Lekens motsättningar

En motsättning för lek i undervisningen är den traditionella synen på elevers inlärning. Enligt Johnson m.fl. (2005) och Jones och M. Cooper (2006) är den traditionella synen på inlärning att den ska vara arbetsam med stillasittande undervisning. Den lustfyllda leken ses inte som viktig och kan skapa konflikt med politiker, rektorer, föräldrar och en del elever och lärare som ser leken som en paus från inlärningsprocessen och tvivlar på att de lär sig något. Även Moyles (1995) menar att pedagoger kan få kritik av samma grupp människor för att de inte förstår att lek är ett viktigt verktyg i barns inlärningsprocess. En av respondenterna menar att synsättet på lek i undervisningen kan vara olika beroende på utbildning och framhåller att det är tråkigt att det är stora skillnader mellan utbildningarna. Precis detta har vi sett då vi varit ute på verksamhetsförlagd utbildning, att pedagogernas synsätt på lek kan variera. Vi håller med respondenten att det är synd att alla utbildningar inte värderar lekens betydelse i förskoleklass lika mycket.

Åge (1995) lyfter att man med fördel kan använda leken som ett verktyg i skolarbetet. Vidare menar han att barn mellan sex och nio år behöver leka mycket därför behöver man skapa fler lektillfällen i skolan. Bristen på tid avsatt för lek kan ses som ytterligare en motsättning. Vi håller med Åge samt det en av respondenterna hävdar, att många förskoleklasser har gett efter för skolans arbetssätt genom att ha för mycket avbrott med raster och lektionstimmar istället för att låta barnens behov styra dagen. Wallin (2003) skriver om pedagoger som värderar leken och har till och med avskaffat sina tidsbestämda raster. Jones och M. Cooper (2006) framhåller att det är viktigt att man kan förklara och övertyga föräldrar hur betydelsefull leken är för barns utveckling och framtid.

En tredje motsättning för att lek skall integreras i undervisningen är de barn som ännu inte har förmågan att leka. För att inlärning ska kunna ske är det viktigt att barnet kan leka, kan barnet inte leka när det börjar i förskoleklass är det viktigt att få lära sig det skriver en av respondenterna. Fahrman (1993) nämner att trygghet är viktigt för att barn ska kunna släppa verkligheten och försvinna in i leken. Hon menar att mamman är ansvarig för barnets lekutveckling i och med att lekutvecklingen startar redan vid den första närkontakten med mamman. Samma sak menar Folkman och Svedin (2003), det är den vuxne som skapar förutsättningarna för att barnet ska kunna upptäcka leken. Fahrman (1993) lyfter att barn som inte kan leka får problem med koncentrationen, samarbete samt förmågan att lösa problem. Det är endast till fördel om barn får leka sig igenom svårigheter.

6.7

Leken läker

Freuds (1986) psykodynamiska lekteori innebär att jaget främjas. Vidare menar Freud att barn använder leken för att bearbeta händelser och upplevelser som barnen bland annat kanske upplevt problematiska. Fahrman (1993) skriver att barn har en otrolig förmåga att hantera svårigheter och problem genom leken som kan ses som en form av självhjälp med förutsättning att barnet känner trygghet. Genom lekterapi kan barnet bearbeta omedvetna problem som kan vara svåra att förklara. Lekterapi är en vanlig behandlingsmetod där man kan tolka vad barnet varit med om och anses ha en läkande kraft skriver Welén (2003). Cleve (2002) i sin tur menar att den även är till hjälp för barn med sorg. Leken kan bland annat vara till hjälp för att skapa balans mellan barnets kropp och själ. Även flera av våra respondenter anser att leken har en läkande egenskap. De skriver bland annat att barnet bearbetar existentiella frågor, sådant de varit med om, sett eller hört talas om. Eriksson som har utvecklat Freuds lekteori anser att jagidentiteten främjas eftersom barnen genom leken lär sig att klara av traumatiska händelser (Bunkholdt, 1995, Hwang och Nilsson, 2003). Respondenterna menar även att lek kan vara ett sätt att visa känslor som ilska, sorg och glädje samt att tystlåtna barn har lättare att öppna sig. Av erfarenhet vet vi att lekterapi är vanligt förekommande på sjukhus där sjuka barn kan få hjälp av en lekterapeut. För att arbeta med lekterapi krävs utbildning vilket även Fahrman (1993) tar upp.

