LCA - Life Cycle Assessment

LCA analys är en beräkning av energiåtgång, användning av råmaterial och utsläpp. Insamlad data tas fram genom att utföra mätningar

alternativt ta del av redan insamlad data från exempelvis affärssystem (Kyriaki et al, 2018). Vad som ska ingå i en LCA-analys avgörs av analysens mål och avgränsningar. För att ta fram ett mål måste

produktens nuläge specificeras för att kunna definiera ett tydligt mål och vad analysen kan bidra med i produktionen. Specificering av en

produktionsprocess kan vara ett flödesschema som delar in alla processer inom produktionen eller hela livscykeln med externa transporter och leverantörer (Baumann och Tillman, 2004).

Svenska institutet beskriver att standarden ISO 14040:2006 livscykelanalys (LCA) kan vara till hjälp vid:

- Identifiering av möjligheter till förbättring av miljöprestandan hos produkter vid olika tidpunkter i deras livscykel

- Informerande av beslutsfattare inom industri, statliga eller icke-statliga organisationer

- Val av relevanta indikatorer för miljöprestanda, inklusive mätmetoder

- Marknadsföring.

Definitioner hämtade från svenska institutet för standarder ISO 14040:2006:

LCA (livscykelanalys):

“Sammanställning och utvärdering av inflöden, utflöden och den potentiella miljöpåverkan för ett produktsystem under dess livscykel”. Livscykelperspektiv:

“LCA tar en produkts hela livscykel i beaktande, från utvinning och anskaffning av råmaterial, över energi och materialproduktion och tillverkning, till användning samt resthantering och slutgiltig

kvittblivning av uttjänt produkt. Genom en systematisk översikt och ett sådant perspektiv, kan förflyttningen av en potentiell miljöbelastning mellan livscykelns stadier eller individuella processer identifieras och möjligen undvikas.”

Miljöfokus:

“LCA inriktar sig på miljöaspekter och miljöpåverkan hos ett

produktsystem. Ekonomiska och sociala aspekter och påverkan omfattas vanligen inte av en LCA”.

Bredd och omfattning:

“LCA behandlar alla egenskaper och aspekter rörande naturmiljö, mänsklig hälsa och resurser. Genom att alla egenskaper och aspekter behandlas i en studie med tvärsnittsperspektiv kan potentiella

kompromisser identifieras och bedömas”.

Life Cycle Assessment (LCA) består av flera olika steg och faser som ska följas för att förstå systemets omfattning och målet med analysen (ISO 14040:2006).

De fyra steg för LCA utförande är följande: 1. Definition av mål och omfattning

2. Inventeringsanalys (LCI)

3. Miljöpåverkansbedömning (LCIA) 4. Tolkning.

1. Definition av mål och omfattning. Definition av mål och omfattning ska

presentera målet och syftet med analysen. Målet för en LCA ska ange den avsedda tillämpningen, skälet för studiens genomförande, avsedd målgrupp och om resultatet är avsett att användas i jämförande miljöpåståenden avsedda att förmedlas till allmänheten (ISO

14040:2006). I denna studie kommer mål och omfattning att tas fram tillsammans med fallföretaget som presenteras i resultatet.

2. Livscykelinventeringsanalys (LCI). LCI är en fas för inventering av data

till LCA och beskrivs av ISO 14040:2006 som “en inventeringsanalys som inbegriper datainsamling och beräkningssätt för att kvantifiera relevanta inflöden och utflöden för ett produktsystem”. Datainsamling till LCA är den tidskrävande delen och kan variera mellan olika produktionssystem. Datainsamlingen ska bestå av numerisk data från produktionens energiförbrukning och CO2 utsläpp från råmaterial till skrotning. Även utsläpp av vatten eller ämnen som kan ha miljöpåverkan ska tas med i analysen (ISO 14040:2006). För att samla in data till LCA används Life Cycle Inventory (LCI). Metoden samlar in data inom miljömässiga aspekter och kan utföras med hjälp av ett flödesschema som beräknar den totala miljöpåverkan som sätts i relation till

produkten. Vid stora mängder data kan ett orsak-verkan-diagram

(fiskbensdiagram) används som flödesschema som underlättar hantering av många parametrar.

Beräkning av insamlad data sker i följande fem steg:

1. Normalisera insamlad data, både inkommande och utgående från produktionen. Datainsamling kan bestå av olika enheter till exempel årlig förbrukning, skrot i kg, energiförbrukning i kWh eller CO2 utsläpp. 2. Beräkning av alla in- och utflöden mellan aktiviteter. Sätta alla

3. Beräkna flödet som passerar systemets gränser. Här används steg 1 och 2 för att beräkna relation mellan flöden och aktiviteter.

