Ledarskapet

Utifrån studiens empiriska data går det inte att slå fast vid att varken män eller kvinnor anammar ett transformativt eller transaktionellt ledarskap inom tränaryrket. Detta styrker det Carless (1998) och Davidson och Burke (1994) poängterar i deras studier, att det inte finns någon betydande skillnad mellan manligt och kvinnligt ledarskap.

Dock visade alla tränare tendenser på det transformativa ledarskapet, då alla i mer eller mindre utsträckning berörde de fyra olika huvudkomponenterna som Bass (1985) presenterar inom det transformativa ledarskapet (autentiskt ledarskap, inspirerande motivation,

intellektuell stimulans och individuell omtanke). Samtliga tränare berättade att de såg sig själva som förebilder i sitt ledarskap vilket kan kopplas till det autentiska ledarskapet. Samtliga tränare svarade även att de arbetade med positiv feedback vilket i sin tur gå att koppla till egenskapen “inspirerande motivation”. Samtliga tränare svarade även att de försökte till den mån det var möjligt att anpassa sitt ledarskap till vilken spelare de hade framför sig. Detta går att koppla till egenskapen “individuell omtanke”, som Haglund (2016) beskriver är starkt knuten till rollen som just coach. Egenskapen “intellektuell stimulans” var svårare att knyta an till, men utifrån hur tränarna valde att agera vid konflikter och hur det arbetade i förebyggande syfte för att det inte skulle uppstå konflikter så går det att se vissa tendenser till denna egenskap. Det går även att argumentera för att denna egenskap inte är lika relevant i en tränares ledarskap, utan lämpar sig bättre på arbetsplatser där man har en ledare och medarbetare. Vilket även är var teorin har sin utgångspunkt.

Gällande de tre egenskaperna för det transaktionella ledarskapet (villkorlig belöning, leda genom avvikelse (passiv) samt leda genom avvikelse (aktiv)) så svarade alla respondenterna att det inte jobbade med belöning eller bestraffning. Vid konflikthantering så instämde alla att det bästa var att avvakta situationen och sedan vidta åtgärder om det behövdes. Detta skulle kunna tyda på att tränarna anammar både det aktiva och de passiva karaktärsdragen av “leda genom avvikelse”. I och med att de arbetar förebyggande för att konflikter inte ska uppstå, men att de samtidigt också kan avvakta tills dess att en konflikt har blivit tillräckligt stor för

att agera. Skulle endast en egenskap behöva väljas av dessa så passar tränarna bättre in på den aktiva skalan i och med att de är medvetna om konflikten, men väljer att avvakta och anpassa sig efter hur konflikter artar sig.

En anledning till att alla tränare påvisade liknande ledarskap kan vara det som Jung, Wu och Chow (2008) nämner när de lyfter ledarens roll som förebild. Att ledare försöker anpassa sitt ledarskapsbeteende efter organisationen och arbetets kontext. I och med att alla fyra jobbar för en fotbollsorganisation samt att de alla arbetar med fotbollsspelare så kan detta vara anledningen till att de alla visar på ett snarlikt ledarskap. En annan viktig aspekt att lyfta vid diskussion kring tränarnas liknande ledarskap rör bestraffning och om det är något som är unikt för just Sverige. Det skulle kunna te sig annorlunda i länder där det finns andra

moraliska och etiska värderingar. Det är också svårt att fastställa att en tränare ej utövar någon bestraffning endast för att den svarade nej på intervjufrågan. En människa behöver inte utöva bestraffning medvetet, men det finns ingenting som säger att det inte skulle kunna ske

omedvetet.

