Shakespeare eller Schiefauer?
Mekanismer bakom kanonbildandet i svenskämnet för årskurs 7–9 samt
gymnasieskolan.
Shakespeare or Schiefauer?
Mechanisms behind canon creation in Swedish subject for grades 7–9 and upper
secondary school.
Camilla Villemo Widman
Fakultet för humaniora och samhällsvetenskap Ämneslärarprogrammet med ingångsämne: historia Examensarbete på avancerad nivå / 15 hp
Handledare: Jakob Olsson Examinator: Sofia Wijkmark 2020-06-05
ABSTRACT
The purpose of this work is to study the, more or less conscious, canon of literature that is created through teachers' choice of literature in teaching within the Swedish subject for grades 7–9 and upper secondary school. In order to achieve the purpose, a survey was conducted as a basis for teaching aids and anthology analysis of the works mentioned by the Swedish teachers in the survey.
The study shows that the Swedish teachers' text choices are influenced by various factors such as teaching aids, anthologies, accessibility, colleagues, the internet and their own experiences and knowledge. Teaching aids writers and anthology editors have a great power over the Swedish subject and literature teaching as their choices and preferences then result in a text choice used in Swedish schools. In addition, the study suggests that teachers contribute to creating an informal classroom canon through the fiction works selected and not included in anthologies or teaching aids.
SAMMANFATTNING
Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och gymnasieskolan. För att uppnå syftet genomfördes en enkätundersökning som en grund för läromedels- och antologianalys av de verk som svensklärarna nämnde i enkäten.
Studien visar att svensklärarnas texturval påverkas av olika faktorer såsom läromedel, antologier, tillgänglighet, kollegor, internet samt egna erfarenheter och kunskap. Läromedelsförfattare och antologiredaktörer har en stor makt över svenskämnet och litteraturundervisningen då deras val och preferenser resulterar sedan i ett texturval som används i svenska skolorna. Dessutom tyder studien på att lärare bidrar till att skapa en informell klassrumskanon genom de skönlitterära verk som väljs ut och som inte ingår i antologier eller läromedel.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Syfte och frågeställning... 2
1.2. Kanonbegreppet ... 3
1.3. Avsaknaden av kanonbegrepp i styrdokumenten ... 5
1.4. Tidigare forskning ... 7
1.4.1 Urval ... 7
1.4.2 Kanon ... 9
1.4.3 Legitimering ... 10
2. Metod och material ... 12
2.1. Enkätundersökning ... 12 2.2. Läromedelsanalys ... 14 2.3. Vetenskapsrådets forskningsetik ... 15 3. Resultat ... 17 3.1. Enkätundersökning ... 17 3.1.1 Läromedel ... 17 3.1.2 Antologier ... 17
3.1.3 Texter utanför läromedel och antologier ... 18
3.1.4 Lärarna om sina texturval ... 20
3.2. Analys av läromedel ... 21 3.3. Analys av antologier ... 23 3.3.1 Ess i svenska ... 23 3.3.2 Libers litteratur ... 25 3.3.3 Plus Antologi ... 26 3.3.4 Ekengrens svenska... 28 3.3.5 Levande texter ... 30 3.3.6 Litteraturen lever ... 30 3.3.7 Svenska Timmar ... 31 3.3.8 Upplev litteraturen ... 32
3.3.11 Sammanfattning ... 35
3.4. Antologiernas legitimering av texturvalet ... 35
4. Diskussion ... 39
4.1. Läromedel ... 39
4.2. Antologier ... 40
4.3. Utanför läromedel och antologier ... 42
4.4. Legitimering och texturval ... 43 5. Källförteckning
6. Bilagor
1. Inledning
Den 22 juli 2006 publicerades ett debattinlägg i Sydsvenskan skrivet av Cecilia Wickström, som vid den tiden var riksdagsledamot för Folkpartiet. I inlägget argumenterande hon för införandet av en litteraturkanon i svenska skolor. Wickström lyfte upp Lagerlöf, Bellman, Moberg, Ekman samt Tranströmer som exempel på författare som bör ingå i skolans litteraturkanon (Wickström 2006). Responsen på inlägget blev stor och inlägget engagerade allt från politiker till vanliga människor. Förslaget fick både stöd och kritik och till slut planade diskussionen ut (Persson 2012, s. 88–89). Sju år senare, 2013, kom diskussionen om en litteraturkanon i skolan emellertid att återupptas. I Skolrapporten argumenterade Kristdemokraterna för att skolorna bör återuppta det klassiska bildningsidealet som syftar till att förädla människan genom lärande. Ett av Kristdemokraternas förslag var då är att införa en lista över klassiska verk, litteratur, pjäser, film och musik, som eleverna måste tillägna sig innan de lämnar skolformens sista år. Vidare specificerade Kristdemokraterna att det inte är politiker som ska bestämma över listans innehåll, utan att det snarare verkens kulturella värde, däribland deras kvalité och kulturhistoriska betydelse, som bör styra över vilka verk som i slutändan befinner sig på listan. Skolverket bör, enligt Kristdemokraterna, ha huvudansvaret för texturvalet men urvalet ska också vara en öppen process där andra institutioner, bland annat Svenska Akademien, ska vara involverade (Kristdemokraterna 2013, s. 15–17).
Varje lärare står inför ett val när litteraturmomentet närmar sig i planeringen. Vilken text ska eleverna få arbeta med? Vilken bok passar dem och svarar samtidigt mot formuleringarna i kursplanen? Svensklärares val av litteratur är inte enkelt. Olika faktorer som redovisas i denna studie kan bidra till bildandet av en informell klassrumskanon som i många fall kan vara omedveten för både lärare och elever. Det finns inte en fastställd litteraturkanon i skolan i Sverige, men undervisningen befinner sig i centrum för samtalet och ett sammanhang där dessa frågor hela tiden aktualiseras. Diskussionen yttras på olika sätt och kan bland annat skönjas i styrdokumenten. Skolverket är noga med att påpeka att litteraturen ska vara författad av både män och kvinnor, vara från olika tider och att litteraturen ska vara svensk och även internationell. Genom att påpeka detta är Skolverket tydliga med att det inte är godtagbart att enbart arbeta med litteratur författad av exempelvis europeiska män från 1700-talet.
I detta arbete riktas fokus specifikt mot lärares val av litteratur, legitimering av valet samt hur detta urval resulterar i en informell klassrumskanon inom svenskämnet. Studien handlar således inte om att visa hur en nationell eller regional litteraturkanon bildas utan snarare om kurspraktisk nivå – svenskundervisning inom årskurserna 7–9 på grundskolan samt gymnasieskolan. I studien undersöks också hur olika läromedel och antologier kan bidra till att etablera en litteraturkanon i klassrummet. Studien handlar därför om mekanismer som kan ligga bakom kanonbildandet i litteraturundervisningen i lärares klassrum.
1.1. Syfte och frågeställning
Syftet med detta arbete är att studera den mer eller mindre medvetna litteraturkanon som skapas genom lärares val av litteratur i undervisningen inom svenskämnet för årskurs 7–9 och i gymnasieskolan, samt av de läromedel och antologier som används.
För att kunna uppnå syftet med examensarbetet måste följande frågor besvaras:
• Hur bildas en informell litteraturkanon i skolan genom valet av läromedel, antologier och skönlitterära texter utanför dessa i undervisningen?
1.2. Kanonbegreppet
För att förstå värdet i att studera den litteraturkanon som bildas i klassrummet kan det vara värdefullt att först och främst fördjupa sig i vad begreppet kanon innebär då ordet kan uppfattas olika ur olika perspektiv. Kanonbegreppet definieras på följande sätt enligt Nationalencyklopedin:
[…] listor över mönstergilla författare eller verk, som borde studeras som rättesnöre […] det urval av litterära verk som vid en viss tid läses i skolor, är föremål för forskning, hålls aktuella genom nyutgåvor osv. Detta urval beror av tidens värderingar och antas prägla nya generationers normer och litterära uppfattning (Nationalencyklopedin, u.å.).
