Legitimering och texturval

Vad tillför diskussionen kring legitimering av texturval till detta arbete? Legitimering av texturval i antologierna lyfter upp det viktiga i att diskutera vilken makt författarna besitter. Dessa antologier arbetas

med på daglig basis i de svenska skolorna. Det är dessa verk som eleverna läser och arbetar med och dessa författare som eleverna bekantas med.

Ett exempel på hur läromedel och antologier kan bidra till bildandet av klassrumskanon är legitimeringen av texturvalet i Litteraturen lever. Jansson (2005) menar att denna antologi är en vägledning för tillägnandet av gamla, odödliga verk som är så bra att de överlevt. Genom en sådan formuleringen pekar Jansson på att de verk som tas upp i antologin är klassiker, viktiga för alla som lever i västvärlden. Det är en tydlig koppling till en västerländsk kanon. Ett annat exempel är legitimering som presenteras i antologin

Texter med känsla. I denna antologi har författarna varit väldigt tydliga med att de verk som presenteras i

antologin är västerländska klassiker som tillhör kanon. Utöver det är författaren tydlig med att påpeka att även om litteraturkanon är osynlig i Sverige så är den egentligen synlig då varje ”bildad människa” (författarens ordval) vet vilka verk som alla bör känna till och dessa verk ingår i denna antologi. Författarnas formuleringar tyder starkt på åsikter om vilken litteratur som är viktig att undervisa i och att en person som känner till dessa verk anses vara bildad. Det är en tydlig koppling till kulturellt kapital. Bildade människor tillägnar sig kunskap om olika verk vilket gör att de kan navigera bättre bland andra verk oavsett om de liknar de studerade verken just för att det finns kopplingar mellan verk som gör att en person som inte fått den kunskapen och ramverket inte kommer kunna navigera eller förstå konst och litteratur på samma sätt och har därmed lägre kulturellt kapital.

Flera av de svensklärare som besvarat enkäten menar att tillgängligheten styr valet av litteratur som eleverna kommer att arbeta med. Sådana böcker som finns på biblioteket, på svenskinstitutionen eller bland kollegor är verk som kommer att användas. En del av de tillfrågade lärarna använde internet i form av webbsidor som litteraturbanken eller projekt Runeberg medan andra använde det för att få texter i PDF-format från andra lärare i Facebookgrupper. Det fanns inte en helhetlig bild av legitimeringen av urvalet; vissa lärare såg svenskämnet som ett färdighetsämne där litteraturen blir ett bra verktyg för att utveckla elevernas språk, andra lärare såg ämnet som ett litteraturhistoriskt ämne som handlade om att förmedla västerländsk kanon till eleverna eftersom det är viktiga verk att känna till. Andra lärare valde istället att välja skönlitterära texter som låter eleverna reflektera, diskutera, lära sig något mer om dem själva och omvärlden. Dessa åsikter speglas i vilka fristående verk som nämndes av svensklärarna i enkäten då litteratur som tjänar alla tre syften hittades i förteckningen. Majoriteten tillhörde dock litteratur som ger starka läsupplevelser och som eleverna kan relatera till, således den tredje formen som nämndes av Olin-Scheller (2006, s. 93–97). Många av verken tillhörde även fiction-genren vilket styrker påståendet. Varför är lärarnas legitimering och texturval viktiga i sammanhanget? Varje lärare legitimerar urvalet utifrån egna anledningar och sin syn på svenskämnet. Det gör att varje klassrumskanon är unik och det är det vackra i sammanhanget. Det kan uppfattas problematiskt eftersom eleverna inte studerar samma litteratur och därmed heller inte får samma referensram eller kunskap. Studerandet av olika verk bidrar

dock till att olika individer kan utveckla varandras kunskap och referensram i mötet med varandra då de kan dela med sig av den kunskap de besitter om de verk de studerat. Någonstans måste lärarna välja och sålla bland de skönlitterära verken för att avgöra vilka av dem som eleverna kommer att få arbeta med. Efteråt, i mötet med andra elever eller andra medborgare senare i vuxen ålder, kommer dessa individer kunna dela med sig av sin kunskap och ta del av andras kunskap och på det sättet täcka en mycket större referensram som innefattar verk från hela världen som är skriven av både män och kvinnor och innehåller blandat med klassiska verk, barn- och ungdomslitteratur, noveller, pjäser och poesi.