Anders och Anna var aktiva i föreningar på högre nivå där de två tränarna framförde att fokus låg i goda prestationer, där vikten av prestationsmål fördes fram och gav koppling till att det i slutändan skulle ge goda resultat. De båda tränarna tog upp betydelsen av att de som tränare har tillgång till hjälpmedel i form av inspelning av träningar/matcher till hands för att kunna se till de prestationer som laget/individen har presterat. Något som sedan användes för att ge direkt feedback i utvecklande syfte för att nå bättre prestationer. Det kan kopplas till Friman (u.å.) som beskrev det transaktionella ledarskapets fokus vid resultat och vägen för att uppnå dessa, där resultat belönas eller bestraffas samt Kellerman (1984) som menade på att ledaren engagerar sina följare i en relation av ömsesidigt beroende där bidrag från båda sidor erkänns och belönas, i detta fall via erkännandet där tränaren gav feedback på spelarens prestation och på så sätt engagerade spelaren, med ett utvecklande syfte för att nå bättre prestationer som gynnar både spelaren och tränaren. De två tränarna för fram vikten av kopplingen mellan prestationsmål och att nå goda resultat, men ger samtidigt en tydlig distans från att belöna eller bestraffa prestationer. Denna form av ledarskap kan ge ett transaktionellt inslag i form av att det fanns en tanke med prestationsmålen som skulle mynna ut i att laget kunde prestera goda resultat.

befann sig på. Detta är något som Patrik påpekar tydligt då han menar på att om man gjort sitt bästa så är det tillräckligt, prestation före resultat. I dessa två fall läggs inte lika stor vikt vid goda resultat, här ska alla spelare trivas i gruppen och tycka det är roligt med fotboll. Dessa tränare hade inte samma hjälpmedel till hands och det fanns ett annat fokus kring hur man skulle leda spelare. Det ger en distans från Friman (u.å.) och Kellerman (1984) och deras beskrivning av det transaktionella ledarskapets utgångspunkt i att prestera goda resultat. De två tränarna visade som uppgetts tidigare större likheter kopplade till det transformativa ledarskapet och det ses därmed inte finnas någon koppling till det transaktionella ledarskapet.

6.2 Manliga dominansen

Connell (1995) lyfter att idrotten är stark kopplat till genus och män något som stärks ytterligare via Fasting & Pfister (2000) studie där anledningen till den manliga dominansen inom idrott ansågs vara att den är djupt rotad inom idrottskulturen och dess historia.

Människor som befinner sig inom den idrottsliga miljön får ett val, antingen att anpassa sig till de maskulinitetsnormer som finns eller att konstruera sina egna maskulinitetsnormer (Connell 1995). Det kan vara orsaken till att de kvinnliga tränarna uppvisade ett liknande ledarskap som deras manliga motsvarigheter. Det skulle också kunna vara en anledning till kvinnors underrepresentation inom tränaryrket, att flera kvinnor inte lyckas anamma ett ledarskap som är tillräckligt likt det ledarskap som deras manliga motsvarigheter uppvisar och lyckas därmed inte anpassa sig till maskulinitetsnormerna.

En annan anledning till den manliga dominansen inom tränaryrket kan vara, som Anna lyfter, avsaknaden av kvinnliga kontakter i rekryteringsfasen. Hon förklarade att inom just

fotbollsbranschen så måste du känna någon. Hon förklarar även att hon själv känner till massvis med kvinnliga tränare, men att om hon skulle fråga en man som inte har jobbat med damfotboll eller kvinnliga tränare så skulle det vara svårt för honom att nämna några kvinnliga namn men han kan rabbla obegränsat med manliga tränare. Just detta som Anna nämner, kan kopplas till Kanters genusteori om homogen reproduktion. Den manliga dominansen kan förklaras utifrån att de som blir rekryterade är de som är mest lika företagsledare (i detta fallet sportchefen). Enligt Kanter så behöver de som inte är lika

företagsledare besitta unika egenskaper eller kompetenser för att bli rekryterade. De kvinnliga tränarna i denna studie besitter unika kunskaper och erfarenheter i form utav

landslagserfarenhet samt ett nischat ledarskap kring utveckling av spelare. Detta kan vara ytterligare en anledning till att dessa kvinnor har blivit rekryterade trots den manliga

dominansen. Detta bekräftar även det Hasbrook, Hart, Mathes och True (1990) konstaterar om de kvinnliga tränarna, att kvinnor ofta är mycket kompetenta, om inte än mer kompetenta än männen.

