de resterande fordonstyperna.
33
5.1 Fortsatt arbete
Nedanför redovisas förslag till fortsatt arbete, vilka inte utfördes i den här fallstudien på grund av en låg besparingsmöjlighet eller tidsbrist.
5.1.1 Alternativt drivmedel, biogas
Biogas är en förnybar gas som framställs av organiskt nedbrytningsbart material. Liksom naturgas består biogas huvudsakligen av metan. Biogas bildas när organiskt material som exempelvis växter, gödsel, källsorterat organiskt hushållsavfall, avloppsvatten från livsmedelsindustrier och slam från avloppsreningsverk bryts ner av bakterier i syrefri miljö. Ur miljösynpunkt har biogasen stora fördelar då det är ett 100 procent förnybart bränsle (E.on, 2018).
Att använda sig utav biogas och marknadsföra detta på rätt sätt, är det stor chans att invånarna blir mer noggranna när de sorterar matavfall. Just eftersom de vet att deras matavfall driver den lokala
godstrafiken och därmed påverkar miljön i deras egna stad.
5.1.2 Empiriskt test – däcktryck
I denna energikartläggning var det planerat att utföra empiriska tester på både sparsam körning och däcktryckets påverkan. Men på grund utav tids- och försöksbrist kunde bara en av dessa testas och därav prioriterades sparsam körning. Jag anser att ett empiriskt test av däcktryckets påverkan på Lumires fordon bör göras för att kunna visa hur det kan påverka bränsleförbrukningen.
5.1.3 Förvärmning hydraulolja
Vintertid ansåg förarna att en del av deras fordon hade problem med hydrauliken, den var helt enkelt segare än vanligt. Därav bör det undersökas ifall det enkelt kan åtgärdas med byte av hydraulikolja eller ifall det går att utföra en sorts förvärmning av oljan.
5.1.4 Anordna sidoarm med möjlighet till dubbellyft
Sidlastaren har i alla tider lyft ett kärl i taget. Men vid införande av grön rutt öppnades en ny dörr, nu finns det faktiskt användning av att lyfta dubbla kärl i ett lyft. För sopkärlens del bör det inte vara några större problem att lösa detta, att hitta ett enkelt och stabilt sätt varpå de kan kopplas fast med varandra. T.ex. en liten anordning på sopkärlet som kunderna kan använda för att koppla fast kärlen.
5.1.5 Nivåmätare metallcontainer
Att nyttja nivåmätare bör fungera vid metallcontainrar då även detta material har en hög densitet. Tyvärr har jag ingen fyllnadsgrad att referera till eftersom Förpackning- och tidningsinsamlingen, FTI vilka är ansvariga för denna data, har bestämt att det är information som inte delas med allmänheten. Dessutom är det nuvarande ett krav att containrar med metall måste tömmas med ett visst intervall på grund av gifter.
34
5.1.6 Ytterligare utökning utav samlingsplatser och samlingskärl
Att använda sig utav mer samlingsplatser och samlingskärl tror jag kan gynna Lumire. Inte bara vid fritidshus men även vid en del villakvarter.
5.1.7 Innovationsbidrag
Införa innovationsbidrag, ett bidrag vilket framhäver innovationer och nytänkande. Att när en anställd finner en lösning vilket klart förbättrar verksamheten, ska de belönas med ett ekonomiskt bidrag. En summa som regleras efter vilken betydelse innovationen har för företaget. T.ex. ifall en anställd finner en innovation vilken sparar företaget 500 tusen kr per år, så får den anställde ett ekonomiskt
engångsbidrag på 50 tusen kr. En liten summa för företaget, men av stor betydelse för den anställde. Jag har själv tidigare arbetat i industriell verksamhet där de har nyttjat just ett bidrag för innovationer. De anställda arbetade med ett annat tänk, vid varje problem som uppstod tog de tid att fundera på en smart lösning för att undvika upprepning av problemet. Genom åren hade de 30-tal personer som arbetade dagligen med maskinen förbättrat den på fler sätt än vad företaget kunnat tänka sig, det sparade företaget miljoner och innovatörerna belönades därefter.
35
Litteraturförteckning
Améen, J. (den 18 Maj 2018). Prisskillnad förbränningsmotor mot elhybridmotor. Brandell, A. (den 26 Mars 2018). Lagkrav.
E.on. (2018). Biogas - förnybar energi. Hämtat från https://www.eon.se/biogas den 02 04 2018 Energimyndigheten. (2017). Energikartläggning. Hämtat från
http://www.energimyndigheten.se/energieffektivisering/foretag-och-organisationer/energikartlaggning/ den 6 April 2018
Jonsson, P. (2007). Effekt av ringtryck på bränsleförbrukning. Linköping: VTI.
Luleå MiljöResurs AB. (2017). Om oss. Hämtat från www.lumire.se/omoss den 27 mars 2018 Meiton, S., & Häglund, G. (2014). Sparsam körning - där tanken bär framåt. Borlänge. NE Nationalencyklopedin AB. (2018). Energieffektivisering. Hämtat från
http://www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/energieffektivisering den 6 April 2018
Nilsson, P. (den 3 Maj 2018). Nivågivare.
OKQ8. (u.d.). Motorolja. Hämtat från https://www.okq8.se/bilwiki/under-motorhuven/motorolja/ den 15 Maj 2018
Pireva. (u.d.). Kärl på samma sida. Hämtat från Pireva:
https://www.pireva.se/hushall/avfall--atervinning/din-sophamtning/sophamtning-for-dig-som-bor-i-villa/karl-pa-samma-sida den 28 Mars 2018
Rutqvist, D. (den 04 Maj 2018). Nivågivare prisuppgifter.
Sveriges Riksdag. (2014). Lag (2014:266) om energikartläggning i stora företag. Hämtat från
www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2014266-om-energikartlaggning-i-stora_sfs-2014-266 den 27 Mars 2018
Trafikverket. (den 13 September 2017). Klimatsmarta val av tunga fordon - Fordons vikt, last och
motor. Hämtat från
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Klimatsmarta-val-av-tunga-fordon/ den 26 Mars 2018 Trafikverket. (den 13 September 2017). Klimatsmarta val av tunga fordon - Hybriddrift av fordon.
Hämtat från https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Klimatsmarta-val-av-tunga-fordon/ den 11 April 2018
Trafikverket. (den 13 September 2017). Klimatsmarta val av tunga fordon - Smörjmedlets inverkan på
fordons bränsleförbrukning. Hämtat från
https://www.trafikverket.se/for-dig-i- branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Klimatsmarta-val-av-tunga- fordon/https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/miljo---for-dig-i-branschen/energi-och-klimat/Klimatsmarta-val-av-tunga-fordon/ den 18 April 2018
Transportstyrelsen. (den 25 Juli 2018). Däcktrycksövervakningssystem. Hämtat från https://www.transportstyrelsen.se/sv/vagtrafik/Fordon/Fordonsregler/allmant-for-vagfordon/Dacktrycksovervakningssystem/ den 7 Augusti 2018
36