Skulle det i så fall vara bättre för svenska elever med en styrd, synlig litteraturkanon eller en oreglerad och osynlig sådan? En styrd, reglerad litteraturkanon i svenskämnet skulle innebära att en väldigt liten del av världslitteraturen tas upp och behandlas i svenskämnet. Eftersom det inte är lärarna som får välja det, blir det även mycket svårare att anpassa det efter aktuella klasser och individer. Å andra sidan skulle styrd och synlig litteraturkanon innebära att eleverna har samma referensram som möjliggör tolkning av andra verk. Det förutsätter dock att de verk som eleverna i sin tur stöter på kan förstås utifrån verk i den nationella litteraturkanon. En oreglerad och osynlig kanon kan upplevas bidra till minskad jämlikhet mellan utbildningarna då olika program, på olika skolor i olika kommuner får ta del av olika verk. Samtidigt är svensklärarna yrkesutövare och känner sina klasser, de behov som finns och vilka teman eller verk som eleverna borde få ta del av. Utöver det bidrar mångfalden i kunskapen till givande möten där varje individ kan bidra med sin kunskap. På det sättet täcks, generellt i hela landet, mycket större omfång av verk även om antalet verk som arbetas med i klassrummet förblir densamma.

5. Källförteckning

Alagic, Zoran. ”Litterär kanon – igen”. Lärarnas riksförbund, 18 november. https://www.lr.se/opinion--debatt/pressbloggen/2017/2017-11-18-litterar-kanon---igen, 2017. [2020-04-12].

Ammert, Niklas. ”Om läroböcker och studiet av dem”. I Att spegla världen: Läromedelsstudier i teori och

praktik. Ammert, N. (red.). Lund: Studentlitteratur, 2011, s. 25–42.

Bergsten, Staffan. Litteraturhistoriens grundbegrepp. Lund: Studentlitteratur, 2004.

Brink, Lars. Gymnasiets litterära kanon. Urval och värderingar i läromedel 1910–1945. Uppsala: Reklam & Katalogtryck, 1992.

Brink, Lars. ”Skönlitteraturens väg till klassrummet – om läsarkarriär, skolkanon och verklighetsanpassning”. I Läsa bör man …? Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Kåreland, L. (red.). Stockholm: Liber, 2009, s. 38–65.

Brink, Lars. ”Konsensus om kanon? Kanonbild och ämnesuppfattning hos 75 litteraturlärare”. I Kanon

och tradition. Ämnesdidaktiska studier om fysik-, historie- och litteraturundervisning. Brink, L.

& Nilsson, R. (red.). Gävle: Högskolan i Gävle, 2006, s. 149–180.

Brodow, Bengt. & Rininsland, Kristina. Att arbeta med skönlitteratur i skolan – praktik och teori. Lund: Studentlitteratur, 2009.

Bryman, Alan. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber, 2018.

Carle, Jan. ”Pierre Bourdieu och klassamhällets reproduktion”. I Moderna samhällsteorier. Traditioner,

riktningar, teoretiker. Månson, P. (red.). Stockholm: Norstedts, 2011, s. 373–414.

Cederholm, Pia. & Danell, Anders. (red.). Texter med känsla. Malmö: Gleerups Utbildning, 2009. Dahl, Christoffer. Litteraturstudiets legitimeringar. Analys av skrift och bild i fem läromedel i litteratur

för gymnasieskola. Göteborg: Göteborgs universitet, 2015.