Anders styrker Kanters teori kring att företagsledaren rekryterar den som har de fysiska och/eller sociala attribut då han nämner att han inte tror att en kvinna i en ledande position skulle ta ett nej från en annan kvinna lika lättvindigt som en man skulle göra. Och att kvinnorna skulle jobba hårdare för att få in den tilltänkta kvinnan i verksamheten. Hade det varit en man som var företagsledare hade den endast ryckt på axlarna och gått vidare till nästa på tur.

För att få in mer kvinnor i branschen menade Anna på att tränarutbildningar borde subventioneras för kvinnor så att fler klubbar har råd att skicka fler kvinnor. Anders och Patrik instämde att politiker och kommunen måste ta ett större ansvar än vad de tar i

dagsläget. Detta genom att se över hur ekonomin fördelas bland män och kvinnor. Projektet

Plus 10 000 visar på att förbunden är medvetna om problemet och gör något för att förbättra

situationen. Om projektet lyckas och fler kvinnliga tränare rekryteras så faller detta inom ramen för vad Knoppers (1987) belyser, att det ökande deltagandet av kvinnor utmanar den hegemoniska maskuliniteten som råder inom idrotten.

7. Slutsignal

I det avslutande kapitlet besvaras studien frågeställningar och syfte. Vidare framförs forskningsbidraget och förslag till framtida forskning.

7.1 Slutsatser

För att tydliggöra vad studien undersöker så kommer syftet och frågeställningarna att presenteras igen.

Syftet med denna studie är att belysa de bakomliggande faktorerna till den manliga dominansen bland fotbollstränare utifrån ett genusperspektiv.

Frågeställningar:

• Har kvinnliga tränare mindre kunskap och/eller erfarenhet än vad män har av fotboll? • Vilket slags ledarskap är det som anammas av kvinnliga och manliga fotbollstränare? Slutsatsen av denna studie är att den manliga dominansen inom tränaryrket går att förstå utifrån faktorerna ekonomiska förutsättningar, familj, karriär, historia, tradition och

förebilder. Ytterligare en slutsats är att kvinnor varken har mer eller mindre kunskap och/eller

erfarenhet än sina manliga motsvarigheter, och det vore därför felaktigt att säga att den manliga dominansen beror på att män har mer kunskap och erfarenheter än kvinnor. Dessutom går det ej att dra någon generell slutsats att kvinnor anammar ett visst typ av ledarskap och män ett annat typ av ledarskap (Carless 1998; Davidson & Burke 1994; Hughes, Ginnett & Curphy 2002). Dock fann vi en faktor, utöver de som kunde skildras från teorin, som bedömdes som betydelsefull för hur tränarna utövade sitt ledarskap. Faktorn var

nivån de verkade på. Resultaten visade stora skillnader mellan tränarnas ledarskap beroende

på om de var på en senior-/landslagsnivå eller en ungdomsnivå. Senior-/landslagstränare tenderade att ha ett mer transaktionellt ledarskap medan de tränarna på ungdomsnivå tenderade att ha ett mer transformativ ledarskap.

En faktor som Kanter (1977) samt Stangl och Kane (1991) framför som avgörande till den manliga dominansen är begreppet homogen reproduktion där den dominerande gruppen reproducerar sig själva. Det är något som utifrån studien kan ses som otillräckligt att enbart kunna dra en slutsats utifrån. Det problem som finns anses grunda sig på fler faktorer som är

av mer avgörande karaktär för att den manliga dominansen ser ut som den gör i tränaryrket idag, där det upplevs som otillräckligt att förklara den manliga dominansen utifrån att en anställning av fler kvinnliga sportchefer automatiskt skulle göra att det anställdes fler kvinnliga tränare.