Staffan Bergsten (2004, s. 31–32) menar att ordet kanon bokstavligen betyder rättesnöre och att kanon återspeglar kollektiva normer som är bestående under en lång tidsperiod. Litteraturkanon kan inte bli officiellt fastställd att gälla för alltid; kanon genomgår ständigt förändringar där nya verk ersätter äldre verk. I dagens samhälle har det blivit nästintill omöjligt att ha läst hela den allmänna litteraturkanon, något som inte var så ovanligt förr i tiden då litteraturmängden i världen var mycket mindre. Trots att litteraturkanon är föränderlig finns det verk som är mer eller mindre bestående, bland annat Homeros och Shakespeare. Bergsten menar vidare:
Det litteraturhistoriska kanon består av de diktverk vilka oberoende av enskilda läsares och forskares personliga tycke och smak anses utgöra det omistliga arv som varje ny generation av bildningssökande har att tillägna sig och föra vidare. Liksom det litteraturhistoriska studiet består av allmän och en nationell del, föreligger det också en allmän, för västvärlden i stort sett gemensam kanon och vid sidan av denna flera skilda nationella. Enskilda verk ur en nationell kanon ingår i större eller mindre antal i den allmänna, för Sveriges del egentligen bara några få av Strindberg och Selma Lagerlöf (Bergsten 2004, s. 31).
Bergsten (2004, s. 32) presenterar även de 18 författare som utgör grunden för litteraturhistoriska kurser på universiteten och bland dessa 18 författare finns bland annat William Shakespeare, Homeros, Sapfo, Miguel Cervantes och Dante Alighieri. I en enkätundersökning som Lars Brink genomförde åren 2003 och 2004 framkommer att klassisk västerländsk litteraturkanon med författare som Shakespeare, Sapfo samt Kafka värderas högst av respondenterna medan Sveriges nationella kanon värderas av respondenterna på tredje plats (Brink 2006, s. 149, 155f). De tre sista platserna upptas av populärlitteratur, regional litteratur samt en egen kategori.
Rothenberg menar vidare att den klassiska kanon döljer bakomliggande maktintressen. Kunskap är inte neutral och objektiv, hävdar Rothenberg, vilket problematiserar kanon och kunskap som förmedlas via kanon som sann och neutral. Det som presenteras genom den klassiska kanon är istället ett särskilt perspektiv. Den litterära kanon brukar framställas som förmedlare av allmänmänskliga och beständiga värden, något som Rothenberg menar inte stämmer. Kanon förmedlar, enligt Rothenberg, dåtida föreställningar och värden såsom den heterosexuella kärnfamiljen som norm i samhället (Karlsohn 2009, s. 248–249).
Karlsohn (2009, s. 255–256) menar att kanondiskursen lyfter fram ett väsentligt perspektiv. Det västerländska samhället förändras vilket märks tydligt i teoretikers ambivalens i fråga om urvalet av de verk som ingår i den västerländska kanon. Karlsohn menar att det ackumulerade kulturella kapitalet1 har
flyttats bortom humanioras utsträckning och förställningen om litteratur och bildning och att förankringen i det förflutna har minskat. Förändringen som det västerländska samhället har genomgått handlar exempelvis om teknisk utveckling och nya mediala kanaler. Mycket av informationen finns digitalt, via radio, tv eller internet.
Magnus Persson (2012, s. 89f) menar att kanondiskussionen länge har varit polariserad där deltagarna ställer sig för eller mot kanon. Persson menar dock att kanondiskussionen snarare bör sociologiseras. ”Kanon är inte definitionsmässigt en oföränderlig västerländsk patriarkal maktmaskin”, skriver Persson (2012, s. 89). Det finns inte heller någon regel att enbart en litteraturkanon kan existera utan kanonkritiker möjliggör öppnandet av kanon vilket resulterar i att alternativa litteraturkanon bildas. Även om Sverige saknar en officiell litteraturkanon finns traditioner och principer för urval och förmedling av litteratur kvar. Urvalet möter läraren ofta i skolan men det finns även utanför skolans väggar. I början av nya årtionden släpps föregående årtiondets bästa böcker/låtar/filmer där listskaparen försöker övertyga läsaren om att de verk som ingår i listan är giltiga (Persson 2012, s. 90).
Anna Williams (1997, s. 36–39) riktar uppmärksamheten på Harald Bloom och hans försök att försvara litteraturkanon och problematiserar hela kanonbegreppet, bland annat genom att lyfta upp Pierre Bourdieu. Williams lyfter inte kulturellt kapital utan snarare Bourdieus tankar om litteraturkanon. Kanon kan inte bli accepterad av alla eftersom kanon värderas baserat på ”smakbärande skiktets ideologi och värderingar” (Williams 1997, s. 183). Litteratur skriven av män är normerande i samhället och lägger grund för uppfattning och diskussion om både kanon och litteraturhistoria. Kvinnliga författare, om de lyfts upp, placeras ofta i facket kvinnolitteratur. De kvinnliga författare som befinner sig på kanonlistorna är därför bara exempel. Kvinnliga författare och verk skrivna av kvinnor är marginaliserade inom litteraturhistoria och litteraturkanon (Williams 1997, 36–39).
1.3. Avsaknaden av kanonbegrepp i styrdokumenten
Styrdokumenten har en central roll i planeringen och genomförandet av undervisningen. Varje lärare, inom varje ämne, måste förhålla sig till de rådande styrdokumenten för att erbjuda likvärdig utbildning till eleverna. Styrdokumenten bildar ett ramverk för läraren att röra sig inom, då Skolverkets formuleringar i styrdokumenten styr litteraturundervisningen i svenskämnet, bland annat genom att nämna att litteraturen ska vara skriven av både män och kvinnor. Skolverket styr alltså bort från litteraturkanon genom att inte nämna specifika skönlitterära verk som eleverna bör tillägna sig i undervisningen. Skolverket lämnar snarare ett stort tolkningsutrymme och ger svensklärarna frihet att själva välja skönlitterära verk inom ramverket.
Figur 1 Utdrag ur centralt innehåll för kursen svenska i årskurs 7–9 på grundskolan (Skolverket 2011a).
Utdrag ur centralt innehåll för kursen svenska i årskurs 7–9 på grundskolan
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.
Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.
om norsk och dansk litteratur inte skrivs ut, kan Skolverket garantera att varje lärare tar med verk från dessa länder?
Figur 2 Utdrag ur centralt innehåll för kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasienivå (Skolverket 2011b).
Utdrag ur centralt innehåll för kurserna svenska 1, 2 och 3 på gymnasienivå
Svenska 1 Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
Svenska 2 Svenska och internationella författarskap, såväl kvinnliga som manliga, och skönlitterära verk, vilket även inkluderar teater samt film och andra medier, från olika tider och epoker. Dansk och norsk skönlitteratur, delvis på originalspråk. Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling, dvs. hur skönlitteraturen har formats av förhållanden och idéströmningar i samhället och hur den har påverkat samhällsutvecklingen.
Svenska 3 Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
Enligt Skolverket (2011b) lär eleverna känna sig själva och sin omgivning genom litteraturläsning. De ska genom litteraturen ta del av olika kulturer, erfarenheter och idéer. Litteraturläsning ska även bidra till vidgade vyer, nya perspektiv och att eleverna utmanar sina egna föreställningar och perspektiv. Det specificeras aldrig vilka författare eller verk som eleverna ska läsa utan Skolverket anger endast att undervisningen ska omfatta svenska samt internationella verk som är skrivna av både män och kvinnor. De olika kurserna i svenska innehåller olika fokusområden inom litteraturen. I svenska 1 handlar det om litteratur som är skriven av män och kvinnor från olika tider och olika kulturer. I svenska 2 vidgas perspektivet och fokus riktas mot internationell skönlitteratur samt andra medier såsom film och teater. Litteratur som ska läsas i kursen svenska 2 ska, liksom i svenska 1, vara författad av både kvinnor och män och vara från olika epoker. I svenska 3 förflyttas fokus från läsning till analys. Även här finns en specificering om att litteraturen ska vara författad av kvinnor och män (Skolverket 2011b).
1.4. Tidigare forskning
Forskningen om litteraturkanon och urval av litteratur är omfattande och har bedrivits under lång tid, vilket gör att en del inte är applicerbar i samma utsträckning i denna studie. Därför diskuteras forskning som är relevant för de aktuella styrdokumenten i svenskämnet med fokus på litteraturundervisning, läromedelsanvändning, urval av litteratur i svenskämnet samt legitimering av urvalet. Presentationen av den tidigare forskningen delas in i tre underkategorier: urval, kanon, legitimering.