Edvardsson, Jenny. Metafor 2. Svenska 2 för gymnasiet. Malmö: Gleerups, 2018.

Englund, Boel. Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett

kulturellt åter-skapande. Stockholm: HLS Förlag, 1997.

Ekengren, Hans-Eric. & Lorentzson-Ekengren Brita. Ekengrens svenska. Litteraturbok 1. Stockholm: Natur och Kultur, 2002a.

Ekengren, Hans-Eric. & Lorentzson-Ekengren, Brita. Ekengrens svenska. Textbok A. Stockholm: Natur och Kultur, 2002b.

Ekengren, Hans-Eric. & Lorentzson-Ekengren, Brita. Ekengrens svenska. Litteraturbok 2. Stockholm: Natur och Kultur, 2003a.

Ekengren, Hans-Eric. & Lorentzson-Ekengren, Brita. Ekengrens svenska. Textbok B. Stockholm: Natur och Kultur, 2003b.

Erlandsson-Svevar, Kerstin & Thorbjörnsson, Hans. Plus Antologi 1. Stockholm: Bonnier Utbildning, 2003a.

Erlandsson-Svevar, Kerstin & Thorbjörnsson, Hans. Plus Antologi 2. Stockholm: Bonnier Utbildning, 2004a.

Erlandsson-Svevar, Kerstin & Thorbjörnsson, Hans. Plus Grundbok 1. Stockholm: Bonnier Utbildning, 2003b.

Erlandsson-Svevar, Kerstin & Thorbjörnsson, Hans. Plus Grundbok 2. Stockholm: Bonnier Utbildning, 2004b.

From, David. Libers litteratur. Stockholm: Liber, 2019.

Graeske, Caroline. Fiktionens mångfald. Om läromedel, läsarter och didaktisk design. Lund: Studentlitteratur, 2015.

Jansson, Ulf. Levande texter. Stockholm: Liber, 1998. Jansson, Ulf. Litteraturen lever. Stockholm: Liber, 2005.

Jeppsson, Tomas, Lindqvist, Anders, Lindqvist, Karl & Sjöstedt, Bengt. (red.). Människans texter,

Antologin. Lund: Studentlitteratur, 2012.

Järvinen, Margaretha. ”Pierre Bourdieu”. I Klassisk och modern samhällsteori. Andersen, H. & Kaspersen, L. (red.). Lund: Studentlitteratur, 2007, s. 263–278.

Kanonudvalget. Dansk litteraturs kanon. Köpenhamn: Undervisningsministeriets forlag, 2004.

Karlsohn, Thomas. ”Kanon och kritik. En debatt och några eftertankar”. I Kanon ifrågasatt.

Kristdemokraterna. ”En skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter”. Kristdemokraternas

skolrapport 2013.

https://kristdemokraterna.se/wp-content/uploads/2016/11/En-skola-där-ingen-hålls-tillbaka-och-ingen-lämnas-efter2013.pdf, 2013. [2020-04-11].

Kåreland, Lena. ”Inledning”. I Läsa bör man…? – den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Kåreland, Lena (red.). Stockholm: Liber, 2009, s. 9–15.

Lagerholm, Per. Språkvetenskapliga uppsatser. Lund: Studentlitteratur, 2010.

Liljestrand, Jens. ”Gå hem och läs böcker, Ebba Busch Thor!”. Expressen, 16 november. https://www.expressen.se/kultur/jens-liljestrand/ga-hem-och-las-bocker-ebba-busch-thor/, 2017. [2020-04-12].

Lindenbaum, Maja. ”Partiledaren Ebba Busch Thor (KD) testades i litteratur – svarade fel på alla frågor”.

Sveriges Television, 16 november.

https://www.svt.se/kultur/partiledaren-ebba-busch-thor-testades-i-litteratur-svarade-fel-pa-alla-fragor, 2017. [2020-04-11].

