Leken skapar buller

Pojkar är mer högljudda i sina lekar än flickor, de använder leksakerna på ett våldsamt sätt och skapar i högre grad en bullrig miljö (Johnson m.fl., 2005). Det är bevisat att hörselnedsättningar är vanligare bland pojkar än flickor vilket kan bero på att pojkar är

mer högljudda i användandet av leksaker än flickor (Socialstyrelsen, 2005). Att pojkar skulle låta mer än flickor är inget som informanterna pratat om och det är heller inget som vi har observerat. Informanterna talade bland annat om att leksaker med hjul låter mycket, men de skiljer inte på könen. Av våra erfarenheter i förskolan anser vi inte att pojkar springer mer än flickor och därmed bullrar mer i leken. Vi tror snarare att det är individuellt, vissa barn ägnar sig mycket åt livliga lekar medan andra är lugnare.

Leksakstillverkarna skapar leksaker som inte får hållas för nära örat och det står på förpackningen. Om föreskrifterna inte följs kan leksakerna bli direkt skadliga för hörseln. Vi anser att barnen ska kunna använda sina leksaker på det sätt de vill utan att ta hänsyn till föreskrifter. Det är inte säkert att leksakerna används på det sätt som rekommenderats, även om de vuxna berättat om det för barnen. Vi menar att det inte ska vara barnens ansvar att tänka på att använda leksakerna på ett sätt som inte skadar deras hörsel. Leksaker som kan vara skadliga för hörseln bör därför förbjudas tycker vi.

6.2.3

Buller är stressrelaterat

Både de intervjuade pedagogerna och de litteraturstudier som gjorts påtalar att det buller som finns på förskolan framkallar stress. Barnen blir stressade av bullret och när de blir stressade blir de ännu stökigare, vilket höjer ljudnivån och en ond cirkel har skapats. Både elever och pedagoger blir trötta av bullret och på så sätt blir de okoncentrerade och barnen lär då sämre, samtidigt som pedagogens förmåga att undervisa försämras. Vi tror att om ljudnivån minskas så minskar också stressen och både barn och vuxna blir mer harmoniska. På så sätt ökar koncentrationsförmågan och därmed inlärningen.

6.2.4

Den negativa ljudspiralen

Vi har läst litteratur som behandlar den negativa ljudspiralen som finns i förskolan. Informanterna talar också om det här fenomenet som de har stor erfarenhet av. De litteraturstudier som gjorts säger att dagens barn befinner sig i en ljudspiral med allt högre ljudnivåer (Soundscape, 2005). De flesta informanter talar om den negativa ljudspiralen och den var även något som tydligt märktes under den genomförda observationen. Det här fenomenet är något som märks tydligast då många barn och vuxna är i samma rum samtidigt. Många pratar och alla försöker höras över varandra. Informanterna säger ofta att de försöker att hålla ljudnivåerna nere för att minska på spiralen. Under observationen märktes dock att det var svårt för pedagogerna att hålla ljudnivån nere, då de själva var med och ökade på den negativa ljudspiralen.

6.3

Åtgärder

Det finns olika åtgärder som kan vidtas för att minska på bullernivån i förskolan. Vilka de är och hur de kan användas diskuteras i det här kapitlet.

6.3.1

Pedagogiska åtgärder

Mycket av vad pedagogen kan göra för att minska på bullret har med planering att göra. Det handlar om upplägget av olika aktiviteter och hur man som pedagog väljer att disponera rummen som finns. Det är även viktigt att pedagogen tillsammans med barnen sätter upp regler och att de är överens om hur de vill ha det på avdelningen (Arbetsmiljöhandboken, 2005). En av informanterna tycker att det kan vara okej att bryta leken om det inte går att göra om leken tillsammans med barnen så att den blir tystare, eller om man av någon anledning inte kan ta på sig kläderna och flytta ut leken utomhus. Det finns även olika program som pedagogerna kan använda sig av. Ett av dem är gjort av AMMOT, artister och musiker mot tinnitus, och heter Huller om buller. Materialet handlar om att väcka tankar om ljud hos barn i förskolan och det innehåller bland annat måleriövningar och sagor (AMMOT, 2007). Att använda sig att det här materialet är något vi tycker verkar roligt och intressant. Det är bra att det finns ett material och det borde utnyttjas så mycket som möjligt. Det är även bra att få lite inspiration och tankar kring vad som kan göras runt buller och framförallt hur man som pedagog kan arbeta kring ämnet med barnen. SOU (1993) skriver att det är viktigt att tidigt göra barnen medvetna om hörselns stora betydelse och bullrets negativa påverkan på den.