Kvinnors underrepresentation inom tränaryrket kan istället förstås utifrån de begränsningar som finns gällande ekonomiska ersättningar. Många klubbar har inte råd att finansiera

tränarutbildningar samt att kvinnorna inte ser någon vinning i att fortsätta som tränare efter en (eventuell) lång karriär som spelare där man har fått slita för att få ihop vardagen. Istället väljer kvinnor att satsa på familj och en annan karriär där man vet att den ekonomiska ersättningen är god. En annan aspekt som kan förklara kvinnors underrepresentation är historia och tradition. Idrotten har länge varit manspräglad och skapad av just män, och därav kan det vara svårt för kvinnor att bryta den “norm” som länge har varit. Den sista aspekten som kan förklara kvinnors underrepresentation är avsaknaden av förebilder. Bland både gamla som unga är förebilder viktigt för att kunna motiveras till att ta samma steg i sin karriär och förhoppningsvis utvecklas och nå samma framgång. En avsaknad av kvinnliga förebilder ger ett mindre intresse bland unga tjejer/kvinnor att ta sig an en tränarkarriär, då man har

vetskapen att det är svårt för kvinnor att lyckas och man har ingen att se upp till förutom alla de män som skördat framgångar inom tränaryrket.

7.2 Studiens bidrag

Det bidrag som denna studie för med sig är att hjälpa till med en ökad förståelse till att det inom svensk fotboll finns en underrepresentation av kvinnliga fotbollstränare, där studien framhäver de faktorer som kan ligga till grund för detta och vilka faktorer som kan utveckla och få fram fler kvinnliga tränare i framtiden. Vi belyser ett problemområde där kvinnor inte känt sig välkomnade in i tränaryrket och det visar sig finnas flera faktorer bakom att det utvecklats till en mansdominerad miljö. Vad studien också fann var att nivån var en

avgörande faktor för vilket ledarskap som anammas. Det ska tilläggas att denna studie varit begränsad innehållsmässigt till att fokusera på ett fåtal tränare vilket gjort att resultatet ej kan förkasta tidigare forskning inom ämnet. Dock kan denna studie ses som ett komplement till de studier som redan finns på området då den bidrar med nya infallsvinklar och förklaringar till problemet.

7.3 Framtida studier

En tanke för vidare forskning inom området har med tiden vuxit fram där vi kunnat identifiera vissa olikheter i ledarskapet beroende på vilken nivå tränaren befann sig på. Detta är något vi skulle tycka var intressant att i framtiden studera mer djupgående, om ledarskapet tenderar att se olika ut beroende på vilken nivå inom fotbollen som tränaren verkar i. Detta grundar vi på de intervjuer som genomfördes där skillnader tycktes finnas gällande fokus kring sportslig framgång som fick tränare att uppträda på ett annat sätt i den miljön. Det hade även varit intressant att utifrån vårt syfte med studien koppla in andra delar av klubbledningen för att få ett annat perspektiv på hur de anser att situationen ser ut. Detta skulle kunna tänkas vara i form av sportchefer som spelar en avgörande roll i vilka tränare som faktiskt anställs och om deras syn skiljer sig åt gentemot vad tränarna själva anser.

8. Källförteckning

Böcker

Avolio, B.J. (2011). Full Range Leadership Development. 2: a uppl. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc. E-Bok.

Bass, B.M. (1985). Leadership and performance beyond expections. New York: Free Press. Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e upplagan. Malmö: Liber.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 2a upplagan. Malmö: Liber.

Burns, J.M. (1978). Leadership. New York: Harper & Row.

Connell, R.W. (1995). Masculinities. Los Angeles: University of California Press. Connell, R. & Pearse, R. (2015). Om genus. 3., uppl. Göteborg: Daidalos.

Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2:a upplagan. Malmö: Gleerups.

Davidson, M. J., & Burke, R. J. (1994). Women in Management: Current Research Issues. London: Paul Chapman Publishing.

Eagly, A. H. (1987). Sex differences in social behavior: A social-role interpretation. New York: Psychology Press.