Lyberg Mogensen, Annika, Carlstrand-Skoog, Ewalisa, Lindskog, Runo, Widing, D., Husén, Lennart, Rydén, H., Eriksson, D., & Holmstrand, S. Ess i svenska 7 Antologi. Stockholm: Natur & Kultur, 2007a.

Lyberg Mogensen, Annika, Carlstrand-Skoog, Ewalisa, Lindskog, Runo, Widing, Dick, Husén, Lennart, Rydén, H., Eriksson, D., & Holmstrand, S. Ess i svenska 8 Antologi. Stockholm: Natur & Kultur, 2008.

Lyberg Mogensen, Annika, Carlstrand-Skoog, Ewalisa, Lindskog, Runo, Widing, Dick, Husén, Lennart, Rydén, H., Eriksson, D., & Holmstrand, S. Ess i svenska 9 Antologi. Stockholm: Natur & Kultur, 2009a.

Lyberg Mogensen, Annika, Carlstrand-Skoog, Ewalisa, Lindskog, Runo, Widing, Dick, Husén, Lennart, Rydén, H., Eriksson, D., & Holmstrand, S. Ess i svenska 7 Lärobok. Stockholm: Natur & Kultur, 2007b.

Lyberg Mogensen, Annika, Carlstrand-Skoog, Ewalisa, Lindskog, Runo, Widing, Dick, Husén, Lennart, Rydén, H., Eriksson, D., & Holmstrand, S. Ess i svenska 9 Lärobok. Stockholm: Natur & Kultur, 2009b.

Mahovic, Amela. & Haimi, Rebecca. “Sågar förslag om klassikerlista i skolan”. Sveriges Television, 7 juli. https://www.svt.se/kultur/bok/varnar-for-forslag-om-goda-varderingar-i-skolan, 2016. [2020-04-12].

Malmgren, Lars-Göran. Svenskundervisningen i grundskolan. Lund: Studentlitteratur, 1996.

Markstedt, Carl-Johan. & Eriksson, Sven. Svenska impulser 1. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2008a. Markstedt, Carl-Johan. & Eriksson, Sven. Upplev litteraturen 1. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2008b. Markstedt, Carl-Johan. & Eriksson, Sven. Svenska impulser 2. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2010. Markstedt, Carl-Johan. & Eriksson, Sven. Upplev litteraturen 2. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2011. Markstedt, Carl-Johan. & Eriksson, Sven. Svenska impulser 3. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2013. Markstedt, Carl-Johan. & Eriksson, Sven. Upplev litteraturen 3. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2014. Molloy, Gunilla. Skolämnet svenska – en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur, 2007.

Nationalencyklopedin. Kanon. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kanon-(litteraturvetenskap), u.å. [2020-06-05].

Norsk litteraturfestival. ”Norsk litterær kanon”. Norsk Litteraturfestival – Sigrid Undset-dagene, https://litteraturfestival.no/norsk-litteraer-kanon/, u.å. [2020-05-23].

Olin-Scheller, Christina. Mellan Dante och Big Brother. En studie om gymnasieelevers textvärldar. Karlstad: Universitetstryckeriet, 2006.

Peña, Cecilia, Eriksson, Lisa. & Guvå, Laila. Svenska Direkt 9. Stockholm: Sanoma Utbildning, 2012. Persson, Magnus. Den goda boken. Samtida föreställningar om litteratur och läsning. Lund:

Studentlitteratur, 2012.

SFS 1998:1191. Personuppgiftsförordning. Stockholm: Justitiedepartementet L6. SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Justitiedepartementet L6.

SFS 2003:460. Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2019:504. Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skoglund, Svante. & Waje, Lennart (red.). Svenska timmar, Antologin. Malmö: Gleerups Utbildning, 2000.

Skolverket. Kursplan för svenska. Stockholm: Skolverket, 2011a. Skolverket. Ämnesplan för svenska. Stockholm: Skolverket, 2011b.