1.4.1 Urval
Lars Brink (2009, s. 55–56) undersökte år 2006 svensklärares professionella litteraturpreferenser på skolorna baserat på vilka verk som lärarna har läst och arbetar med. Enligt Brink kan läromedelsanvändning och tillgängliga böcker motverka lärarens preferenser när det kommer till litteratur. Brink noterar att det har skett en förändring i fråga om traditioner kring läromedelsanvändning samt användning av fristående verk. Det ter sig som att läsning av fristående skönlitterära verk har ökat medan användning av läromedel samt klassuppsättningar av läseböcker har minskat (a.a). Vid tidpunkten för Brinks studie förelåg dock en annan läro- och kursplan i Sverige. Trots att Brinks studie grundar sig i äldre styrdokument är studiens resultat fortfarande relevanta för denna studien då läromedelsanvändning och litteraturens tillgänglighet fortfarande begränsa svensklärarna i fråga om urval av litteratur.
I sin doktorsavhandling hävdar Christina Olin-Scheller (2006, s. 93–97) att svensklärarnas syn på svenskämnet kan delas in i tre paradigm: svenska som ett färdighetsämne, litteraturhistoriskt bildningsämne och erfarenhetspedagogiskt ämne. Olin-Scheller baserar indelningen på en undersökning genomförd av Lars-Göran Malmgren som presenteras i boken Svenskundervisningen i grundskolan (Malmgren 1996, s. 86–88). Dessa paradigm avgör hur läraren arbetar, hur stor plats som litteratur får ta i undervisningssammanhang samt hur litteraturundervisning går till, i vilket syfte och med vilket resultat (Olin-Scheller 2006, s. 93–96). Litteraturen kan därför vara till för att träna på olika färdigheter, förmedla den västerländska litteraturkanon eller fokusera på att utveckla elevernas sociala och historiska förståelse. Olin-Schellers undersökning baseras, precis som Lars Brinks undersökning, på äldre styrdokument men studien är fortfarande relevant då dessa paradigm kvarstår än idag.
lärarutbildningen då dessa verk anses tillhöra litteraturkanon vilket resulterar i att verk som inte känns igen eller som inte ingår i litteraturkanon kan vara mer komplicerat att arbeta med.
Olin-Scheller (2006, s. 100–102) undersökte även vilka faktorer som påverkar urvalet av litteratur. Som tidigare nämnts är klassiker eller kanon en faktor som påverkar lärares urval. En annan faktor som påverkar är texternas kulturella värde, således om texterna tillhör hög eller låg litteratur. Urvalet påverkas även av texternas tillgänglighet, således om texten finns i klassuppsättning eller inte. Lärare väljer många gånger lämplig litteratur med hjälp av skolans bibliotekarie och tillsammans hittar de verk som har hög kvalité och tillhör kanon. Ett liknande resonemang förde Brink (1992, s. 245) i sin studie med slutsatsen att det förekom nio klassiska författare i alla undersökta läromedel, bland annat Anna Maria Lenngren, Esias Tegnér samt Erik Gustaf Geijer. Enbart en av dessa nio författare är av kvinnligt kön. I undersökningen uppdagades även att Strindberg klättrat i litteraturkanonhierarkin, likaså Almqvist och nittiotalisterna (a.a.). Olin-Schellers studie är relevant eftersom den lyfter upp de olika sätten att se litteraturundervisningen på och vad målet med denna är. En närmare studie av svensklärarnas legitimering av urvalet kan kopplas till synen på svenskämnet och litteraturundervisningen.
Caroline Graeske (2015, s. 78–79) beskriver hur fiktion utgör en mycket liten del i majoriteten av läroböckerna. De författare som presenteras i samtliga läroböcker, förutom en med litteraturhistoriskt perspektiv är Jonas Gardell, Louise Boije af Gennäs samt Jonas Hassen Khemiri. Graeske (2015, s. 81– 82) hävdar att fiktiva texters funktion i läromedlen främst är att träna elevernas läs- och skrivfärdigheter istället för att fokusera på andra förmågor som kritiskt granskande eller analys. Utöver det begränsas elevernas möjlighet att träda in och ur fiktionens värld och kritiskt analysera det i efterhand just på grund av att utdragen är korta. Det fristående verket bjuder in till att träda in i en annan värld, förtrollas och chockas av nya värden men när utdragen presenteras i läromedlen fråntas denna möjlighet (a.a.). Graeskes undersökning är relevant för denna studie eftersom, precis som andra nämnt tidigare, lyfter Graeske upp urvalsfrågan och här specifikt kopplat till fiktion.
1.4.2 Kanon
I dagens samhälle finns en föreställning om att litteratur fostrar läsarna till att bli empatiska, toleranta och demokratiska. Föreställningen färgas av synen att läsning självklart är gott och läsaren blir en god människa genom att läsa god litteratur (Persson 2012, s. 16).
Slutsatsen av Lars Brinks (2009, s. 38–41, 45) studie är att det främst är tre kategorier som kan styra bildandet av dagens skolkanon: barndomskanon, skolkanon och kanonbildningsprocessen. Brinks undersökning är relevant för denna studie eftersom den behandlar läromedelsanvändning, litteraturpreferenser samt litteraturkanon i svenskämnet (a.a.). Alla dessa delar undersöks även i denna studie och det kan vara av nytta att se ifall det har skett en förändring eller om denna studie, som genomförs 11 år efter Brinks undersökning, bekräftar de resultat som Brink fann i sin undersökning. Beroende på vilka verk lärarna känner igen och uppskattar från sin barndom bildas en skolkanon som innehåller antingen samma eller liknande verk eller genre. Vissa genrer har fått en stärkt ställning i skolans litteraturkanon medan andra har tappat fästet (Brink 2009, s. 45–46). Fantasy samt deckare är två genrer vars ställning har blivit stärkt i skolan även om det inte skett ett större genombrott. Ungdomslitteratur är en annan genre som fått genomslag och ett stärkt fäste. En möjlig anledning till detta är att dessa böcker ligger relativt nära elevernas egna värderingar och upplevelser vilket underlättar diskussionen kring värdegrund eller känslor. Många tidigare klassiker har fått svagare ställning liksom många svenska vuxenförfattare (a.a.).
Brink (2006, s. 149–151) menar att det råder en enhetlighet kring litteratur vid landets högskolor och universitet baserat på de undersökta kursplanerna. Även om undervisningssättet och utgångspunkten varierar, fokuserar litteraturen främst på västerländska klassiker. Under tiden som Brink genomförde sin undersökning har Skolverket varit återhållsamma i att nämna obligatoriska verk på gymnasiet (a.a.). Nu, 14 år senare, nämns inga enskilda verk i kursplanen. I Norge och Danmark finns en mycket mer tydligt uttalad tanke om litteraturkanon. I Danmark finns Dansk litteraturs kanon (Kanonudvalget 2004) och i Norge fokuserar litteraturkanon främst på den inhemska litteraturen (Norsk litteraturfestival, u.å). I Brinks (2006, s. 155–157) undersökning valdes västerländsk kanon som mest angeläget textinnehåll i undervisningen.
Gunilla Molloy (2007, s. 73) lyfter fram en väsentlig poäng gällande värderingar och smak i fråga om litteraturkanon. Många lärare hämtar inspiration i fråga om litteraturkanon just från sin egen lärarutbildning. Många utbildningar, om inte alla, saknar en kritisk analys av de verk som lyftes upp som viktiga att känna till. Varje gång en lärare, på universitetet, gymnasiet eller grundskolan, väljer litteratur som eleverna ska läsa värderar läraren de tillgängliga verken men dessa värderingar lyfts sällan upp och analyseras sällan med en kritisk blick. Dessa värderingar ligger till grund för att populärlitteratur eller ungdomslitteratur inte anses vara lämplig att arbeta med i skolorna eftersom läraren har en bild av litteraturkanon och vilka verk blir klassiska samtidigt som det finns en värdering kring hög och låg litteratur (a.a.).
1.4.3 Legitimering
Christoffer Dahl (2015, s. 168) genomförde en undersökning som ligger i linje med Brinks, där han undersöker litteraturens legitimeringar samt vilka författare som tar mest plats i de läromedel som används i svenskämnet på gymnasieskolorna. Dahl undersökte fem olika läromedel och ett resultat är att de författare som får störst utrymme i läromedlen är Strindberg, Lagerlöf och Shakespeare, ett resultat som således går i linje med Brinks2 resultat.