George, J. M., & Jones, G. R. (2012). Understanding and Managing Organizational Behavior. 6: a uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Hughes, R. L., Ginnett, R. C., & Curphy, J. G. (2002). Leadership: enhancing the lessons of

experience. London: McGraw-Hill.

Jacobsen, D (2002) Vad, hur och varför? Lund: Studentlitteratur.

Jacobsen, D. (2017). Hur genomför man undersökningar? 2:a uppl., Lund: Studentlitteratur. Kanter, R. M. (1977). Men and women of the corporation. New York: Basic Books .

Kellerman, B. (1984) Leadership: Multidisciplinary perspectives. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011) Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv, 3 uppl, Malmö: Liber.

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:e uppl., Lund: Studentlitteratur.

Repstad, P. (1993). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap Lund: Studentlitteratur.

West, A. & Brackenridge, C. (1990). Wot! No Women Coaches?! Sheffield Hallam University Press.

Wijma, B., Smirthwaite, G. & Swahnberg, K. (2010). Genus och kön inom medicin- och

vårdutbildningar. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Andersson, P. (2013). Krönika: Hotar ridsporten manligheten? Hippson.

https://www.hippson.se/artikelarkivet/kronikor/kronika-hotar-ridsporten- manligheten.htm [2019-11-27]

Carlsson, P. (2019). Nederländsk sportchef: ”Jag skulle aldrig anställa en kvinnlig tränare

för ett herrlag”. https://www.fotbollskanalen.se/vm2019/nederlandsk-sportchef-jag- skulle-

aldrig-anstalla-en-kvinnlig-tranare-for-ett-h/ [2019-11-12] Fogis. (2019a). Om SvFF. https://fogis.se/om-svff/ [2019-11-13]

Fogis. (2019b). Socialt ansvarstagande. https://fogis.se/socialt-ansvarstagande/svff/ [2019-11-13]

Friman, O. (u.å.) Transaktionellt ledarskap – Den stora guiden. Formell. https://formell.se/transaktionellt-ledarskap/ [2019-11-24]

Haglund, A. (2016). Transformativt ledarskap. Astrakan. https://www.astrakan.se/transformativt-ledarskap/ [2019-11-24]

Hamidi-Nia, G. (2019). Bara sex länder i världen är jämställda – Sverige är ett av dem. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/bara-sex-lander-i-varlden-ar-jamstallda-sverige-ar- ett-av-dem [2019-11-12]

Hedin, A. (2008). En liten lathund om kvalitativ metod med tonvikt på intervju. Tillgänglig: https://studentportalen.uu.se/uusp-filearea-

tool/download.action?nodeId=459535&toolAttachmentId=108197 [2020-01-03] Hjelm, J. & Olofsson, E. (2003). Genombrottet för svensk damfotboll.

http://www.idrottsforum.org/articles/hjelm_olofsson/hjelm_olofsson030921.pdf [2019-11-14]

Nationalencyklopedin. (2019). Fotboll.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fotboll [2019-11-13] Ridsport. (2009). Tjejsport och gubbstyre?

http://www3.ridsport.se/Arkiv/Resultat-2002/11-November/Tjejsport-och-gubbstyre/ [2019-11-27]

Riksidrottsförbundet. (2019). RF arbetar med jämställdhet. https://www.rf.se/RFarbetarmed/jamstalldhet [2019-11-12]

Svensk fotboll. (2019). ’’Fler kvinnor och tjejer som ledare innebär fler ledare med nya perspektiv. Det kommer alla vinna på, inte minst fotbollen’’.

https://www.svenskfotboll.se/nyheter/svff/2019/7/ostergotlands-ff2/ [2019-11-19] Sundberg, A. (2019). Almgren enda kvinnliga tränaren i herrallsvenskan: "Jag är inte

förvånad". https://www.fotbollskanalen.se/allsvenskan/almgren-enda-kvinnliga- tranaren-i-

herrallsvenskan-jag-ar-inte-forvanad/ [2019-11-12]

Tidskriftsartiklar

Svensk fotboll. (2014). Därför satsar vi inte på en tränarkarriär. Magasinet fotboll, (1), ss. 26- 27.

