Lektionsförslag 2

För att presentera normbegreppet, som kan vara svårt för eleverna att förstå, väljer vi att visa dem olika bilder. Bilder är relevanta och funktionella i och med att de på ett tydligt sätt visar på normer och brott mot dessa igenom tiderna. Innan bilderna sätts upp ber vi eleverna att fundera kring makt. De ska fundera kring vilka människor som får ta beslut i världen, vilka fysiska och kognitiva funktioner som är nödvändiga för att uppnå framgång samt vilka fack människors sätts in i. Därefter sätter vi upp bilder i kronologisk linje från 1900-talets start till nutid som visar maktgeneraliseringar såsom män, kvinnor, klass och etnicitet.

Eleverna ska sedan arbeta ihop och sätta bilderna i ordning där bilden som visar mest makt hamnar i toppen på tavlan. Placeringsmomentet följs av ett gemensamt samtal där eleverna får visa vilka aspekter som ger privilegier i bildhierarkin. De ska även diskutera om

maktordningen över tid är oföränderlig och om bilderna högst upp i hierarkin delar något gemensamt. Denna övning tar inspiration från Bryts undervisningsmaterial och kallas samhällsstegen62. Det som skiljer är dock att vårt upplägg för in kontinuitet och förändring i det pedagogiska arbetsmomentet. Tanken med den introducerade övningen är att på ett klart sätt visa heteronormen under 1900-talet. Resten av lektionen ska nyttjas till en historisk överblick med centrering på normer kring sexualitet och makt. Det är de långa linjernas historia som eftersträvas och därför undviks djupdykningar i historien. Förslag på innehåll är att nationer ofta nämns som av det kvinnliga könet och att det ligger på mannens axlar att försvara dess gränser samt Jacques Rousseaus könskomplementära teorier som visar hemmafruidealet över 1900-talets första halva. Material till detta kan man ta från boken, Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria. Den historiska genomgången introduceras med power-point där det finns utrymme för illustrationer och klipp från filmer. Med hjälp av ovan nämnda exempel har man förhoppningsvis väckt ett intresse för historia hos eleverna genom att koppla sådant som är aktuellt i deras livsvärld med dåtiden. Iden är även att ge eleverna en förståelse kring sambandet mellan då och nu samt visa på hur detta kan påverka framtiden. Människorna som levde i dåtiden hade chanser att förändra framtiden och idag så ser vi om de lyckades eller inte. Tanken är att ge eleverna en möjlighet till att knyta an de tre tidsformerna samt få en förståelse för hur vi vill undervisa under studieåret.

42

12.2 1.1 Eleverfarenhet 1: Förföljelse

Ett antal av eleverna i vår fiktiva klass har erfarenheter av förföljelse, antingen direkt eller indirekt i form av att deras familj eller släkt och vänner blivit förföljda. Detta är således en vital erfarenhetsaspekt att följa upp i historieundervisningen. Genom historiens gång finns det många exempel på människor som blivit utsatta för förföljelse, att ge eleverna möjlighet till att utforska detta och på så viss kunna erbjuda dem en förståelse för förföljelse genom de långa linjernas historia blir därför viktigt. Att ge eleverna tillgång till material som informerar om olika typer av förföljelse blir även det en aspekt av rang att tillgodose. För att lyckas med detta krävs att eleverna får tillgång till internet och en möjlighet till att söka på förföljelse. Vidare så tänkte vi också ge dem tillgång till historiska tidskrifter och populärhistoria för att de ytterligare ska kunna förkovra sig. Exempel på populärhistoria som eleverna kan använda sig av är Allt om historia och Världens historia som ofta innehåller olika historiska teman som bland annat slaveriet, judarnas förföljelse och hugenotter. Förutom läroboken kan världshistoriska verk tillhandahållas. Maria Sjöbergs antologi En samtidig världshistoria behandlar det världshistoriska förloppet utifrån världshaven. Boken ger stort utrymme åt sociala maktförhållanden i tid och rum. Vidare så kan vi som lärare ta inspiration från Forum för Levande historia som innehåller en hel del olika exempel på förföljelse. Tanken är att de ska kunna hitta någon form av förföljelse relaterade till de historiska epoker som behandlas i historieundervisningen. Att kunna se den länk som finns mellan förföljelser genom de långa linjernas historia blir centralt för att eleven ska kunna ges en koppling mellan då och nutid. Eleverna ska få insyn i att det i mångt och mycket är samma aspekter idag som då som leder till förföljelse. Konkreta exempel genom historiens gång är t.ex. judarnas förföljelse i Egypten och de kristnas förföljelse under romartiden. I båda dessa förföljelser så spelar religionen in och i judarnas fall även etnicitet. Flera andra exempel genom historien kan ges, men i mångt och mycket handlar det om att med hjälp av den dubbla tankeoperationen påvisa den röda tråd som finns i historien. I och med att eleverna ges en frihet i sitt sökande efter kunskap så är det av vikt att de fått en relevant källkritisk genomgång så att den fakta de hittar och använder sig av kan anses tillförlitlig. Att ha ett källkritiskt tänk är alltså en viktig aspekt i sökandet efter information. Även Levande historia med dess uppdrag att sprida kunskap om förintelsen blir en viktig och relevant del för oss som lärare att informera eleverna om. Tanken är att