De sätt att legitimera litteratur som dominerar i läromedlen handlar främst om litteraturens och litteraturstudiens värde (Dahl 2015, s. 255). Litteraturens plats i utbildningen anses uppenbart inte vara självklar för läsarna (eleverna). Den litteratur som ingår i läromedlen presenteras som god litteratur och grund till allmänbildning. Utöver det argumenterar man för att litteraturen ger insyn i andra människors värden, åsikter och ageranden i historien samt bidrar till ”kulturell förfining” (a.a.). Dahl argumenterar för att den typen av legitimering medför konsekvenser där texterna inte värderas kritiskt utan godtas som god litteratur. Den kritiska värderingen av litteratur förekommer dock vid analys av populärlitteratur, i synnerhet sådan som anses vara problematisk (Dahl 2015, s. 256). En annan legitimering rör författarnas framgång både i fråga om det kommersiella värdet, som antal läsare, men även knutet till det kulturella kapitalet. Dessa värden uttrycks ofta på ett sätt som direkt eller indirekt förmedlar författarens åsikter och värderingar kring litteratur, god litteratur och kulturellt kapital (Dahl 2015, s. 258).
Kulturellt kapital innefattar ett flertal aspekter, bland annat det som avser kultur (såsom musik eller litteratur) samt det som baseras på bland annat bildning (Carle 2011, s. 398). Olika kulturella aktiviteter såsom teater-, musei-, operabesök och litteraturläsning är inte tillgängliga i samma utsträckning för alla medborgare utan är starkt kopplade till individens utbildning och bakgrund. Dessa aktiviteter räknas som finkultur och är således inte likvärdigt fördelade bland medborgarna. Finkulturen, eller den legitimerade
2.
Metod och material
I följande kapitel presenteras undersökningens metoder, ett avsnitt om vetenskapsrådets forskningsetiska riktlinjer samt undersökningens avgränsningar. I början av studien skapades en enkät som publicerades i en Facebookgrupp för svensklärare som för närvarande har över 15 000 medlemmar. Enkäten var öppen under en vecka och under den tiden svarade 43 lärare. De lärare som svarade ombads att berätta vilka årskurser de arbetar med, läroböcker, antologier och skönlitterära texter som de använder i undervisningen. 19 av 43 lärare angav att de är svensklärare som undervisar i årskurs 7–9 på grundskolan. Resterande 24 lärare angav att de undervisar i svenska på gymnasiet. 28 av tillfrågade lärarna svarade att de hämtar skönlitterära texter från läromedel. 32 lärare hämtar skönlitterära texter från antologier. 41 lärare svarade att de hämtar både hela skönlitterära texter samt utdrag utanför läromedel och antologier. Den informationen användes senare dels vid avgränsning av analysmaterialet (antologierna och läroböckerna), dels som analysmaterial (fristående verk och lärarnas legitimering av urvalet). Lärarna i enkäten nämnde 31 olika serier läromedel för svenskämnet år 7–9 på grundskolan och år 1–3 på gymnasiet, 34 olika antologiserier, 163 hela skönlitterära verk som hämtas utanför läromedel och antologier samt 63 olika verk som lärarna hämtade utdrag från.
Svaren om fristående verk organiserades i en förteckning i Excel och rankades från de som nämndes flest gånger till de verk som nämndes minst. Läromedel och antologier antecknades i ett Word-dokument. Förteckningen över antologier användes till urval av antologierna och likaså användes förteckningen över läromedel till urvalet av läromedel som analyseras i arbetet. Senare analyserades både antologier och läromedel i syfte att se vilka texter som lyfts upp och hur urvalet motiveras. Resultatet av studien hittas i kapitel 3. Resultat. Analysen av antologierna var en tidskrävande process eftersom varje antologi analyserades manuellt då inte alla författare alltid nämns i innehållsförteckningen. Efter genomförd förteckning över vilka författare som finns med i antologierna påbörjades en undersökning av vilket land som författaren hör till (inte nödvändigtvis vilket land som författaren är född i) samt vilket kön som författaren har. Till sist behövdes antalet sidor räknas manuellt för att kunna exkludera bilder och frågor som tar upp hela sidor för att rättvist spegla det riktiga antalet sidor som författaren gavs i antologin. Det är svårt att dra generella slutsatser kring nationell litteraturkanon baserat på det redovisade resultatet i studien. De slutsatser som dras handlar således om hur klassrumskanon kan påverkas baserat på olika faktorer, främst svensklärarnas val av litteratur.
2.1. Enkätundersökning
är bra för att respondenterna inte påverkas av intervjuaren eftersom det inte finns någon närvarande. Vissa aspekter hos intervjuaren kan påverka svaren; bara blotta närvaron av intervjuaren kan ha påverkan på respondenterna och hur de svarar på vissa frågor. Respondenterna är även villiga att ärligare svara på känsligare frågor; i intervjuarens närvaro kan sådana svar tonas ned (Bryman 2018, s. 287–288). Samtidigt som enkät är en enkel, billig och relativt objektiv metod finns det även nackdelar jämfört med intervjuer. Vid intervjutillfällena finns intervjuaren där för att bistå med hjälp och förklaringar om respondenten inte förstår eller undrar något. Detta är inte möjligt när enkäter genomförs då intervjuaren inte är närvarande. Därför är det viktigt att enkäten är noggrannt utformad så att frågorna är lätta att förstå och att enkäten är relativt enkel och kort för att minska risken för avhopp eller att respondenterna hoppar över frågor (Bryman 2018, s. 288). Målet med enkätfrågorna som har använts i enkäten till detta arbete var att de ska vara så enkla att det inte ska gå att missförstå frågorna. Därför valde uppsatsförfattaren att vara övertydlig och ge exempel på vad hela skönlitterära verk innebär.
En annan nackdel med enkäter är att frågorna är ganska slutna och att det inte är möjligt att ställa fördjupningsfrågor – i alla fall inte på samma spontana sätt som sker vid intervju där följdfrågan bygger på respondentens svar. Likaså är det otroligt viktigt att tänka igenom frågorna i enkäten. Ointressanta frågor, eller ett syfte som inte väcker intresset och engagemanget hos respondenterna riskerar att resultera i högre bortfall. Det är inte lika ofta som intervjuade personer avbryter intervjun mitt i. Det finns även risk att frågorna inte blir oberoende av varandra om respondenterna kan se hela enkäten på en gång (här har enkäter på internet en fördel eftersom det är möjligt att ha en fråga i taget) samt att personen som besvarar enkäten inte är den som enkäten vänder sig till eller blir påverkad av någon/någon utom forskarens kontroll (Bryman 2018, s. 288–289).
Enkätundersökning har givna frågor som inte går att ändra eller fylla ut, vilket gör att svaren pekar ungefärligen åt samma håll. Svaren bearbetas statistiskt och resultaten kan jämföras med olika grupperingar av respondenterna som svarade på enkäten. Enkäten kan ofta användas som komplement till en annan metod och så är det även i det här fallet (Lagerholm 2010, s. 38). Enkätundersökningen i denna studie använts i syfte att avgränsa det undersökta underlaget av litterära verk. Enkäten bygger därmed på få frågor för att öka responsen. Enkäten är skriven med hänsyn till rådande rekommendationer kring GDPR och genomfördes med hjälp av Survey & Report som är ett enkätverktyg som rekommenderas av Karlstads universitet.
tidsmässiga begränsningar fungerade en relativt låg andel respondenter (det vill säga 43 respondenter) väldigt bra för att kunna avgränsa materialet som undersöktes i studien.
En annan aspekt som behövs tänkas igenom är hur syftet med studien ska presenteras. Syftet bör anges för att motivera respondenterna till att svara på enkäten. I vissa fall finns det fördel med att delvis dölja syftet med studien för att inte på förhand påverka respondenternas svar (Lagerholm 2010, s. 39–40). Syftet för denna studie behövdes inte döljas från respondenterna eftersom inga frågor förmedlade åsikter utan främst riktade sig mot vilka läromedel, antologier och hela fristående verk som används. I kapitel 7. A. och B. finns både samtyckesformulär samt frågor. Det är den information som respondenterna fick tillgång till.
Alla forskningsmetoder har sina fördelar och brister; ingen metod är helt perfekt eftersom metodens användbarhet och fördelar i hög grad beror på syftet med undersökningen och vilken information som forskaren vill få fram. Således är de metoder som tillämpas i denna studie bristfälliga i vissa aspekter. Det finns inte ett enhetligt sätt att arbeta med litteratur på skolorna och inte heller finns det ekonomiska förutsättningar för att möjliggöra alla skolor tillgång till samma läromedel och hela verk. Studien bjuder in till att se klassrum och klassrumskanon som en föränderlig del av den svenska skolan som påverkas av ett antal faktorer och gör att ingen kanon är den andra lik. Det är därför viktigt att poängtera att studien inte undersöker vilka verk som ingår i litteraturkanon på skolorna utan snarare hur en kanon kan skapas beroende på urval, läromedel och legitimeringar.