Vetenskapliga artiklar

Anderson, E. (2009). The Maintenance of Masculinity Among the Stakeholders of Sport.

Sport Management Review 12 (1), ss. 3-14.

Avolio, B. J., Bass, B. M., & Jung, D. I. (1999). Re-examining the components of

transformational and transactional leadership using the Multifactor Leadership Questionnaire.

Journal of Occupational and Organizational Psychology, 72, 441-462.

Bass, B. M., & Avolio, B. J. (1993). Transformational leadership theory: A response to critiques. Leadership and Research: Perspectives and direction, ss. 49-80 California: Academic Press.

Bass, B. M., Avolio, B. J., & Atwater, L. (1996). Transformational and transactional leadership of men and women. Applied phsychology: An International Review, 45(1), ss. 5- 34. Doi: 10.1111/j.1464-0597.1996.tb00847.x

Carless, S. A. (1998). Gender Differences in Transformational Leadership: An Examination of Superior, Leader, and Subordinate Perspectives. Sex roles, 39(11-12), ss. 887-902. Channon, A. (2014). Towards the “Undoing” of Gender in Mixed-Sex Martial Arts and Combat Sports. Societies, 4(4), ss. 587-605. Doi: 10.3390/soc4040587

Claringbould, I. & Knoppers, A. (2008) Doing and Undoing Gender in Sport Governance. Sex

Roles 58, ss. 81–92.

Duncan, M. C. (1990). Sports Photographs and Sexual Difference: Images of Women and Men in the 1984 and 11988 Olympic Games. Sociology of Sport Journal, 7(1), ss. 22- 43. Eagly, A. H., & Johnson, B. T. (1990). Gender and leadership style: A meta-analysis.

Psychological Bulletin, 108(2), 233–256. Doi: 10.1037/0033-2909.108.2.233

Fasting, K. & Pfister, G. (2000). Female and male coaches in the eyes of female elite soccer players. European Physical Education Review, 6(1), ss. 91-110. Doi:

10.1177/1356336X000061001

Hasbrook, C. A., Hart B. A., Mathes, S. A., & True, S. (1990). Sex bias and the validity of believed differences between male and female interscholastic athletic coaches. Research

Judge, T. A., & Piccolo, R. F. (2004). Transformational and transactional leadership: A meta- analytic test of their relative validity. Journal of Applied Psychology, 89(5), ss. 755-768. Jung, D., Wu, A. & Chow, C. W. (2008). Towards understanding the direct and indirect effects of CEOs' transformational leadership on firm innovation. The Leadership Quarterly, 19(5), ss. 582–594.

Knoppers, A. (1987). Gender and the Coaching Profession. Quest, 39(1), ss. 9-22. Doi: 10.1080/00336297.1987.10483853

Lyras, A. & Hums, A. (2013). Sports and social change: The Case for Gender Equality.

Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 80(1), ss. 7-21.

Rosener, J. B. (1990). Ways Women Lead. Harvard Business Review, 68, ss. 119-125. Stangl, J. M., & Kane M. J. (1991). Structural Variables That Offer Explanatory Power for he Underrepresentation of Women Coaches Since Title IX: The Case of Homologous Reproduction. Sociology of Sport Journal, 8(1), ss. 47-60. Doi: 10.1123/ssj.8.1.47

Staurowsky, E. (1990). Blaming the victim: Resistance in the battle over gender equity in intercollegiate athletics. Journal of Sport and Social Issues, 20 (2), ss. 194-210.

Turner, J. R., & Müller, R. (2005). The Project Manager’s Leadership Style as a Success Factor on Projects: A Literature Review. Project Management Institute, 36(1), ss. 49-61. van Engen, M. L., & Willemsen, T. M. (2004). Sex and Leadership Styles: A Meta-Analysis of Research Published in the 1990s. Psychological Reports, 94(1), ss. 3-18.

Bilaga

Intervjuguide

Introduktion