5. Resultat, analys och teoretisk tolkning
5.3 Lekens betydelse i förskoleklassens verksamhet
Vi ställde frågan om vilken betydelse pedagogerna tyckte att lek har i förskoleklass. Alla tyckte att leken har en betydelse, men i svaren framgår dock olika synpunkter på vad pedagogerna definierar med lek och varför de tycker leken är viktigt.
Barnen behöver koppla av vilket de gör i leken. Grupprummen är bra här eftersom de möjliggör olika konstellationer bland barnen och att de får leka i en miljö som inte är vuxenstyrd(B).
Stor betydelse, både i den mer styrda verksamheten och i under de fria passen såklart. Vi försöker leka fram det mesta(C).
Jag tycker att leken har jättestor betydelse då barnen lär sig mycket i leken. Barnen bearbetar saker genom leken (D2).
En stor del av personerna nämner att de har ett lekfullt arbetssätt och att arbetspassen sker på ett lustfyllt sätt antingen inomhus eller utomhus.
Detta står i motsats till det Diderichsen (2002) skriver; att barnen ofta sitter still under undervisningen och hamnar i en passiv mottagarroll när de ska lära sig nya saker. En av pedagogerna säger så här på frågan om leken har betydelse;
Stor betydelse. Delvis därför vi sällan talar om för barnen att ”nu ska vi lära oss” för vi tror att de minskar deras lust eftersom ordet lära kan kännas laddat. Istället har vi en lek och utforskande prägel på vår verksamhet även när den är planerad(F).
Samma person menar även att de har valt att inte jobba klassrumslikt eftersom det kommer tids nog i alla fall; ”De behöver få leka och känna lust” (F).
Att arbetet ska ske lustfyllt tar regeringen fasta på i sin proposition ”Den nya
skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet” (2009/10:165 Kap 13) där de menar att
lek och skapande ska ingå i förskoleklassens verksamhet som väsentliga delar i det aktiva lärandet och att barnens lust och nyfikenhet ska tas tillvara. En av pedagogerna kopplar ihop arbetspassen och den fria leken då hon menar att barnen ibland bearbetar det de just arbetat med i den fria leken. Hon säger;
En gång hade vi t.ex. haft ett arbetspass med stavelser med rim och ramsor. Barnen började sedan leka post där de skrev de bokstäverna de hade lärt sig. De tog med sig det skriftliga språket med sig in i leken. De befäster på det viset det man gjort på arbetssättet på ett bättre vis(D2).
32
Detta stödjer Gunilla Lindqvist (2002) då hon menar att man kan leka fram kunskap på olika vis. Hon anser även att klassrummen bör vara som en lekvärld där man skapar ett lekfullt förhållande till språket. Birgitta Knutsdotter Olofsson (2009) menar att en av aspekterna som barnen lär sig när de leker är minnet. Hon menar at barn ofta leker sådant som de har upplevt innan, antingen hemma eller i skolan och på detta vis då tränar upp långtidsminnet. När barnen leker det de har varit med om kopplas det till ord och rörelser, associationer samt material. Intervjuperson E nämner även hon att hon har upplevt att barnen ofta leker sådant som de upplevt innan, men hon nämner även att det ofta är i den fria leken som konflikter uppstår. Detta nämner även pedagog D1;
Leken är A och O för mycket. Det sociala, bemötandet, kommunikationen, kroppsspråket, attityder och att de lär av varandra. T.ex. om någon har fått en lillasyster hemma så visar hon de andra hur man håller dockan osv. Det blir ofta konflikter i leken och barnen får lära sig att man inte alltid kan bestämma allting själv utan att man är fler i leken (E).”
Den är viktig för att stärka gruppen och hur gruppen fungerar. Leken engagerar barnen och gör dem entusiastiska både inomhus och utomhus. Tyvärr är det ofta i den fria leken som konflikter mellan barnen sker, då får man gå in och stötta (D1).”