6.3.2

SoundEar 2000

SoundEar 2000 ska vara en bra åtgärd mot buller i bland annat skolor och förskolor där bullernivån ofta är hög (Sonomax, Australien, 2006). Den ska hjälpa barnen och pedagogerna att se när ljudet är för högt och behöver sänkas. I intervjuerna framkom att SoundEar 2000 inte nått upp till sina förväntningar. Barnen på en av förskolorna lämnade rummet där SoundEar 2000 var uppsatt för att leka i andra rum, då de förstod att de inte fick vara högljudda när örat lyste rött. Därmed förlorade avdelningen ett rum att bedriva pedagogisk verksamhet i. På den andra förskolan där vi intervjuat tyckte barnen istället att det kunde vara en utmaning att få örat att lysa rött, som betyder att ljudnivån är för hög. Vi anser därför att SoundEar 2000 inte är ett användbart verktyg på avdelningar med 1-3 åringar.

6.3.3

Materiella åtgärder

Att det finns mycket som kan göras för att minska bullret i förskolan har vi förstått av den litteratur vi har läst. De intervjuade pedagogerna har också många förslag på vilka materiella åtgärder som kan vidtas för att minska på bullret i förskolan. Bland annat finns det ljuddämpande mattor, väggfärg, bordsskivor, möbeltassar och takplattor. Ett exempel på möbeltassar som är hållbara och bra är tennisbollar som fästes på stolsbenen. Det kan även vara bra att välja långa gardiner istället för kappor. Det finns bord med bullerdämpande skiva, men det går lika bra att lägga på en vaxduk med filtduk under. De ljudabsorberande skivor som man sätter i taket kan även sättas på väggarna. Vi tycker att det kan vara en bra idé att sätta upp dem på väggarna och använda dem som till exempel

anslagstavlor eller på andra sätt i den pedagogiska verksamheten, till exempel som tavla till flanosagor. Om barnen har några idéer kan de även användas efter deras fantasi, istället för att bara bli fula vita plattor. För att få en bättre miljö med mindre buller krävs det inte bara bullerdämpande material, det gäller att se till helheten och skapa en trivsam miljö. Det kan skapas bland annat genom harmoniska färger, ett behagligt ljus och en bra temperatur (Cavallin, 2007). Levande ljus ger ett lugnande sken (Janols, 1985). Barnen blir då lugnare och stämningen blir bättre. I barngrupp har vi båda provat att sänka belysningen i rummen där barnen vistas och då märkt att barnen blir tystare och lugnare. Vi har märkt att med levande ljus skapas en lugn och avslappnad stämning där både barn och vuxna pratar med ett behagligt tonläge. Då förskolan ska renoveras, borde det satsas på en bullersanering, då bullerdämpande material inte kostar mer (Cavallin, 2007). Vi tycker att det är bra att det inte kostar så mycket mer att bullersanera om det ändå är en renovering på gång. Vi tror dock inte att alla är medvetna om det och att förskolor behöver få information om enkla åtgärder på bullerproblematiken.

6.3.4

Effekter av åtgärder

Föräldrar som har barn på Bifrost förskola, där de gjort en omfattande bullersanering, säger att det var som att få hem ett nytt barn efter en dag på förskolan då saneringen gjorts. Barnen var lugnare och trevligare på kvällen. Pedagogerna tycker också att den nya miljön är väldigt positiv och att det pedagogiska arbetet har blivit mycket lättare att genomföra (Cavallin, 2007). Då vi anser att skillnaden på barnen är så tydlig bör alla förskolor tänka mycket på hur den pedagogiska verksamheten planeras och hur miljön på förskolan ser ut. Om barnen blir piggare och mer harmoniska av att vara i en lugnare miljö tycker vi att bland annat inlärningen och samspelet, som båda är viktiga, borde påverkas.

En av informanterna pratar om en effekt hon märkt efter att de fått nya bord med ljudabsorberande skiva. Hon sa att det blev en stor skillnad direkt och att det blev lättare att prata då de satt runt bordet. Det är något vi ser som en stor fördel då det pedagogiska arbetet underlättas och det kan förhoppningsvis även ses som en start på en vidare bullersanering.

6.4

Teori

Kända pedagoger och filosofer har syn på barns utveckling. Här diskuteras Piagets, Vygotskijs, Fröbels och Keys tankar mot våra egna åsikter.