En stor del av studien är beroende av att tillfrågade lärare ställer upp och besvarar enkäten; utan respondenterna finns inget relevant urval vilket gör att studien missar målet. En annan nackdel är att läromedelsanalysen omfattar enbart enstaka verk vilket innebär att det varken täcker hur kanon ser ut över hela landet men även i förhållande till tidigare utgåvor och tidigare läromedel i svenskan. Alla dessa brister leder dock till nya potentiella undersökningar som fokuserar på just dessa aspekter som denna studie inte täckte.
2.2. Läromedelsanalys
Läroboken är ett medel för att förmedla ett innehåll och det innehållet i sig styrs av läromedelsförfattarnas urval som ska motsvara formuleringar i styrdokumenten (Ammert 2011, s. 28–33). Läroböcker kan analyseras utifrån tre perspektiv: ett processuellt, ett strukturellt och ett funktionellt perspektiv. Analys ur ett strukturellt perspektiv innebär att forskaren analyserar faktorer som påverkar hur läroboken ser ut och hur den kommer till sett utifrån ett system eller struktur. Analys ur ett processuellt perspektiv innebär att forskaren analyserar läroboken som en del av en process från färdig produkt till mottagandet. Analys ur ett funktionellt perspektiv innebär att forskaren analyserar vad läroboken förmedlar till eleverna (a.a.). I denna studie analyseras läromedlen ur ett funktionellt perspektiv.
Analys ur ett funktionellt perspektiv gör det möjligt att fokusera på tre olika aspekter: hur boken väljs ut och används, bokens innehåll och perspektiv samt hur läroboken mottages (Ammert 2011, s. 34–37). I denna studie ligger fokus på läromedlens innehåll och perspektiv. De skönlitterära texterna analyseras snarare ur urvalsperspektivet. Det innebär att fokus i analysen av läromedlen ligger på att analysera vilka verk som läromedlen innehåller och hur det urvalet motiveras, således i vilket perspektiv som dessa verk förmedlas till eleverna (a.a.). I analysen av de fristående skönlitterära texterna ligger fokus snarare på en analys av vilka texter som lyfts upp men även hur urvalet gick till, vad det påverkades av och hur urvalet motiveras.
Det som undersöks är således hur lärarna legitimerar val av litteratur i svenskundervisningen samt vilken spridning finns bland verken, i och utanför läromedlen, när det kommer till variabler som geografisk plats, kön, genre samt legitimerad litteratur. Dessa svar hjälper i sin tur att diskutera hur en litteraturkanon i svenskämnet kan bildas baserat på lärarnas urval och legitimering av detta urval av litteratur. Författarens geografiska plats kan vara en svår variabel att undersöka eftersom dagens samhälle är så pass anpassat till migration att många människor har flyttat till andra länder, och författare är inget undantag. Därför analyseras inte landet som författaren föddes i utan snarare vilket land som författaren är verksam i. Det i sig medför att det kan vara svårt att urskilja om exempelvis läromedelsförfattarna eller antologiredaktörerna har varit inkluderande eller inte baserat enbart på landet som författaren är verksam i. I vissa fall har det även varit svårt att kategorisera författarna utifrån deras kön och av den anledningen anges det biologiska könet (man/kvinna) såvida ingen annan information kring författarens kön finns tillgängligt.
2.3. Vetenskapsrådets forskningsetik
2002, s. 5). Individskyddskravet har var en central punkt under skapandet av enkäten för att uppnå en objektiv enkät som inkluderar minimal personlig information i syfte att skydda respondenterna. Respondenterna i enkäten informerades om studiens syfte, frivilligt deltagande, respondentens roll i studien samt vilka villkor som gällde för deltagandet. Utöver det informerades respondenterna om att det är möjligt att avbryta enkäten när som helst under enkätens gång. Denna information bygget på informationskravet (Vetenskapsrådet 2002, s. 7).
3. Resultat
Resultatkapitlet innehåller resultat från läromedelsanalysen och den genomförda enkäten. Svar från den genomförda enkäten analyseras i kapitel 3.1. Enkätundersökning, där enkätsvaren sammanfattas och återges. I enkätundersökningsdelen redovisas lärarnas svar om vilka läromedel och antologier som de använder i undervisningen, vilka fristående texter utanför läromedel och antologier som lärarna väljer samt vad som avgör urvalet. I kapitel 3.2. Analys av läromedel analyseras läromedel och i kapitlet redovisas sammanfattande kommentarer. I kapitel 3.3. Analys av antologier redovisas resultat av analysen av antologierna. I kapitel 3.4. Legitimering analyseras hur antologierna legitimerar texturvalet.
3.1. Enkätundersökning
3.1.1 Läromedel
De lärare som angav att de hämtar skönlitterära texter från läromedel angav totalt 31 olika serier av läroböcker för svenskämnet i årskurs 7–9 samt gymnasiet. De läromedel som analyseras är Svenska
impulser 1, Svenska impulser 2, Svenska impulser 3, Ess i svenska lärobok 7, Ess i svenska lärobok 9, Plus grundbok 1, Plus grundbok 2, Metafor 2 samt Svenska direkt 9. Se kapitel 3.2. Analys av läromedel för en
analys av litteraturen i läromedlen. Svenska impulser och Metafor 2 är läromedel för gymnasiet och Ess i
svenska, Svenska direkt och Plus grundbok är läromedel som används på grundskolan.
Litteraturundervisningen skiljer sig åt i grundskolan och i gymnasiet; det är olika verk som läses och bearbetas i årskurs 7 på grundskolan jämfört med årskurs 3 på gymnasiet. Därför kan resultatet se annorlunda ut beroende på vilka läromedel som undersöks. Dock är det fortfarande av intresse att undersöka både läromedel för årskurs 7–9 samt gymnasiet eftersom det är de årskurser som ämneslärarprogrammet vid Karlstads universitet ger behörighet i att undervisa.
3.1.2 Antologier
De svensklärare som besvarade enkäten nämnde 34 olika antologiserier i sina svar. De antologier som analyserats i studien är Ess i svenska antologi 7–9, Libers litteratur, Plus Antologi 1 och 2, Ekengrens
svenska Textbok A och B samt Litteraturbok 1 och 2. Levande texter, Litteraturen lever, Svenska timmar Antologi 7–9, Människans texter Antologi samt Texter med känsla. Se kapitel 3.3. Analys av antologier
läromedel är det både antologier som hör till grundskolans senare år och till gymnasiet som undersöks i denna studie. Dessa olika antologier tar upp olika verk eftersom de utgår från olika kursplaner (antingen för årskurs 7–9 eller gymnasiet) som fokuserar på olika delar av litteraturvetenskapen. Det är dock intressant att undersöka båda eftersom dessa, i kombination med svensklärarnas svar på enkäten, kan nyansera bilden av hur skapandet av den informella klassrumskanon går till och vad som påverkar denna process.
3.1.3 Texter utanför läromedel och antologier
Av de 43 svensklärare som besvarade enkäten, svarade 38 av dem att de använde hela skönlitterära verk i undervisningen och att dessa hämtas utanför både läromedel och antologier. Med hela skönlitterära verk avses i detta fall romaner, noveller, pjäser och poesi med mera som eleverna läser i sin helhet. Enkäten resulterade i en förteckning över 163 hela skönlitterära verk som svensklärarna i enkäten använder i sin undervisning. Av dessa presenteras i figur 3 nedan de skönlitterära texter som omnämndes flest gånger i lärarnas svar. Vidare diskuteras fördelningen mellan författarens geografiska plats, kön och verkets genre.
Figur 3 Hela skönlitterära verk hämtade utanför läromedel och antologier med flest omnämningar i enkäten.
Författare Kön Land Titel Första
publicering
Antal
omnämningar
Schiefauer, J. Kvinna Sverige När hundarna kommer 2015 8
Backman, F. Man Sverige En man som heter Ove 2012 5
Backman, F. Man Sverige Björnstad 2016 5
Strindberg, A. Man Sverige Ett halvt ark papper 1903 5
Assad, A. Man Sverige Stjärnlösa nätter 2011 4
Guillou, J. Man Sverige Ondskan 1981 4
Hassen Khemiri, J.
Man Sverige Oändrat oändlig 2011 4
Shelley, M. Kvinna Storbritannien Frankenstein 1818 4
Söderberg, H. Man Sverige Doktor Glas 1905 4
Boye, K. Kvinna Sverige Kallocain 1940 3
Boyne, J. Man Irland Pojken i randig pyjamas:
en sorts saga
2006 3
Jansson, T. Kvinna Finland Det osynliga barnet 1962 3
Kafka, F. Man Österrike Förvandlingen 1915 3
Nordin, M. Man Sverige Prinsessan och mördaren 2003 3 Persson
Giolito, M.
