Lekens betydelse

Att leken ses som viktig i förskolans undervisning är något som framkommer från samtliga professioner. Samtidigt väcks tankar kring hur mycket utrymme den egentligen får i förskolans utbildning. Leken ses ändå som att den alltid pågår i någon form och nedanstående citat visar exempel det:

Jag tänker att det alltid pågår lek någonstans liksom. Man kanske har någon planerad aktivitet med ett mindre antal barn, men att de andra är i nån slags lek. (Förskollärare)

Lekgrupper, för barn som kanske har svårt med samspel, turtagning…att man har utifrån specifika barn eller så kan det va utifrån specifika grupper där dom känner att dom måste jobba med gruppdynamiken och såna saker.

(Specialpedagog)

Leken ses här både som en mellanaktivitet där leken är mer fri från vuxna och dels som mer planerad och uppstyrd aktivitet, lekgrupper, som är mer riktad till specifika barn eller en grupp av barn som exempelvis har svårigheter med samspel och turtagning.

Andra tankar som framkommer är kring lekens funktion:

Jag tänker att leken är på något sätt barnets första språk. Alltså från det man föds liksom så börjar man leka…det kommer väldigt snabbt. Tittutleken och

samspelet för små barn bygger ju på lek och jag tror att vi på förskolan skulle kunna ta tillvara på det mer. Jag upplever att det ofta är mycket fri lek, fri från vuxen och där behöver vi egentligen vara mer aktiva i att vara med i den fria leken…jag upplever att många barn inte har leksignaler. (Förskollärare) I skogen leker vi mycket, å då har vi som roligast tillsammans som grupp. Då skrattar vi massa å man kan busa till det. Bland annat kurragömma i två lag…i skogen har vi inte med oss allt det där…att vi ska bygga och prestera i nån form. Man har lämnat institutionen, å bara slappnar av i skogsmiljön. (Förskollärare) I leken prövar och bearbetar barn händelser och sina upplevelser. (Rektor) Leken kan ha en läkande betydelse för barn som far illa, men också vara en självklar del i undervisningen och utvecklande i sig. (Rektor)

Leken betydelse rör flera olika funktioner. Den ses både som ett uttryckssätt som börjar i tidig ålder där ”barnet första språk” och samspel sker genom leken. Begreppet fri lek nämns i sammanhang med att den då även är fri från vuxna. Förskollärare uttrycker att

37

de själva behöver vara mer aktiva som att vara med och lära barnen ”leksignaler”. Förskollärare anser även att leken måste få vara ”en avkopplande lustfylld stund” där kraven på prestation släpps och relationer byggs. En funktion som främst rektorer lyfter är att barnet behöver få möjlighet att ”bearbeta händelser och upplevelser” i leken. Ett annat behov som barnen kan behöva få tillgodosett är lek utifrån ”en läkande betydelse” om barnet på något sätt far illa.

Vidare framkommer lekens betydelse kopplad till undervisningen i förskolan: Jag tycker att leken är både rolig, spännande och utmanande att få vara i, att få ett flow i leken. Å det här att få fortsätta leka, få den relationsbyggande, vi skrattar tillsammans, vi har roligt tillsammans…det gör ju också att då får man ju med sig barnen på ett annat sätt in i projektet. (Förskollärare)

Ja, man har ju med sig mycket om man har leken…alltså ett lekfullt sätt in i olika undervisningssituationer. Eller i andra situationer…det kan vara i rutinsituationer också…man kan ju alltid använda sig av leken för att locka in barn i att klä på sig sin overall…att man gör det lite lekfullt på något sätt. (Förskollärare)

I samtal kring leken i undervisande sammanhang lyfts vikten av lekens betydelse för relationsbyggandet med barnen. Med en förskollärare som är lyhörd och lekfull i sitt förhållningssätt, som en grund för att få med barnen på olika sätt i andra undervisande aktiviteter som ”projekt” och i återkommande situationer i förskolans vardag.

Även om lekens betydelse betonas uttrycker förskollärare och specialpedagoger att leken inte alltid ses som lika viktig som andra aktiviteter:

I förskolan så är det så mycket styrd lek och undervisningssituationer som ska presteras på papper…vid reflektioner lyfts projektet och leken hamnar vid sidan om…undervisning det låter ju som det är allt annat än lek om man bara hör begreppet. (Förskollärare)

Jag tycker det är så fantastiskt att leken har fått en mycket mer tydlig plats i den nya läroplanen…det glädjer mig mycket…jag brinner mycket för lek.