Att barnen lär av varandra i leken som pedagog E nämner, styrker Vygotskij som menar att när barnen är i den proximala utvecklingszonen lär de av de som har mer erfarenhet. Att barnen tränar upp sitt sociala samspel menar Birgitta Knutsdotter Olofsson (2009) att barnen gör i leken då de måste kommunicera med varandra, träna på turtagning och låta alla vara delaktiga. Hon menar även att barnen på detta vis lär sig de demokratiska principerna.
Pedagogernas syn på den egna rollen i leken var lite blandad. Det är endast pedagog C som menar att de deltar i leken och går in i olika roller. pedagog D2 berättar att de gjorde det förr men att det nu händer alldeles för sällan. Det är även någon som nämner att de hade velat men att tiden inte räcker till. Birgitta Knutsdotter Olofsson (2009) menar att det är viktigt att pedagogerna är delaktig i barnens lek och att deras
delaktighet är eftertraktad av barnen. Dock menar hon att det ska ske på barnens nivå och att man ska tänka på att inte störa barnen i onödan om de leker bra.
33
Vi tittar till barnen men vi ”lägger oss inte i”. Här försöker vi att tänka på att barnen leker med olika kompisar med jämna mellanrum och inte fastnar i samma
gruppering hela tiden(B).
Vi är alla tre som jobbar här inte rädda för att deltaga i lek och gå in i olika roller för att skapa lekfulla arbetspass för barnen. Vi tror att vår kreativitet och orädsla smittar av oss på barnen och gör de mer fria i sitt beteende och tänkande (C).
Ibland är vi med när barnen leker men inte så ofta som man kanske borde. Jag sitter ofta med i byggrummet när barnen leker med kaplastavar (D1).
För några sedan var jag ofta med när barnen lekte och gjorde uppdrag, skrev brev till barnen från en mystisk avsändare osv. Detta blir inte så ofta idag. Det är en svår balansgång hur mycket man ska vara med barnen i leken. Jag vill gärna samla dem innan de börjar leka för att se vad de vill göra för någonting. Det ska inte bli så att en person sitter vid datorn varje gång det är fri lek. Man måste utmana barnen i den fria leken (D2).
Jag hade önskat att jag kunde varit mer delaktig i barnens lek men upplever att tiden inte räcker till då jag är själv med 15 barn (E).
5.3.1 Analys
Vi kunde se två olika sätt att se på leken i vårt insamlade datamaterial; ett där man har lekfulla arbetspass och ett där man även inkluderar fri lek i begreppet lek och har schemalagda pass som heter ”fri lek”. Den fria leken betonades inte i samma
utsträckning som de lekfulla arbetspassen. En av konsekvenserna av att den fria leken inte får så stort utrymme i verksamheten är att barnen i mindre utsträckning får utlopp för sin fantasi. I den fria leken övar de också på många färdigheter inför det vuxna livet i spontana situationer som de skapar själv, vilket det inte heller finns stort utrymme för (Knutsdotter Olofsson, 2009) . I läroplanen för förskoleklass står det att verksamhetens syfte bland annat är att ”främja allsidiga kontakter och social gemenskap” (Skollagen, kap 9), något som barnen tränar i den fria leken. Detta kan karakteriseras på olika sätt enligt Knutsdotter Olofsson; t.ex. genom att barnen reflekterar och diskuterar med varandra om vem som ska vara vem och vad som ska hända i leken. De pedagoger som betonade att den fria leken var viktig menade att barnets sociala kompetens tränas under lekens gång och de lär sig att utveckla både empati, trygghet och glädje tillsammans.
34
5.4 Sammanfattande analys
Vi menar att svaren på våra problemställningar är komplexa och står utan entydiga svar. Våra intervjupersoner var överens om att leken har stor betydelse i verksamheten men den ges olika utrymme och tar uttryck i olika form, något som påverkas av både intervjupersonens personliga förhållande till vad lek är men också till hur
förskoleklassens inomhusmiljö ser ut. Syftet med förskoleklassen varierar också något i vårt undersökningsmaterial beroende på intervjupersonens uppfattning om vad som är viktigt att etablera hos barnen inför skolstart.