Kvinna Sverige Störst av allt 2016 3
Schiefauer, J. Kvinna Sverige Pojkarna 2011 3
Det allra populäraste skönlitterära verket är När hundarna kommer av Jessica Schiefauer (se figur 3). De verk som nämndes näst flest gånger är två verk av Fredrik Backman, dels En man som heter Ove, dels
Björnstad, följt av Ett halvt ark papper av August Strindberg. Sex av sexton författare ovan är kvinnor
medan resterande andel författare är av manligt kön. Fyra av sexton författare har geografisk tillhörighet utanför Sveriges gränser, där fyra av dessa författare dock finns inom Europas gränser. Tio av de ovannämnda texterna publicerades under 2000-talet, sex publicerades under 1900-talet och ett, Ett halvt
ark papper, publicerades under 1800-talet. Det finns inte en gemensam genre eller texttyp för alla de
sjutton verk som presenteras ovan, utan det är snarare en blandning av romaner som En man som heter
Ove, noveller som Ett halvt ark papper, unga vuxna med När hundarna kommer samt skräck och deckare.
Bland dessa sjutton verk återfinns ett flertal klassiska verk och författare, bland annat Hjalmar Söderberg, Karin Boye, August Strindberg och Franz Kafka. Antalet verk som är kopplade till en klassisk förståelse av litteraturkanon är lågt i förhållande till antalet verk presenterade ovan vilket visar att en viss förskjutning mot verk som inte vanligtvis ingår i litteraturkanon inom klassrumskanon i svenskämnet har skett.
De svensklärare som besvarade enkäten nämnde 63 olika verk varifrån de hämtar utdrag. De flesta författare är av manligt kön. Antalet klassiker i förteckningen över utdrag är mycket högre än i fråga om hela skönlitterära verk. Genremässigt är det också en stor blandning mellan verken; de tillfrågade lärarna nämnde verk som tillhör genrer såsom epos, lyrik, roman, pjäs, operapjäs, sagor, barnlitteratur, unga vuxna med flera. Åtta av 63 verk är poesi/lyrik och fyra av 63 verk var pjäser. Det finns även ett flertal noveller. Den geografiska spridningen bland författarna är stor men enbart fåtal författare kommer från utanför Europa.
Figur 4 De populäraste verk som tillfrågade svensklärare hämtar utdrag ur.
Författare Kön Land Titel Första
publicering
Alighieri, D. Man Italien Den gudomliga komedin 1472
Defoe, D. Man Storbritannien Robinson Crusoe 1719
Homeros Man Grekland Illiaden och Odyssén NN
Lagerkvist, P. Man Sverige Onda sagor 1924
Shakespeare, W. Man Storbritannien Romeo och Julia 1597
Shelley, M. Kvinna Storbritannien Frankenstein 1823
Strindberg, A. Man Sverige Ett halvt ark papper 1903
I figur 4 syns 10 verk som nämndes allra flest gånger av svensklärarna i enkäten. Alla dessa författare är välkända och klassiska, likaså författarnas verk. Alla författare förutom Mary Shelley är män och alla kommer från Europa.
3.1.4 Lärarna om sina texturval
Utifrån de tillfrågade svensklärarnas svar på enkäten angående varifrån de hämtar hela, fristående skönlitterära texter (om de inte hämtas från läromedel eller antologier) går det att urskilja fyra primära kategorier: internet, bibliotek, svenskinstitution på skolan eller texter i privat ägo. Majoriteten av lärarna använder sig av ett flertal platser, där 21 lärare svarade att de hämtar hela skönlitterära texter från internet, främst från lärarsidor på Facebook, litteraturbanken eller projekt Runeberg. 22 av de tillfrågade lärarna svarade att de hämtar texter från bibliotek, antingen från skolbibliotek eller kommunalt bibliotek. 21 av de tillfrågade lärarna svarade att de köper in böcker i klassuppsättningar till svenskinstitutionen och resterande 10 att de kopierar upp från egna skönlitterära texter som de har hemma.
Utifrån de tillfrågade svensklärarnas svar på enkäten angående varifrån de hämtar utdrag ur skönlitterära texter (om de hämtas utanför läromedel och antologier) är det möjligt att urskilja fem primära källor: kollegor på skolan, bibliotek, internet, texter i privat ägo samt svenskinstitutionen på skolan. Merparten av lärarna, 15 stycken, svarade att de hämtar utdrag ur skönlitterära texter från internet, bland annat lärargrupper på Facebook. 9 lärare svarade att de hämtar utdrag från skolbiblioteket eller från det kommunala biblioteket. 3 lärare svarade att de hämtar utdrag från sina kollegor på skolan. 9 lärare svarade att de hämtar utdrag ur deras egna skönlitterära texter som de har hemma och 5 svarade att de hämtar utdrag ur skönlitterära texter från svenskinstitutionen på skolan.
nivå som eleverna befinner sig på (språkligt och mognadsmässigt). En betydande del av svensklärarna i enkäten svarade att tillgängligheten på skolan avgör valet av litteraturen. Enstaka lärare svarade att skolan inte har råd eller inte köper in så mycket material och då återanvänds det som finns tillgängligt på skolan. Många lärare, men inte alla, menar att styrdokumenten, kursmoment och ämnesövergripande samarbeten styr litteraturvalet för att på så sätt säkerställa att undervisningen följer kursplanen. Ett antal lärare svarade även att litteraturvalet beror på vad eleverna kan lära sig från materialet – både menat som i personlig utveckling och språkutvecklande. En svensklärare svarade att litteraturläsning enbart syftar till grammatikövning och språkutveckling eftersom skönlitteratur fungerar bättre i det syftet än de tillgängliga läromedlen. En aspekt som nämndes ett flertal gånger är kollegor – det kan handla om tips som läraren i fråga har fått eller om läraren ber andra svensklärare om råd och hjälp. Sist, men inte minst, togs litteraturkanon upp som en faktor som avgör. Enbart i ett fall var litteraturkanon utskriven helt synligt; i många andra fall handlar det om en lärare som menar att urvalet baseras på kända verk från välkända författare, stora välkända svenska författare eller att eleverna ska arbeta med klassiker för att känna igen dem på gymnasiet.
3.2. Analys av läromedel
Svenska Impulser (Markstedt & Eriksson 2008a, 2010, 2013) är det läromedel som valdes av flest
gymnasielärare som besvarade enkäten. Till de mest omnämnda läromedlen hör även Upplev litteraturen serien (Markstedt & Eriksson 2008b, 2011, 2014) som har en antologi kopplad till varje lärobok. I läroböckerna (Svenska impulser 1, 2 och 3) används skönlitteraturen främst som ett verktyg för att förtydliga och nyansera den information som författarna skrivit då utdragen är väldigt korta. Av den anledningen är det förståeligt att det finns fristående antologier som hör till läroböckerna för att användas i undervisningen.
Ess i svenska 7 lärobok (Lyberg Mogensen et al. 2007b) innehåller ett litteraturkapitel som i mycket liten
utsträckning innehåller faktiska utdrag eller texter från författare. Bland de verk som finns med som kortare återfinns bland andra Viktor Rydbergs dikt Tomten och Artur Lundkvists dikt Skatan. Utöver dessa tas även andra verk upp, även om det är så pass korta passager att det är svårt att kalla det utdrag, snarare citat. Bland dessa syns Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga, Grottbjörnens folk av Jean M. Auel och
Kattresan av Jan Fridegård. I det stora hela består litteraturkapitlet i läroboken av författarna som
en gång finns små, kortare utdrag, men utdragen är i så pass kort form att de mer bör betraktas som citat. Det finns undantag till denna generella slutsats, bland annat när Gustaf Frödings dikt Ett grönt blad på
marken presenteras i läroboken (Lyberg Mogensen et al. 2009b, s. 69).
Läroboken Metafor 2 (Edvardsson 2018) innehåller kapitel om litteraturhistoria och i dessa kapitel lyfts kortare och längre utdrag av klassiska, välkända författare från de olika epokerna. De författare vars verk presenteras i form av utdrag i läroboken är bland annat Homeros, Sapfo, Dante Alighieri, Giovanni Boccaccio och William Shakespeare med flera. I det andra kapitlet, som inte rör litteraturhistoria finns också utdrag med ett annat syfte. I dessa kapitel syftar litteraturen till att hjälpa eleverna öva på bland annat analysförmågan. Författaren är tydlig i förordet med att eleven kommer att möta många äldre skönlitterära texter. Däremot inkluderas inte någon information om legitimering av urvalet.
