• No results found

31. Veronica: Man kan sätta dem i komposten.

5.5 Lektion 4 ”bild”

Didaktisk inramning Samtalsstrategier Samtalsförlopp

Bilduppgift - informellt samtal mellan elever inbördes och mellan lärare och elever

Olika genrer av samtal förekom under lektionen:

• konversation • problemlösande • berättande

Läraren - lyssnare

• Svarade på elevernas frågor. Eleverna – primärtalare och

sekundärtalare, upphovsmän och uttydare

• delade erfarenheter • initierade samtalsämnen • berättade berättelser • vävde samman olika

erfarenheter – vardag och skola

Fem olika delämnen introducerades av eleverna: • dagis • transportmedel • skolan • pengahushållning • mormor

Tabell 7. Tabell över lektion 4 ”bild”.

5.5.1 Didaktisk inramning

Eleverna ägnade sig åt enskilt bildarbete och satt fyra vid varje bord. Läraren hade gett eleverna i uppgift att göra en stadsplanering till ”landets” huvudstad. Eleverna småpratade med varandra under arbetet.

5.5.2 Samtalsstrategier

Samtalet i den här lektionen skiljde sig från de övriga lektionerna genom att det hade stora likheter med vardagssamtalets löst sammansatta struktur där ett flertal ämnen initieras.

A. Eleverna förhåller sig till den sociala världen och objektiva världen - delar erfarenheter och upprätthåller relationer

1. Lova: När slutar dom (dina barn). Mina barn ska sluta klockan fyra. I Sverige slutar man klockan två. 2. Viktor: I Norge slutar man halv tolv.

3. Frida: Va!

4. Lova: Man slutar två i Sverige och börjar klockan åtta. 5. Viktor: Ibland slutar de halv två och börjar klockan nio. 6. Frida: Lyllos.

7. Viktor: Och när klockan är tre här är den ett i Norge.

Lovas replik (rad 1) bygger på hennes upplevelser i det fiktiva landet. Hon berättar att hennes barn i det fiktiva landet slutar klockan fyra och berättar samtidigt att hennes erfarenheter ifrån Sverige är att eleverna slutar klockan två. Viktors yttrande (rad 2) bygger på Lovas och han berättar om hur det är i Norge. Eleverna preciserar också när eleverna börjar i respektive länder (rad 4 och 5) samt tidsskillnaden mellan Norge och Ryssland (rad 7). Samtalet har drag av vardagssamtal (Liljestrand, 2002) och elevernas skol- och vardagserfarenheter vävs in i varandra. Den här typen av samtal har antagligen också en social funktion. I samtalet bekräftar de varandras upplevelser och delar samtidigt med sig av erfarenheter.

B. eleverna – primärtalare och upphovsmän i den objektiva världen Viktor: Henrik, jag har en idé med pengaproblemet.

lärare: En idé med pengaproblemet. Vänta, sätt dig ner. Viktor: Du kan se det så, att vi får gratis mat istället för pengar.

lärare: Ni får gratis mat istället för pengar. Vem ska ni få gratis mat av? Lova: Nej dom får inte gratis mat. (Lova äger en butik i ”landet”.)

Frida: Emma får pengar och när hon samlat alltihop så går hon runt och ger (mat).

Det informella samtalet signalerar att det är tillåtet att initiera samtal. Viktor återskapar en tidigare diskussion i ”det fiktiva landet”, och kommer med ett förslag på hur man ska lösa

fattigdomen genom att samla in pengar från alla medborgare, köpa mat för pengarna och sedan dela ut mat till alla medborgare. Allt som har en pedagogisk betydelse är inte initierat av läraren. Utifrån samtalet kan vi förstå att eleverna samtalat om hur alla ska få mat även om man inte har pengar. Viktors förslag att dela ut maten gratis accepteras inte av Lova som äger butiken. Frida förklarar att Emma ska samla in pengar och sedan dela ut maten till landets medborgare. En slutsats är att eleverna tar initiativ till lärande även om läraren inte är närvarande (Edelsky m.fl. 2002).

C. Elev som uttydare i den sociala världen

1. Frida: Min mormor har varit med om ett krig. Ska jag berätta hur det gick till? 2. Lova: Är det här läskigt?

3. Frida: Ja lite. Hon höll på att komma från ett jobb och sen så var det såna där skyddsställen och så sa alla dom människorna ”kom hit, kom hit. du måste komma!”

”Nej, jag kan inte komma, sa hon. Jag måste ta hand om mina barn.”

Och så gick hon och hämta sina barn. Och vet du vad? Det var bra att hon inte gick dit. 4. Lova: Varför?

5. Frida: För då skulle bomben kommit på henne. Då hade en bomb redan slagit ner. En bomb hade slagit ner på skyddsstället.

. Hanna: Va!

7. Frida: Dom människorna dom (dog) men hon upplevde (överlevde).

Berättande är ett sätt skapa relationer (Ivarsson, 2001). Frida drar till sig Lovas intresse när hon börjar med att berätta att hennes mormor har varit med om ett krig (rad 1). Frida är en skicklig berättare, hon går inte händelserna i förväg utan frågar Lova (rad 1), om det är okej att berätta om kriget. Elevernas samtal skiljer sig från det som försiggår under lektionerna. De konkurrerar inte om samtalsutrymmet och får på ett naturligt sätt träna sig på att berätta (Norrby, 1996). Samtalssekvensen visar också hur elever med olika erfarenheter och familjehistoria delar med sig. Personliga historier fascinerar övriga elever och i det här materialet kommer sådana berättelser i det lärarstyrda samtalet väldigt sällan fram.

D. Lärare och elever som sekundärtalare i den objektiva ”fiktiva” världen 1. Lena: Jag undrar hur landets flagga ska se ut

3. Frida: Det har väl du bestämt.

4. L: Det gick så dåligt för landet så att vi bestämde oss för att skaffa en ny. 5. Lena: Det får man bestämma själv (hur den ska se ut).

6. L: Ett nytt land med ett nytt namn och en ny flagga. 7. Frida: Det går inte. Det måste va den gamla flaggan. 8. Hedvig: Tänk om han (kungen) inte kommer ihåg den.

Sekvensen kännetecknades av en uppsluppen stämning med en hel del skratt. Vissa av eleverna bestämde sig för att rita landets flagga dock efter att ha frågat läraren. Läraren verkade vara med på noterna och gick in i leken och bemötte elevernas förslag. Lärarens bemötande signalerade att eleverna hade inflytande över undervisningsförloppet.

5.5.3 Sammanfattning

Undervisningens kontext är dels det praktiska arbetet under en bildlektion, men också det informella samtalet mellan elever och lärare och elever sinsemellan. Stilen är ganska informell och påverkas i hög grad av elevernas sätt att samtala. Det verkar till att höra till ovanligheterna att det finns utrymme för personliga berättelser och Fridas personliga berättelse är unik i det här materialet. Att eleven får berätta är kanske på grund av att läraren är frånvarande. Lärarens frånvaro kan för eleverna betyda att det är fritt fram att prata på deras eget sätt. Deras sätt att uttrycka sig med ord som ”lyllos” och fråga varandra om det är läskigt skiljer sig från den stil de använder tillsammans med läraren. I nästa avsnitt är det samma elever men tillsammans med läraren. Till viss del som det i nästa avsnitt ges exempel på kan den annorlunda stilen bero på elevernas ålder.