Strand, Daniel. ”Den fåfänga jakten på svenskheten”. Aftonbladet, 22 november. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/p6gOz6/den-fafanga-jakten-pa-svenskheten, 2017. [2020-04-12].

Ullström, Sten-Olof. ”Frågor om litteratur – om uppgiftskulturen i gymnasieskolan”. I Läsa bör man …?

Den skönlitterära texten i skola och lärarutbildning. Kåreland, L. (red.). Stockholm: Liber, 2009,

s. 116–143.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet, 2002.

Wickström, Cecilia. ”Skapa svensk litteraturkanon”. Sydsvenskan, 22 juli. https://www.sydsvenskan.se/2006-07-21/skapa-svensk-litteraturkanon?redirected=1, 2006. [2020-04-11].

Wikman, Tom. På spaning efter den goda läroboken. Åbo: Åbo Akademis Förlag, 2004.

Williams, Anna. Stjärnor utan stjärnbilder. Kvinnor och kanon i litteraturhistoriska översiktsverk under

1900-talet. Möklinta: Gidlunds Förlag, 1997.

Yifter-Svensson, Filip. ”Inför kanon för Ebba Busch Thors skull!”. Sydsvenskan, 16 november. https://www.sydsvenskan.se/2017-11-16/filip-yifter-svensson-infor-kanon-for-ebba-busch-thors-skull, 2017. [2020-04-12].

6. Bilagor

A. Inledning och samtyckesformulär

Studiens syfte är att kartlägga vilken litteratur som används på högstadieskolorna och gymnasieskolorna i Sverige och hur den används. Personuppgifterna behandlas enligt ditt informerade samtycke. Det är helt frivilligt att delta och du kan när som helst återkalla ditt samtycke utan att ange orsak, vilket dock inte påverkar den behandling som skett innan återkallandet. Alla uppgifter som kommer oss till del behandlas på ett sådant sätt att inga obehöriga kan ta del av dem. Personuppgifterna kommer att bevaras till dess att examensarbetet godkänts och betyget har registrerats Karlstads universitets studieregister för att sedan förstöras.

Enkäten besvaras i det webbaserade enkätverktyget Survey&Report som är en molntjänst utanför Karlstads universitet.

Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt dataskyddsförordningen har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till Datainspektionen. Kontaktuppgifter till Karlstads universitets dataskyddsombud är dpo@kau.se. För mer information om hur Karlstads universitet behandlar personuppgifter, se https://www.kau.se/gdpr.

B. Frågor i enkäten

1. Vilka årskurser undervisar du i?

o Årskurs 7–9 på grundskolan o Årskurs 1–3 på gymnasiet

2. Varifrån hämtar du de skönlitterära texter som du använder i din undervisning?

o Läromedel o Antologier

3. Om du hämtar skönlitterära texter från läromedel, ge exempel på läromedel som du använder/har använt de senaste åren. Ange upp till fem läromedel med titel och författarnamn.

4. Om du hämtar skönlitterära texter från antologier, ge exempel på antologier som du använder/har använt de senaste åren. Ange upp till fem antologier med titel och författarnamn.

5. Om du hämtar hela skönlitterära texter (romaner, noveller, dikter, pjäser med mera) utanför läromedel och antologier, ge exempel på sådana texter som du använder/har använt de senaste åren. Ange upp till tio texter med titel och författarnamn.

6. Om du hämtar hela skönlitterära texter utanför läromedel och antologier, hur får du tag på dessa?

7. Om du hämtar utdrag ur skönlitterära texter (romaner, noveller, dikter, pjäser, med mera) utanför läromedel och antologier, ge exempel på sådana texter som du använder/har använt de senaste åren. Ange upp till tio texter med titel och författarnamn.

8. Om du hämtar utdrag ur skönlitterära texter utanför läromedel och antologier, hur får du tag på dessa?

9. Vad avgör ditt val av skönlitterära texter, både när det gäller varifrån du hämtar dem samt varför du väljer just dessa skönlitterära texter?