uppgiften ska ge eleverna en förståelse för varför förföljelse har skett samt sker. Genom att de får denna förståelse mellan tidsformerna då och nu så är förhoppningen att de får perspektiv på framtiden i hur förföljelse också kan ske.

43

12.3 1.1 Eleverfarenhet 2: Emigration

I den fiktiva klassen finns även ett antal elever som har erfarenhet, indirekt eller direkt, av invandring. Att förstå varför man väljer att lämna sina hemländer kan därför vara av vikt för eleverna att få in insyn i. Elever som har familj, släkt eller bekanta som lämnat sina

hemländer av olika skäl kan behöva få en förståelse för de faktorer som styr migrationen från ett land till ett annat. För att kunna föra en fungerande undervisning om emigration så väljer vi att ta hjälp av forum för Levande historias materialbank. Med hjälp av detta material så kan vi lättare informera och ge skäl till varför olika människor fått emigrera. Exempel på sådant material är t.ex. Romer under förintelsen som visar på hur romer har emigrerat till andra länder pågrund av förföljelse63. Vi kommer även lyfta aspekter som finns i skolans läroböcker såsom avsnitten om emigrationen från Sverige till USA. Man kan genom historiens gång hitta ett flertal exempel på folk och personer som lämnat sina ursprungsländer. T.ex. emigrationen från Sverige till Amerika, kolonialismen i viss mån och även romarnas utspridning i form av imperiets expansion. Allt detta nämns i skolans läroböcker, vilket gör det lättillgängligt för eleverna att ta till sig. Eftersom förföljelse och emigration delar visa likheter så kan man även ta del av det som lyftes i eleverfarenhet 1. Förhoppningen är att eleverna ska få insyn i de faktorer som kan inverka i förhållande till emigration. Att se att det finns olika anledningar till att man flyttar och att det finns gemensamma länkar genom historien mellan emigration då och nu. I likhet med ovanstående exempel med förföljelse så får eleverna möjlighet till att läsa historiska tidsskrifter, söka på internet samt försöka hitta material på andra sätt. Vidare så kommer de få tips om forum för levande historia och dess undervisningsbank som ger flera konkreta skäl till varför människor fått lämna sina hemländer. Fortsatt viktigt är den

källkritiska aspekten i elevernas undersökningar av sina erfarenheter. I mångt och mycket så handlar det fortsatt om den dubbla tankeoperationen som visar på samverkan mellan

emigrationens då och emigrationens nu. Kopplingen mellan elevernas livsvärld och den stora historien blir tydlig i och med elevernas möjlighet till efterforskning utefter sin egen

erfarenhet. Elevernas efterforskningar skall syfta till att skapa en förståelse för samverkan mellan tidsformerna då och nu och fördjupa deras historiemedvetande så att de ges perspektiv på framtiden.

63 _{Levande historia}

44