Vi kan i vår undersökning se en stark koppling mellan lek och
inomhusmiljömässiga faktorer men vi kan också se en oklarhet hos intervjupersonerna när det gäller vad de ska förhålla sig till i sitt syfte och deras planering av
förskoleklassens verksamhet. Ingen av intervjupersonerna nämner läroplanen för förskoleklassen och hur de använder sig av den. Samtliga säger sig vilja skolförbereda barnen och vissa säger också att trygga relationer och social utveckling är viktigt, men ingen refererar till läroplanen. Till detta kan finnas många anledningar och det får oss att reflektera över vad som egentligen styr deras syfte och planering, något vi resonerar om i vår slutdiskussion.
35
6. Diskussion
6.1 Metoddiskussion
Vårt syfte med uppsatsen var att ta reda på hur verksamheten i olika förskoleklasser såg ut och framförallt vilket utrymme leken fick i verksamheten. Vi ville undersöka detta då våra tidigare erfarenheter av förskoleklassens verksamhet var att den var väldigt
skolstyrd och låg i skolans miljöer vilket även skolverket styrker i sin rapport
”Förskolan- 6åringars skolform?”(2000).
Vi valde att göra undersökningen med hjälp av kvalitativa intervjuer och
observationer för att vi ville få ett djup istället för en bredd på våra svar. Vi valde därför att intervjua sju stycken pedagoger som var verksamma i förskoleklass samt att
observera miljön som pedagogerna var verksamma i. Vi anser att vårt val av kvalitativ metod var rätt men hade dock valt att formulera om några frågor på intervjuformuläret och lagt till eller tagit bort någon fråga om vi skulle gjort om undersökningen. Då vi märkte att intervjupersonerna definierade ordet lek på olika vis, skulle vi ha valt att ha en fråga som handlade om fri lek och en om lustfyllt lärande under arbetspassen eftersom det var de här två aspekterna som pedagogerna tog upp. Eventuellt hade vi även kunnat ställa fler följdfrågor om just den fria leken. Vi märkte också i efterhand att vi saknade en specifik fråga om läroplanen då vi hade velat få mer information om hur de jobbade utifrån den. Vi hade en fråga som löd; ”Vad utgår ni från i er planering av
verksamheten” och på den frågan var det endast en intervjuperson som nämnde
läroplanens kapitel 1 och 2. Detta kommer vi titta närmre på i slutet av vår diskussion. Beträffande våra observationer anser vi att vi fick ut det vi hade tänkt oss av dem då vi tydligt kunde se hur lokalerna såg ut och om de inbjöd till lek eller inte. Vi är medvetna om att detta inte är en garanti för hur mycket lokalerna faktiskt användes till lek eller om barnen lekte där trots att det såg ut som att lokalerna inbjöd till det. Detta tror vi att vi tydligare hade fått reda på om vi hade observerat när barnen var närvarande och aktiva i miljön. Att observera utan barnen närvarande var dock ett aktivt val vi gjorde dels på grund av tidsbrist men även på grund av de etiska ställningstagandena då vi om
36
vi skulle observerat barnen i samspel med miljön även hade varit tvungna att ha föräldrarnas medgivande till det.
6.2 Resultatdiskussion
Resultaten vi fick visar att den fria leken inte fick så mycket utrymme i verksamheten, något vi kunde se dels i våra observationer, då vi såg att många av lokalerna inte var anpassade för lek, men även i pedagogernas svar. De flesta pedagogerna pratade endast om att arbetspassen skulle vara lekfulla och inte så mycket om den fria leken, något som visades även när vi granskade verksamheternas upplägg där vi kunde se att arbetspassen på skolorna fick mer utrymme än den fria leken. I kapitel 2 i läroplanen står det att elevernas lust och nyfikenhet ska tas tillvara och ske ständigt i alla sammanhang. Även regeringen skriver i sin proposition ”Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och
trygghet” (2009/10:165 kap13) att utveckling och lärande ska ske ständigt och inte
huvudsakligen i arrangerade inlärningssituationer. Just arrangerade inlärningssituationer verkar som ovan nämnt förekomma någon eller några gånger per dag i de intervjuades klasser. De som pratar om den fria leken nämner att de tycker den är viktig för det sociala samspelet vilket betonas starkt i läroplanens kapitel 2 som bland annat tar upp värdegrunden och alla likas värde. Vi tycker därför att det är synd att den fria leken inte får mer utrymme i verksamheten.