6.8

Styrdokument

Pedagoger som har kunskaper om lek skall kräva att skolan planerar för hur de ska kunna erbjuda barn varierade möjligheter till lek. Dessa möjligheter ska skapas för barnet och dess lärandes skull anser Grindberg och Jagtøien (2000). Även Jones och M. Cooper (2006) menar detsamma att läraren måste skapa möjligheter för kvalitativ lek i skolans miljö med stöd av skolledningen. De påpekar även att skolplanerna borde fokusera på att eleverna får öva på att bli ansvarsfulla samhällsmedborgare genom leken samt att föräldrarna skall bli informerade om fördelarna med lek i undervisningen. I

skolverkets rapport från 2001 står det att ett nytt pedagogiskt förhållningssätt skulle öka kvaliteten på förskolan, fritids och skolan genom reformen som genomfördes 1 januari, 1998. Reformen innebar att en frivillig skolform för sexåringar, förskoleklass, infördes i skolan. Man ville skapa en kontinuitet för det livslånga lärandet, som det står i läroplanerna. Inslag som lek, skapande och omsorg, som är vanliga i förskolan, förväntades få en större plats även i skolan efter reformens införande. Dewey (1985/1997) menar att det inte räcker med att introducera lekar och aktivt arbete utan det är hur pedagogen använder leken som är det avgörande. Efter att ha läst både denna reform (Skolverket, 2001) samt läroplanerna (Utbildningsdepartementet, 1994, 1998) anser vi att dessa texter inte samspelar eftersom leken bara nämns på ett enda ställe i Lpo94. I och med reformens inträde förväntades bland annat leken få mer utrymme. Ska den då inte synas mer i läroplanen, eftersom pedagogerna har läroplanerna som utgångspunkt för verksamheten? Då Jones och M. Cooper (2006) menar att många lärare, speciellt oerfarna, arbetar mycket efter läroplanerna för att skapa ordning.

Bland enkätsvaren fanns inga kopplingar till läroplanen, kanske kan detta bero på hur lite den belyser leken. Vi framhåller att pedagogerna i vår studie som tolkat läroplanerna ska ha en stor eloge för att leken har en betydande del i deras undervisning med tanke på att lek bara nämns, enligt oss väldigt diffust, på endast ett ställe i läroplanerna.

Dewey (1985/1997) ser skolan som ett vikigt medel för kommunikationen och ansvarig för elevernas attityder. Hela samhällets existens är beroende av attityder till lärande och undervisning. Enligt vår mening måste pedagogerna få stöd av skolledningen, då främst rektorn, för att skapa kvalitativ lek i undervisningen vilket vi får stöd av från Jones och M. Cooper (2006). Som vi tolkar Jones och M. Cooper (2006) menar de vidare att rektorn som har huvudansvaret inte är insatt i den pedagogiska verksamheten eller förstår att det finns olika sätt för inlärning att ske. Rektorn måste vara insatt för att kunna försvara undervisningen gentemot föräldrar som har ett förlegat och traditionellt synsätt på hur deras barn tar in kunskaper. Jones och M. Cooper (2006) påstår att undervisning utan att ha roligt är meningslöst och menar att man bör utgå från elevernas motivation - vad de vill lära sig. Detsamma säger Dewey (1985/1997) som påstår att undervisning som är systematisk kan bli livlös och för abstrakt att förstå. Bryr man sig inte om hur eleverna förvärvar sina kunskaper går man miste om elevernas livserfarenheter. Han menar vidare att det önskvärda i undervisningen är att man utgår från elevernas erfarenheter. När skolarbetet bygger på lekfulla övningar skapas engagemang hos eleven. Jancke (1993) anser att man ska utgå från barns meningsfulla funderingar. Hon menar vidare att skolans pedagogik inte passar sexåringar som är för små för den pedagogiken. För sexåringar är leken betydelsefull därför bör man ha ett arbetssätt baserat på förskolepedagogik som utgångspunkt. Vilket man kan knyta till våra respondenter som använder leken som en arbetsmetod i förskoleklassen.

6.9

Slutord

Vi anser att leken är betydelsefull för alla barn oavsett ålder och att det är genom leken som barnen lär och utvecklas. Barnen utforskar och upptäcker omvärlden när de leker, de kan lära sig nya saker men även bygga på sina tidigare erfarenheter med ny kunskap. Det är av stor betydelse att barn får pröva på att lösa sina egna problem, ställa frågor och reflektera över sina funderingar vilket de sedan bearbetar genom leken. Barn behöver inte alltid leka med varandra utan även själva eller med en vuxen. När en vuxen deltar i barns lek får den vuxne inte ta över leken utan måste respektera barnet och samspela på samma nivå. En sak vet vi från vår egen erfarenhet, och det är att vi vuxna har mycket att lära från alla barn och att vi måste låta oss våga ta lärdom av dem.