4. Sammanfattning. Tillslut ska resursutnyttjande och utsläpp att sammanställas och ge ett resultat för hela systemet.

5. Dokumentation. Noggrann dokumentation är viktigt för uppföljning av förbättringsarbetet (Baumann & Tillman, 2004).

3. Miljöpåverkansbedömning (LCIA). För att tolka resultatet från LCI

används Life Cycle Impact Assessment (LCIA) som är nästa steg i LCA. Resultat från inventeringsanalysen kan bestå av stora mängder data och vara svår att tolka och jämföra. LCIA kategoriserar alla parametrarna från LCI vilket ger ett mer tolkningsbart resultat som blir lättare att följa upp för vidare arbete. Indelningen karakteriseras efter utsläppens ämne och produktionsområde. Resultat från LCIA ska förklara ingående om utsläppens miljöpåverkan och hur varje parameter står i relation till

andra.

Ett orsak-verkan-diagram kan skapas för att kategorisera data och nå ett viktningsbart resultat (Baumann & Tillman, 2004). LCIA ska bedöma den potentiella miljöpåverkan från LCI resultatet. LCIA processen kopplar inventeringsdata till specifika miljöpåverkanskategorier och gör det möjligt att tolka resultatet och förstå miljöpåverkan (ISO

14040:2006).

Begränsningar inom LCIA. En LCIA behandlar bara de miljöaspekter som anges i mål och omfattning. LCIA kan inte alltid presentera

skillnader mellan miljöpåverkanskategorier och relaterade indikator och inte heller göra en fullständig utvärdering av alla miljöaspekter. Detta kan bero på olika anledningar, bland annat begränsningar inom följande områden:

1. Begränsad utveckling av karakteriseringsmetoder 2. Begränsningar inom LCI-fasen

3. Begränsningar i insamlingen av lämpliga och representativa

inventeringsdata för alla miljöpåverkanskategorier (ISO 14040:2006).

4. Tolkning. I tolkningsfasen av LCA ska både resultatet från

inventeringsanalysen och miljöpåverkansbedömning beaktas.

Tolkningsfasen bör ge resultat som stämmer överens med definition av mål och omfattning. Tolkningsfasen är avsedd att ge en lättförståelig, konsistent och fullständig presentation av det resultat som blev från LCA analysen, som stämmer överens med studiens mål och omfattning (ISO 14040:2006).

När LCA tillämpas ska analysen följa huvuddrag och anpassas efter den analyserade produktionen. Huvuddragen är att bedöma miljöaspekter och miljöpåverkan för hela flödet, eventuellt inkluderas externa transporter.

Eftersom det inte finns ett strikt ramverk för LCA avgörs tid och omfattning av intressenterna, detta innebär att företaget kan tillämpa analysen efter behov. Omfattning och tidsram kan variera under arbetets gång vilket påverkar mål och resultat. Resultatet av LCA kräver egna värderingar eftersom det inte bygger på naturvetenskapliga grunder om hur resultatet ska tolkas. Efter resultat ska en skriftlig slutsats presentera förbättringsförslag för att uppnå målen och en bättre hållbarhet (ISO 14040:2006).

LCA är mycket användbart i en produktion och kan användas för att identifiera så kallade “hot spots” som är den mest kritiska delen i livscykeln med mest miljöutsläpp. Fördelen med LCA är att hela produktionen med externa flöden kan inkluderas i analysen vilket traditionella metoder inte har kunnat göra. Externa flöden innebär hela flödeskedjan med leverantörer, distributörer och transporter till och från anläggningen (Baumann & Tillman, 2004). Inom industrin är det vanligt att försörjningskedjan utgör 80% av den totala miljöpåverkan och bör därför inkluderas i analysen (Ecochain, 2019). Vid tillverkning av produkter där många komponenter köps in kan leverantörernas utsläpp utgöra 60–70% av produktionens totala utsläpp. Leverantörernas utsläpp kan vara svåra att kontrollera och minska men kan förbättras med leverantörskrav och standarder (Baumann & Tillman, 2004).

Enligt Trafikverkets CO2 utsläppsrapport år 2019 släpper en

genomsnittlig lastbil med släp ut 6,7 kg CO2 utsläpp/mil (Trafikverket, 2019).

Intressenterna för LCA är i första hand avdelningar för

produktutvecklingen, försörjningskedjan, marknadsföring/försäljning och den verkställande nivån. Inom produktutveckling är analysen användbar för uppföljning av regler och standarder till nya produkter. För marknadsföring och försäljning kan en LCA-analys användas till att redovisa utsläpp för distributörer och konsumenter. På flera marknader ställs det krav på att produktionens utsläpp ska kunna redovisas. På den verkställande nivån, som innebär beslutsfattande och ledning, används LCA som ett hållbarhetsverktyg för hela verksamheten. Dels för att fatta strategiska beslut men även för att öka konkurrenskraften (Ecochain, 2019).

3.7 Effektivitet och produktivitet i monteringsprocess för manuell