Resultaten vi fick fram anser vi styrker våra egna erfarenheter av förskoleklassen; att den ligger i skolans lokaler och att man jobbar mer mot skolans mål än efter förskolans. Vi märkte dock att de skolorna (Bilaga 1; Figur C, D1 och D2) som hade större lokaler hade lättare för anpassa lokalerna så att de inte såg så klassrumslika ut. De var även de pedagogerna som uttalade sig om att de var nöjda med sina lokaler. Här ser man att val av plats och rum spelar en väsentlig roll för hur verksamheten kan se ut i
förskoleklassen.
Något som vi blev positivt överraskade av var att alla nämner att de arbetar med arbetspassen på ett lustfyllt sätt med barnen, antingen inomhus eller utomhus och det är få av intervjupersonerna som nämner att de använder läroböcker. Detta anser vi är bra och det styrker även Diderichen mfl. (1992) som menar att leken fortfarande är det
37 centrala i 6- åringarnas utveckling.
Som vi ovan nämnde var det få av intervjupersonerna som påpekade att de planerade verksamheten utifrån läroplanens kapitel 1 och 2. Vi fick även intrycket av att de inte riktigt visste vad de i läroplanen skulle utgå ifrån. Det nämndes att de tittade på vad som stod i läroplanen för årskurs 1-3 medan många inte nämnde läroplanen alls. Detta stärker det vi själva har upplevt när vi har varit ute i verksamheten, att verksamheten är mellan två kulturer; förskolans och skolans och att pedagogerna som är verksamma i förskoleklass inte riktigt vet vilket ben de ska stå på. Vi anser att förskoleklassen bör få tydligare mål, antingen egna eller följa de mål som står i läroplanen för förskolan då vi tycker att det är för tidigt att redan i förskoleklass jobba med målen för årskurs 1-3. Vi funderar även på hur det skulle sett ut om sexårsverksamheten hade varit kvar i
förskolans miljöer som den var för många år sedan. Vi är ganska övertygade om att den då hade varit mer anpassad efter förskolan och kulturen som råder där.
6.3 Pedagogiska implikationer
Vi anser att undersökningen har varit intressant och lärorik. Vi har fått en större inblick i hur förskoleklassens verksamhet ser ut och även vilka dilemman som kan uppstå om tillräckligt stora lokaler inte finns tillgängliga. Vi tycker också att vi har fått en insikt i hur olika syn det kan finnas på ett och samma begrepp, t.ex. lek, och att det är viktigt att resonera kring detta med sina kolleger och i sitt arbetslag så att man vet vilka olika infallsvinklar det finns i verksamheten.
6.4 Fortsatt forskning:
Under några av intervjuerna framgick det att föräldrarna ställer krav på förskoleklassen. De vill att barnen ska lära sig läsa och få hem läxor. Vi tycker att det hade varit
intressant att undersöka vilken syn föräldrarna har på förskoleklass, och vad de
förväntar sig av den verksamheten. En annan frågeställning hade varit att se på det ur ett barnperspektiv och intervjuat femåringar som är på väg att börja förskoleklass. Det hade varit intressant att undersöka vad de har för några förväntningar då det av vår erfarenhet
38
är många barn som tycker det är väldigt spännande och ett stort steg att få börja i förskoleklass.
7. Referenser
Ackesjö Helena (2011) Förskoleklassen - en ö eller bro mellan skola och förskola? Stockholm, Liber.
Björklid Pia (2005) Lärande och fysisk miljö, en kunskapsöversikt om samspel mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Myndigheter för skolutveckling
Stockholm, Liber.