Plus grundbok 1 (Erlandsson-Svevar & Thorbjörnsson 2003b) är en lärobok för grundskolans senare år.
Läroboken innehåller både längre och kortare utdrag av barnlitteratur (såsom Harry Potter av J. K. Rowling) men även poesi och andra genrer. I förordet motiverar läroboksförfattarna litteraturen som ett medel att väcka läslust genom bland annat spännande och fartfyllda berättelser som behandlar eviga teman som kärlek, vänskap, kampen mellan gott och ont med mera.
Plus grundbok 2 (Erlandsson-Svevar & Thorbjörnsson 2004b) är en fortsättning på den ovannämnda
läroboken. Denna lärobok innehåller inte lika många längre utdrag; de flesta utdrag (förutom dikter) är i sin allra kortaste form så bör mer räknas som citat. Dikter presenteras allt som oftast i sin helhet eller att en större del av dikten presenteras i läroboken. I denna bok legitimeras inte urvalet något vidare utan påpekar, än en gång, att eleven kommer att stöta på spännande fantasivärldar med olika monster i.
Svenska direkt 9 grundbok (Peña et al. 2012) innehåller ett litteraturhistoriskt kapitel med efterföljande
antologi som presenterar ett antal utvalda verk såsom Henrik Ibsens Ett dockhem, Den allvarsamma leken av Hjalmar Söderberg, Kejsaren av Portugallien av Selma Lagerlöf och Fröken Julie av August Strindberg med flera. De verk som tas upp i antologikapitlet är klassiska och välkända verk skrivna av välkända och etablerade författare, både svenska och utländska. Läroboksförfattarna berättar i förordet att utdragen valdes med hjälp av en skolbibliotekarie och valdes eftersom de bjuder till starka läsupplevelser.
Hälften av de undersökta läromedlen innehåller utdrag medan resterande halva (bland annat Svenska
impulser som är den populäraste läroboken för kursen svenska på gymnasiet) innehåller inte dem eller har
utdrag i så pass kort form att de inte bör räknas som utdrag. I dessa fall tjänar tillhörande antologier ett bra syfte så de innehåller något längre utdrag ur verk som nämns i läromedlen. I några av läromedlen används de litterära texter mer som exemplifiering eller stöd för det som läroboksförfattaren vill förmedla. I andra fall handlar det om att möta text, läsa, diskutera och väcka läslusten. Enbart författarna till Svenska direkt
3.3. Analys av antologier
I denna studie analyseras de 18 antologier som nämndes av svensklärare i den genomförda enkäten. Antologierna analyserades genom en manuell förteckning över verk och författare som lyfts i antologin, manuell räkning av sidor som författarens verk har tilldelats och undersökning av författarens kön och geografiska placering. I uppsatsförfattarens ögon bör inte bilder eller frågor som tar upp hela sidor räknas in i antalet sidor tillskrivna författare eftersom verket inte finns på dessa sidor. Utöver det presenteras de författare som fått allra flest sidor i varje antologi i en figur.
3.3.1 Ess i svenska
Ess i svenska 7 Antologi (Lyberg Mogensen et al. 2007) innehåller skönlitterära texter skrivna av 36
författare. 11 av dessa författare är av kvinnligt kön. Mindre än hälften av författarna kommer från Sverige. En av författarna, Merry Holm, är av okänt ursprung. Antologin innehåller en dikt av Merry Holm, Så
naiv i morse, men innehåller ingen information om författaren till dikten. Namnet gav inte heller några
relevanta träffar i sökmotorn Google. Tre av författarna bor inte inom Europas gränser. Utöver svenska författare finns två danska och en finsk författare. I antologin presenteras även verk som saknar författare, såsom utdrag ur Tusen och en natt eller olika myter. Eftersom författaren saknas, inkluderas inte dessa i förteckningen. Samma princip gäller för andra antologier.
Figur 5 Författare och verk som fått flest sidor i Ess i svenska 7 Antologi. Antal sidor är exklusive bilder på hela
sidor och frågor på hela sidor.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Olsson, S. & Jacobsson, A.
Man Sverige Zeina & Nalle 14
Bennett, J. Man USA Dakota Dream 12
Kipling, R. Man Storbritannien Andra Djungelboken 12
Nöstlinger, C. Kvinna Österrike Flyg, ollonborre, flyg! 12
Stevenson, R. Man Storbritannien Skattkammarön 12
Dickens, C. Man Storbritannien Lysande utsikter 11
Bröderna Grimm Man Tyskland Sagan om Snövit 10
Evans, N. Man Storbritannien Mannen som kunde tala med hästar 10
I figur 3 presenteras de författare och verk som fått flest sidor i Ess i Svenska 7 Antologi. Som framkommer från figur 3, brittiska författare har fått flest antal sidor. Bennet är den enda författaren som inte hör till den europeiska kontinenten. Av de författare som fått flest sidor är det enbart en, Christine Nöstlinger, som är kvinna.
Den första delen av Ess i svenska 8 Antologi (Lyberg Mogensen et al. 2008) innehåller skönlitterära texter från 46 författare. Av dessa författare är 18 kvinnliga författare. Endast tre av dessa 46 författare bor utanför Europa. En av författarna kommer från Turkiet och två kommer från USA.
Figur 6 Författare och verk som fått flest sidor i Ess i Svenska 8 Antologi. Antalet sidor är exklusive bilder och
frågor som tar upp en hel sida.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Kemal, Y. Man Turkiet Låt tistlarna brinna! 19
Defoe, D. Man Storbritannien Robinson Crusoe 13
Thydell, J. Kvinna Sverige Det fattas en tärning 12
Westall, R. Man Storbritannien Fågelskrämmorna 12
Nilsson, P. Man Sverige Hjärtans fröjd 11
Beckman, G. Kvinna Sverige Tillträde till festen 10
Brattström, I. Kvinna Sverige Selime – utan skyddsnät 10
Foley, D. Man Sverige Shoo bre 10
Held, K. Man Tyskland Röda Zora 10
Som figur 4 visar är tre av de nio författare som fått flest sidor i antologin kvinnor. Den författare som fått allra flest sidor kommer från Turkiet. Utöver det finns även två författare från Storbritannien och en författare från Tyskland.
Ess i svenska 9 Antologi (Lyberg Mogensen et al. 2009) innehåller verk skrivna av 34 författare.
Majoriteten av dessa författare är välkända och är både svenska och internationella. Här hittas författare som William Shakespeare, Ernest Hemingway, Ivar Lo-Johansson, August Strindberg och Paul McCartney. 12 av 34 författare är av kvinnligt kön och enbart tre av de 34 författare som ingår i antologin befinner sig utanför Europas gränser. Även här finns ett relativt stort utbud av genrer då det finns lyrik, musik och visor utöver romaner och poesi. Här saknas dock en del genrer, som skräck och fantasy.
Figur 7 Författare och verk som fått flest sidor i Ess i svenska 9 Antologi. Antal sidor är exklusive bilder och
frågor på en hel sida.
Strindberg, A. Man Sverige Vid Avenue de Neuilly, Tjänstekvinnans son, Hemsöborna, Ett drömspel
18
Undset, S. Kvinna Norge Kristin Lavransdotter 14
Lagerlöf, S. Kvinna Sverige Bortbytingen 13
Remarque, E. Man Tyskland Tid att älska, dags att dö 13
Moberg, V. Man Sverige Invandrarna 12
Steinbeck, J. Man USA Vredens druvor 12
Strömstedt, M. Kvinna Sverige Julstädningen och döden 12
Hornby, N. Man Storbritannien High Fidelity 11
Shakespeare, W. Man Storbritannien Hamlet, Romeo och Julia 11
Blixen, K. Kvinna Danmark Den fete mannen 10
Zusak, M. Man Australien Boktjuven 10
Som figur 5 visar, är fyra av de 11 författare, som fått flest antal sidor i antologin, av kvinnligt kön. August Strindberg är den författaren som fått allra flest sidor i antologin men det förekommer även andra välkända författarnamn såsom Selma Lagerlöf, Vilhelm Moberg, William Shakespeare och Erich Remarque. Två av de författare som fått flest antal sidor i antologin kommer från utanför Europa: Markus Zusak (Australien) samt John Steinbeck (USA). Strindberg är även den författaren som fått flest verk presenterade i antologin.