(Förskollärare)

Leken är jätteviktig och vi i förskolan behöver värna om leken just för att det inte ska bli skolifiering av allting…det är jag lite rädd för att det går åt skolifieringshållet ibland. (Specialpedagog)

Jag blev chockad när jag kom tillbaka till förskolan efter att ha jobbat i skolan i många år…jag tänkte vad har hänt, så mycket dokumenterande å man skulle fotografera allting barnen gjorde. Sen var det stunder dess emellan där barnen fick leka och då ofta utomhus. När jag kommer ut och tittar i den roll jag har nu så är det lite samma sak. Det är snuttefierat, det är små, små stunder hela tiden och barnen hinner så här lagom komma igång med någonting, så ska det städas. Då ska det vara samling eller nåt annat som ska hända. (Specialpedagog)

38

Det är jätteviktigt att det lyfts i styrdokumenten å att vi verkligen värnar om leken för lärande i förskolan å det är det som vi bygger våran undervisning på eller utbildning på. (Specialpedagog)

Dilemmat och en risk för att förskolans undervisning blir lik skolans och att leken inte ses som lika viktig som andra aktiviteter uttrycks som en farhåga. En av specialpedagogerna lyfter att det har förändrats över tid där pedagogisk dokumentation nämns som något som bidrar till att pedagogerna är mer upptagna av andra sysslor än av att vara engagerad i barnens lek. Förskolans rutiner är även något som ses som störande för leken där inte leken får utrymme att fortgå. Det verkar handla om ett slags organisatoriskt återkommande mönster där inte tid avsätt till lek och därmed inte ses som lika viktig. Samtidigt framkommer ett hopp om att leken som nu lyfts tydligare i läroplanen kommer leda till en förändring.

Rektorer uttrycker att utrymme för leken behöver skapas:

Leken är en nödvändig del i undervisningen för att barnen att bearbeta och utveckla förståelse och förmågor vi vill de ska tillägna sig. Leken ska vara en självklar del i förskolan. Utrymme för lek ska vara prioriterad och planerad. (Rektor)

Leken finns med som ett samtalsämne och som en påminnelse om att den är viktig, men inte som en utlyft del i det systematiska kvalitetsarbetet som exempelvis matematik och språk. Det tänker jag att det skulle kunna ändras i min enhet framöver. (Rektor)

Rektorerna ser leken som en betydande del av förskolans utbildning och beskriver lekens roll som en viktig del i undervisningen som ska vara prioriterad. Samtidigt framkommer även det som förskollärare och specialpedagoger lyfter att leken till viss del hamnar i skymundan framför andra mer ämnesinriktade områden.

6.1.1. Teoretisk analys

I intervjuer och enkät framkommer olika aspekter av lekens betydelse. Exempelvis nämns leken som en möjlighet till ett lärande av samspel och turtagning samt leksignaler. De begreppen beskrivs också inom det kommunikationsteoretiska synsättet på lek. Där ges det också innebörden av att om barn förstår varandras leksignaler kan de röra sig fritt mellan den verkliga världen och lekens värld. Att begreppen nämns här kan således ses som att det kommunikationsteoretiska synsättet är en del av den pedagogiska grundsyn som framkommer (Jensen, 2013).

I resultatet framkommer också betydelsen av vuxnas närvaro. Relationer med vuxna för att exempelvis lära sig leksignaler tas upp som viktigt. Att arbeta relationsskapande

39

nämns både som en möjlighet i planerade form som lekgrupper samt som den lustfyllda spontana leken. Den spontana leken nämndes av förskollärare som en lustfylld relationsskapande lek i skogen, där förskolläraren trots sin delaktighet såg den som mindre acceptabel. Den typen av lek kan relateras till det sociologiska synsättet där vikten av goda relationer ger barnen möjlighet att på längre sikt skapa goda kamratkulturer samt främjar det enskilda barnets identitetsutveckling. De relationerna antas i sin tur skapa en möjlighet för förskollärarna att lättare få med sig barnen i andra aktiviteter. Nära relationer ses på liknande sätt grundläggande för ett gott samarbete och en god kommunikation som kan genera goda konfliktlösningsmöjligheter (Jensen, 2013). I resultatet framkommer även att lekens betydelse i förskolans undervisning formas och sätts i relation med omgivande faktorer. Exempelvis nämns att leken i relation till andra aktiviteter inte ses som lika viktig i undervisande sammanhang och därmed lätt hamnar i skymundan för mer ämnesinriktade områden. Samtidigt framkommer att förskolans rutiner kan vara störande för leken samt pedagogers andra göromål vilket då innebär att leken mer blir en mellanaktivitet. En farhåga är att förskolan genom exempelvis dokumentationskrav håller på att bli mer lik skolan som en bakomliggande faktor. Det kan relateras till vad som beskrivs inom systemteorin som omgivande påverkansfaktorer när styrdokumenten sätter de yttre ramarna samt hur dessa tolkas och beskrivs i den dagliga verksamheten. Det framkommer också i resultatet en förhoppning om att leken kommer lyftas mer utifrån att läroplanen nu har ett tydligare fokus på lekens värde. Rektorer påtalar att leken behöver en mer framträdande roll i det systematiska arbetet och kan ses som en vilja till förändring av rådande normer och värderingar inom systemet. Om rektorers visioner om verksamhetens innehåll inte lyfter leken på samma sätt som andra delar kan det bidra till otydlighet i organisationen kring vad som förväntas och värderas högst. Utifrån ett systemteoretiskt synsätt behöver delar lyftas för att se helheten som påverkar det handlande och utrymme för handlande som förskollärare och specialpedagoger ser som möjligt (Gjems, 1997).