Boström Lena (2002) Från undervisning till lärande. Jönköping, Brain Books AB. Claesdotter Annika, Olsson Titti, Björkman Karin (2007) Förskolans pedagogiska rum-
med plats för alla sinnen, Lärarförbundets Förlag och Tidningen Förskolan, Malmö.
Diderichsen Agnete, Hansen Raböl Vagn, Thyssen Sven (1992) 6 år och på väg in i
skolan. Lund, Studentlitteratur.
Gillham Bill (2008) Forskningsintervjun - Tekniker och genomförande. Malmö, Studentlitteratur.
Jensen Mikael, Harvard Åsa, red. (2009) Leka för att lära, utveckling, kognition och
kultur Lund, Studentlitteratur AB
Karlsson Marie, Melander Helene, Prieto Pérez Héctor, Sahlström Fritjof (2006)
Förskoleklassen- ett tionde skolår? Stockholm, Liber.
Kärrby Gunni (2000) Skolan möter förskolan och fritidshemmet. Lund, Studentlitteratur. Larsen, Ann Kristin (2007) Metod helt enkelt – en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. Malmö, Gleerups Utbildning AB..
Ladberg Gunilla (2009) Skolans språk och barnets - att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund, Studentlitteratur.
Laike, Thorbjörn (1995) The impact of home environment and daycare environment on
39
Lindqvist Gunilla (2002) Lek i skolan. Lund, Studentlitteratur.
Regeringens proposition (2009/10:165) Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och
trygghet.
Samuelsson Pramling Ingrid, Asplund Carlsson Maj (2003) Det lekande barnet i en
utvecklingspadagogisk teori. Stockholm, Liber.
Samuelsson Pramling Ingrid, Mauritzson Ulla (1997) Att lära som sexåring - En
kunskapsöversikt. Västervik, Skolverket.
Skolverket (2000) Förskoleklass- 6 åringars skolform? Integration förskoleklass-
grundskola- fritidshem. Skolverkets delrapport nr.2.
Strandberg Leif (2006) Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar.
Stockholm, Norstedts akademiska förlag.
Vygotskij Lev Semënovic (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg, Daidalos AB.
Internet
Skolverket(2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 www.skolverket.se
Skolverket (2011) Diskussionsunderlag för förskoleklassen.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2602
Vetenskapsrådet(1:2011) God forskningssed, Stockholm , http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf
Vetenskapsrådet(2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-
41
Bilagor
Bilaga 1 Klassrumsmiljöer
Figur 3 klassrum C
42
Figur 4 klassrum D1 Figur 5 klassrum D2
43
Bilaga 2 Intervjuformulär
Intervjuschema
Datum: Skola:
Utbildning:
Hur länge har du varit verksam i förskoleklassens verksamhet: Hur ser arbetslaget ut (hur stort, vilka utbildningar etc): Hur ser en vanlig dag ut:
Hur många timmar om dagen går barnen i förskoleklass: Vad utgår ni från i er planering av verksamheten:
Vilket syfte tycker du finns med er verksamhet: Vilken betydelse tycker du leken har i verksamheten: Vad är dina tankar om kreativiteten i rummet: Hur har ni tänkt när ni möblerade rummet/rummen:
Tycker du att lokalerna är tillräckliga för att nå ert syfte med verksamheten: Används lokalerna till något annat än förskoleklassverksamhet, hur tydliggörs isåfall detta för barnen?
44
Bilaga 3 Observationsschema
Observationsschema
Datum: Skola nr:
Område:
Vad ser jag?
Egna funderingar
Närmiljön
Integrerat med skolan? Egna lokaler?
Lokalen:
Antal rum Avskildhet Rum i rummen
45
Samlingsplats:
Samlingsmatta, tavla bord osv?
Område:
Vad ser jag?
Egna funderingar
Inbjuder miljön till lek och socialt samspel?
Material som inbjuder till lek?
Vad? Var?
46
Kreativitet i rummet:
Inbjuder lokalerna till skapande/kreativitet?