3.3.2 Libers litteratur
Libers litteratur (From 2019) innehåller skönlitterära verk skrivna av 56 författare. 25 av 56 författare är
Figur 8 Författare och verk som fått flest sidor i Libers litteratur. Det totala antalet sidor är exklusive bilder som
tar upp en hel sida.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Thomas, A. Kvinna USA The hate U give 19
Kang, H. Kvinna Sydkorea Vegetarianen 14
Niva, E. Man Sverige De dansade en sommar 14
Tong, S. Man Kina Lika vackra som änglar 12
Enriquez, M. Kvinna Argentina Det vi förlorade i elden 11
Lapcharoensap, R. Man USA Inskrivningsdagen 11
Gyasi, Y. Kvinna USA Vända hem 10
Oates, J. Kvinna USA Bansheen 10
I figur 6 presenteras de åtta författare och verk som fått flest antal sidor i Libers litteratur. Det må vara enkelt att dra slutsatsen att amerikanska författare favoriseras av Liber, men verkligheten är mer komplex. Rattawut Lapcharoensap är thailändsk-amerikansk författare, Yaa Gyasi är ghanansk-amerikansk författare och Joyce Carol Oates samt Angie Thomas är amerikanska författare. Även om den geografiska platsen är gemensam för dessa fyra författare har de annorlunda påbrå vilket ger eleverna möjlighet att se världen ur olika perspektiv.
3.3.3 Plus Antologi
Antologi 1 (Erlandsson-Svevar & Thorbjörnsson 2003) innehåller skönlitterära texter skrivna av 44
författare. 16 av dessa författare är kvinnliga författare. Enbart två författare, Mark Twain och Lucy Montgomery, härrör från utanför Europa. Antologin innehåller ett antal klassiker men även andra typer av texter, såsom Fadime Sahindals tal som hon höll i riksdagen i ett möte med Rädda Barnen; talet publicerades i Expressen år 2002.
Figur 9 Författare och verk som fått flest sidor i Antologi 1. Antalet sidor är exklusive bilder och frågor som tar
upp hela sidor.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Holmberg, B. Man Sverige Flykten till nattmännen, Jag såg ingenting … Jag bara trodde …
17
Berggren, M & Coskun, B.
Man Sverige Sent ute 14
Dickens, C. Man Storbritannien Oliver Twist 11
Holm, E. Kvinna Sverige Svart vatten 11
Nilsson, B. Man Sverige En kille och en tjej 11
Stark, U. Man Sverige Farväl Stureby 11
Dumas, A. Man Frankrike Fem miljoner för en kyckling 10
Figur 7 redovisar att den författaren som fått flest antal sidor i antologin är Bo R Holmberg. Fem av åtta
författare som fått flest sidor är svenskar. De författare som inte är svenskar är Anne Frank, Charles Dickens och Alexandre Dumas; dessa författare är välkända i Sverige och internationellt. Två av de åtta författarna är kvinnor.
Antologi 2 (Erlandsson–Svevar & Thorbjörnsson 2004) innehåller skönlitterära verk skrivna av 41
författare. 21 av dessa författare är kvinnliga författare, vilket betyder att 51% av författarna är av kvinnligt kön. Sju av 41 författare i antologin finns utanför Europa.
Figur 10 Författare och verk som fått flest sidor i Antologi 2. Antal sidor är exklusive bilder och frågor som tar
upp hela sidor.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Lagerlöf, S. Kvinna Sverige Herr Arnes penningar, Kejsaren av Portugallien
21
Arrigan, M. Kvinna Irland Baldurs grav 18
Moberg, V. Man Sverige Utvandrarna, Invandrarna 15
Wahl, M. Man Sverige Den osynlige 15
Alexander, L. Man USA De trennes bok 14
Kieri, K. Kvinna Sverige Ingen grekisk gud precis 14
Beckman, G. Kvinna Sverige Solkatter 13
Horowitz, A. Man Storbritannien Topphemligt 13
Thydell, J. Kvinna Sverige I taket lyser stjärnorna 11
Ellis, D. Kvinna Kanada Den osynliga flickan 10
Marsden, J. Man Australien Den tredje dagens kyla 10
Möller, C. Kvinna Sverige Tiga är guld 10
Nordin, M. Man Sverige Prinsessan och mördaren 10
Som figur 8 visar har Selma Lagerlöf fått flest antal sidor i Antologi 2. Inklusive Lagerlöf har 8 kvinnliga författare fått flest sidor i antologin. Fyra av författarna som fått flest sidor bor utanför Europa: Lloyd Alexander (USA), Deborah Ellis (Kanada), John Marsden (Australien) samt Joyce Carol Oates (USA).
3.3.4 Ekengrens svenska
Ekengrens svenska Textbok A (Ekengren, H. & Lorentzson-Ekengren B 2002b) innehåller skönlitterära
verk skrivna av 69 författare. 27 av de 69 författare i Textbok A är kvinnor. 15 av de 69 författare som ingår i antologin kommer från utanför Europa. Bland dessa 15 författare kommer en från Jamaica, flertal från USA och en från Kanada.
Figur 11 Författare och verk som fått flest sidor i Ekengrens Textbok A. Antal sidor är exklusive bilder och frågor
som tar upp hela sidor.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Korschunow, I. Kvinna Tyskland Han hette Jan 8
Magorian, M. Kvinna Storbritannien En liten kärlekssång 8
Nilsson, B. Man Sverige Sweet Devils 7
Lagerlöf, S. Kvinna Sverige En herrgårdssägen 6
Wassmo, H. Kvinna Norge Dinas bok 6
De fem författare som fått tilldelat flest sidor presenteras i figur 9. Irina Korchunow med verket Han hette
Jan är den författaren som fått 8 sidor i antologin. Michelle Magorian är den andra författaren med 8
tilldelade sidor. Bo Nilsson är den enda manliga författaren som har fått många sidor i Textbok A. Ingen av dessa fem författare kommer från utanför Europa.
Ekengrens svenska Textbok B (Ekengren, H. & Lorentzson-Ekengren B 2003b) innehåller skönlitterära
verk skrivna av 25 författare. 11 av 25 författare är av kvinnligt kön. I den antologin finns tre författare utanför Europa; en i USA, en i Kenya och en i Indien.
Figur 12 Författare och verk som fått flest sidor i Textbok B. Antal sidor är exklusive bilder och frågor som tar
upp en hel sida.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Collarp, B. Man Sverige Tårar för Alexander 10
Ekman, K. Kvinna Sverige Sista rompan 10
Makanin, V. Man Ryssland Manhålet 10
Marklund, L. Kvinna Sverige Gömda 9
Två av de tre författare som fått tilldelade flest sidor är svenska författare – Kerstin Ekman och Björn Collarp. Den tredje författaren heter Vladimir Makanin och är från Ryssland. Två av de fem författarna är kvinnor.
Litteraturbok 1 (Ekengren, H. & Lorentzson-Ekengren B 2002a) är en antologi med inslag av
litteraturhistoria. Av de 35 författare vars verk presenteras i antologin är enbart fem av dem av kvinnligt kön. Ingen av författarna kommer från utanför Europa. Eftersom det är både en antologi men även ett läromedel i litteraturhistoria går författarna igenom de mest ikoniska författare och verk från varje epok vilket resulterar i att antologin består av klassiker.
Figur 13 Författare och verk som fått flest sidor i Litteraturbok 1. Antal sidor är exklusive bilder och frågor som
tar upp hela sidan.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
Moliére Man Frankrike Den girige 13
Defoe, D. Man Storbritannien Robinson Crusoe 9
Aristofanes Man Grekland Lysistrate 8
Homeros Man Grekland Illiaden och Odyssén 7
Bocaccio Man Italien Decamerone 7
Cervantes, M. Man Spanien Don Quijote 7
Shakespeare, W. Man Storbritannien Hamlet, Romeo och Julia 7
Som figur 11 visar har Moliére fått fler sidor än någon annan författare. Närmast kommer Daniel Defoe med verken Robinson Crusoe. Ingen av författarna i figur 11 är en kvinna.
Litteraturbok 2 (Ekengren, H. & Lorentzson-Ekengren B 2003a) är fortsättning på Litteraturbok 1 och
likväl är det både ett läromedel i litteraturhistoria och en antologi. Femton av 45 författare är kvinnor och den antologin innehåller någorlunda stor geografisk spridning bland författare; det finns författare från Ryssland, Colombia, USA och Norden.
Figur 14 Författare och verk som fått flest sidor i Litteraturbok 2. Antal sidor är exklusive bilder och frågor som
tar upp en hel sida.
Författare Kön Land Titel Antal sidor
