Sammanfattade slutord

Hur ny kunskap ska leda till handling är något som beskrivs i Wetsos (2006) avhandling. Där beskrivs det som en arbetsprocess vilket innefattar ett systematiskt arbete i samverkan. Även om min studie inte är lika omfattande är det något jag vill lyfta fram som ett bärande resultat. För att komma till stödjande handlingar för barnen behöver helheten studeras och vad som påverkar synen på lek i förskolans undervisning. För att det exempelvis ska bli möjligt att arbeta utifrån en lekprocess med barnen, behöver frågor ställas om vilka kunskaper som då behövs och hur det går att höja den kunskapsnivån. Där har specialpedagogen ett viktigt uppdrag vilket framkommer i Wetsos (2006) studie. Hennes studie visar en väg att gå där handledning, utbildning av pedagoger och samtal med föräldrar var delar som ingick. Sammantaget i syfte för att höja kunskapsnivån för samtliga och därmed kunna möta alla enskilda barn på den utvecklingsnivå de befann sig. Rektor har ett övergripande ansvar att skapa förutsättningar i det som forskning visar på. Skolforskningsinstitutet (2019) och Riddersporre och Bruce (2016) framhåller att i förskolan utvecklar barnen sina mänskliga och sociala egenskaper som vilar i samhällets grundläggande värden. Hur man relaterar till andra människor och sin omgivning, vilket de menar sker framför allt i lek och genom kommunikation med andra barn och vuxna. Därför är det extra viktigt att fundera över hur förskollärares handlande kan ge barn det stöd de behöver, samt titta på vilket handlingsutrymme förskollärare har för att kunna möjliggöra lärandeprocesser där leken ses som viktig.

57

Referenser

Bateson, Gregory (2000). Steps to an ecology of mind. Chicago: The University of Chigago Press.

Bronfenbrenner, Urie (1979). The Ecology of Human Development. London: Harvard University Press.

Bruce, Barbro, Rubin, Maria, Thimgren, Pia & Åkerman, Roger (2016).

Specialpedagogik i professionellt lärarskap: synsätt och förhållningssätt. Malmö: Gleerups.

Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Canning, Natalie (2010). The influence of the outdoor environment: den-making in three different contexts. European Early Childhood Education Research Journal, vol 18, nr 4, s 555-556, 2010.

Dahlin-Ivanoff, Synneve & Holmgren, Kristina (2017). Fokusgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Doverborg, Elisabet, Pramling, Niklas, & Pramling Samuelsson, Ingrid (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.

Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. 3 upplagan. Stockholm: Liber.

Gjems, Liv (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Grimmer, Tamsin (2018). School readiness and the characteristics of effective learning: The essential guide for early years practitioners. London: Jessica Kingsley. Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. Lund: Studentlitteratur.

Keung, Chrysa Pui Chi & Keung Cheung, Alan Chi (2019). Towards Holistic

Supporting of Play-Based Learning Implementation in Kindergartens: A Mixed Method Study. First Online: 04 June 2019.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. Konvention om barnets rättigheter svenska (2018). Tillgänglig:

https://www.regeringen.se/rapporter/2018/06/konventionen-om-barnets-rattigheter-s2018.010/

58

Löfdahl, Annica (2007). Kamratkulturer i förskolan: en lek på andras villkor. Stockholm: Liber.

Morgan, David L. (1996). Focus groups. Annual Review of Sociologi 22:129-152. Tillgänglig:

https://www.annualreviews.org/doi/pdf/10.1146/annurev.soc.22.1.129

Nilholm, Claes (2016), Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.

Ogunyemi, Florence T. & Ragpot, Lara (2015). Work and Play in Early Childhood Education: Views from Nigeria and South Africa. South African Journal of Childhood Education, v5 n3 Article 344 2015

https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1187135.pdf

Pihlgren, Ann S. (2017). Undervisning i förskolan - att skapa lärande undervisnings-miljöer. Stockholm: Natur & Kultur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2008). The Playing Learning Child: Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of

Educational Research, 52:6, 623-641, DOI: 10.1080/00313830802497265. https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00313830802497265?needAccess= true

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro (Red.). (2016). Omsorg i en förskola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2011: 688. Examensordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

SFS 2018:1197. Lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. Arbetsmarknadsdepartementet. Tillgänglig:

http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2018:1197

Sheridan, Sonja & Williams, Pia (Red.). (2018). Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.

59

Shin, Minsun &Partyka, Thomas (2017). Empowering infants through responsive and intentional play activities. International Journal of Early Years Education, vol 25, nr 2, s.127-142, 2017.

Skolforskningsinstitutet. Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. Systematisk översikt 2019:01. Solna:

Skolforskningsinstitutet. ISBN 987-91-984383-6-9.

Skolinspektionen (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapport

er/kvalitetsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf

Skolinspektionen (2017a). Förskolans arbete med barn i behov av stöd. Tillgänglig: https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapport er/kvalitetsgranskningar/2017/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod/forskolans-arbete-med-barn-i-behov-av-sarskilt-stod-2017.pdf

Skolinspektionen (2017b). Förskolans arbete med jämställdhet. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/sv/Beslut-och- rapporter/Publikationer/Granskningsrapport/Kvalitetsgranskning/forskolans-arbete-med-jamstalldhet/

Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/

redovisningar-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.

Stanton-Chapman, Tina L., Kaiser, Anna P., Vijay, Prathibha & Chapman, Carol (2008). A Multicomponent Intervention to Increase Peer-Directed

Communication in Head Start Children. Journal of Early Intervention, vol 30, nr 3, s. 188-112, 2008.

Strandberg, Leif (2017). Vygotskij i praktiken - Bland plugghästar och fusklappar. Lund: Studentlitteratur.

60

Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Svedberg, Lars (2007). Gruppsykologi. Om grupper organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/G od-forskningssed_VR_2017.pdf

Wetso, Gun-Marie (2006). Lekprocessen - specialpedagogisk intervention i (för)skola När aktivt handlande stimulerar lärande, social integration och reducerar utslagning. Högskolan Dalarna Akademin Utbildning, hälsa och samhälle. Pedagogik. Stockholms universitet Lärarhögskolan i Stockholm (LHS). Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL). Stockholm: HLS Förlag. Tillgänglig: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:189851/FULLTEXT01.pdf Wibeck, Victoria (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som

undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.

Winnicott, Donald W (2003). Lek och verklighet. Stockholm: Natur & Kultur. Öhman, Margareta (2019). Hissad och dissad – om relationsarbete i förskolan.

61