Svaren på frågorna vi ställde oss i syftet med denna studie har gett oss en fördjupad kunskap om leken i förskoleklass. Sammanfattningsvis kan man säga att begreppet lek är svårt att förklara men det som kommer fram i studien är att leken är ett bra pedagogiskt verktyg i barns inlärning. I leken tränas socialt samspel, värdegrundsfrågor, konfliktlösning samt att fantasin och kreativiteten utvecklas. Leken fungerar även som en metod där barnen kan bearbeta funderingar och problem. Pedagogerna använder både den fria och den styrda leken i undervisningen, men med vissa gränser. De hinder och motsättningar som finns för leken i undervisningen är den traditionella synen på undervisning som innebär att eleverna sitter tysta och stilla och lyssnar på sin lärare. Det har även framkommit att en pedagog skall vara delaktig, kunna observera, engagera samt inspirera till lek. Vissa barn kan inte leka och måste få hjälp av pedagogen för att lära sig. Lekens utrymme i förskoleklasserna i vår studie varierar. Det finns både ett strukturerat och ostrukturerat lekutrymme där pedagogerna anser att leken är ett arbete och att det är barnens behov som bör styra undervisningen. Det får inte bli för mycket skola utan man bör låta barnen få vara barn!

Ett citat från en av våra respondenter fick bli titel på vår studie för vi tycker att det stämmer bra överens med vår studie samt vår syn på lek i förskoleklass.

Lek, skratta, njut av dagen!

När vi inledde detta examensarbete hade vi förhoppningar om att någon gång i framtiden kunna utveckla detta arbete för att även få barnens syn på sin egen lek i förskoleklassen. Tanken har även funnits att man skulle kunna ställa olika skolor mot varandra när det gäller lek som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Man skulle även kunna jämföra Lpfö98 och Lpo94 angående lek i undervisningen. Detta får därmed bli vårt tips inför framtida forskning. Leken undervärderas och tål att forskas mera om.

REFERENSLISTA

Astrid Lindgrens värld. Barnen i Bullerbyn. Online. Internet. http://www.alv.se. Sökdatum: 071109.

Barnkonventionen. (2007). Online. Internet.

http://www.rb.se/sv/Barnkonventionen/LangaVersionen. Sökdatum: 071112. Björk, Maj & Liberg, Caroline. (2004). Vägar in i skriftspråket tillsammans och på egen

hand. Stockholm: Natur och Kultur.

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2002). Själv-känsla. Att förstå sig själv och

andra. Stockholm: Liber.

Bunkholdt, Vigdis. (1995). Från födsel till pubertet. Lund: Studentlitteratur.

Cleve, Elisabeth. (2002). En stor och en liten är borta. Stockholm: Wahlström och Widstrand.

Dewey, John. (1985/1997). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.

Diderichsen, Agnete., Thyssen, Sven., Rabøl Hansen, Vagn & Andersson, Sten. (1992).

6 år och på väg in i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Fahrman, Monica. (1993). Barn i kris. Lund: Studentlitteratur.

Folkman, Marie-Louise. & Svedin, Eva. (2003). Barn som inte leker. Stockholm: Runa förlag.

Forsell, Anna. (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber.

Freud, Sigmund. (1986). Jaget och detet och tre andra skrifter om jagpsykologins

framväxt. Lund: Natur och Kultur.

Friedman, Ori & M. Leslie, Alan. (2006). The conceptual underspinnings of pretense:

Pretending is not ”behaving-as-if”. Online. Internet. http://proxy.hik.se.

Sökdatum: 071114.

Gardner, Howard. (1983/1997). De sju intelligenserna. Falun: Brain Books.

Grindberg, Tora. & Jagtøien, Greta Langlo. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur.

Hwang, Philip. & Nilsson, Björn. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.

Jancke, Harriet. (1993). Att arbeta med sexåringar. Stockholm: Liber.

Johnson, James E. , Christie, James F. & Wardle, Francis (2005). Play, Developement

and Early Education. Boston: Pearson/Allyn and Bacon.

Jones, Elizabeth & M. Cooper, Renatta. (2006). Playing to get smart. New York: Teachers college press.

Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber. Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (1987). Lek för livet. Stockholm: Liber. Kullberg, Brigitta. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Kärrby, Gunni.. (1992). Kvalitet i pedagogiskt arbete med barn. Stockholm: Liber. Lindh-Munther, Agneta. red. (1989). Att leka är nödvändigt. Stockholm: Liber. Lindqvist, Gunilla. (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, Gunilla. (2006). Lekens möjligheter. Lund: Studentlitteratur

Lindqvist, Gunilla & Löfdahl, Annica. (2001). Lekens roll i förskolan. Online. Internet.

www.uv.kau.se. Sökdatum: 071114.

Lindö, Rigmor. (1998). Det gränslösa språkrummet. Om barns tal och skriftspråk i

didaktiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.

Moyles, Janet R. (1995). Släpp in leken i skolan!. Stockholm: Runa Förlag. Nationalencyklopedin. (2000). Nationalencyklopedin multimedia 2000. Malmö. Pape, Kari. (2001). Social kompetens i förskolan. Stockholm: Liber.

Patel, Runa & Davidsson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Persson, Sven. (1995). Flexibel skolstart för 6-åringar. Lund: Studentlitteratur. Piaget, Jean. (1964/1968). Barnets själsliga utveckling. Lund: Gleerup.

Pramling Samuelsson, Inger. & Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2000). Förskoleklass – 6-årngarnas skolform? Integration i förskoleklass –

Skolverket. (2001). Att bygga en ny skolform för 6-årngarna. Om integrationen i

förskoleklass, grundskola och fritidshem. Stockholm: Skolverket.

SOU (1997:157). Att erövra omvärlden. Förslag till läroplan för förskolan. Slutbetänkande av Barnomsorg och skolakommitén. Stockholm: Fritzes.

Trost, Jan. (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,

förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan (Lpfö 98). Stockholm: Fritzes. Wallin, Karin. (2003). Pedagogiska kullerbyttor. En bok om svenska barn och

inspirationen från Reggio Emilia. Stockholm: HLS Förlag.

Welén, Therese. (2003). Kunskap kräver lek. Forskning i fokus nr 17. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Wellros, Seija. (1998). Språk, kultur och social identitet. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet.(1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Online. Internet. http://www.vr.se. Sökdatum:

071109.

Wood, David. (1999). Hur barn tänker och lär. Lund: Studentlitteratur.

Vygotskij, Lev. (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos. Åge, Laila. (1995). Leka läsa skriva. Stockholm: Ekelunds förlag.

BILAGA 1

A

Mönsterås den 18 november 2007

Hej!

Nu är vi inne på vår sista termin på lärarutbildningen i Kalmar och har precis påbörjat vårt examensarbete som kommer att handla om lek i förskoleklass. Vi skulle vara mycket tacksamma om du ville hjälpa oss med att svara på en enkät som ligger till grund för vår resultatdel. Dina svar kommer att behandlas anonymt, bokstaven i hörnet är endast för att kontrollera hur många av de tillfrågade som medverkat i undersökningen. Enkäten inleds med frågor om din bakgrund inom yrket och följs sedan av tre frågor kring lek i förskoleklass samt en punkt för egna reflektioner/synpunkter. För att du som är tillfrågad inte skall påverkas av dina arbetskamrater vill vi att du svarar på enkäten utan diskussion med andra. För att vi skall hinna bearbeta och sammanställa svaren behöver vi ha in ditt svar senast måndagen den 26 november 2007. Utveckla gärna dina svar så mycket som möjligt! Vänliga hälsningar

Kicki och Erica

Kristina Sundqvist Erica Strömblad Kistlandsgränd 14 Kaptensvägen 17B 383 34 Mönsterås 383 34 Mönsterås

0499-105 08 0499-129 31

A

ENKÄT

Här nedan vill vi veta mer om din bakgrund: Ålder:____________

Hur lång erfarenhet har du i läraryrket?___________________________________________________ Vilken utbildning har du inklusive specialiseringar, kurser och fortbildning?_____________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________ __________________________________________________________________________________

Här nedan kommer frågorna som vi vill ha hjälp med. Om du inte får plats med dina svar kan du fortsätta på baksidan. Tänk då på att skriva med frågans nummer.

1. Vad är lek för dig?

A

3. Vilket utrymme får leken i din förskoleklass bortsett från rasterna? Motivera!

Här finns utrymme för dina egna reflektioner/synpunkter: