Lektionsinnehållet motiverar flickor och pojkar annorlunda

Vi fann både likheter och skillnader mellan könen när de besvarade vad för lektionsinnehåll som ansågs vara motiverande till att delta på lektionerna i idrott och hälsa. Likheterna fanns inom lektionsinnehållet friluftsliv och lagidrott där nära på en sjundedel av eleverna ansåg att friluftsliv aldrig motiverar dem till att delta. Att det är så pass många som inte motiveras utav friluftsliv kan bero på lärarens bristande förmedling om varför kunskap och innehåll i frilufts-liv skall läras ut. Känner inte eleverna till detta kan lektionsinnehållet kännas meningslöst och motivationen försvinna (Annerstedt, 1995, Möller & Langagergaard, 2006).

Att flickor och pojkar har liknande åsikter angående hur mycket dem motiveras av lektionsin-nehållet lagidrott med ett medelvärde på 3,54 respektive 3,57 kan bero på att eleverna känner acceptans till varandra när de genomför handlingen. Acceptansen kan uppstå i undervisningen i idrott och hälsa eftersom det kan finnas ett positivt lektionsklimat, vilket ger en god läran-demiljö där läraren kan arbeta med relationer, rutiner samt trygghet i undervisingen (Anner-stedt, 2007). Dysthe (2003) menar att om individen känner acceptans i klimatet den befinner sig i, kan handlingen kännas meningsfull. Acceptans kan vara en faktor som leder till känslan av social tillhörighet som är en god förutsättning till inre motivation och som också bidrar till motivation för fortsatt lärande (Dysthe, 2003). Om det råder ett accepterat klimat bland ele-verna i klassen finns chanser för eleele-verna att känna kompetens, vilket är en av grundförutsätt-ningarna för inre motivation. Genom att eleverna arbetar tillsammans i lagidrott finns det även tillfälle att ge varandra feedback. Annerstedt (2007) menar att beröm kan vara en motiva-tionshöjning och kan ge effekter som bättre prestation samt bättre självförtroende. Positiv feedback ökar chanserna till att känna inre motivation, eftersom positiv feedback ger en käns-la av kompetens som sedan leder till inre motivation (Boggiano & Rumble, 1979,Vallerand & Reid, 1984). Lektionsinnehållet lagidrott innefattar dessutom ofta både tävlingsmoment samt socialt samspel. Jakobsson (2000) menar att pojkar motiveras av status och prestationer där tävling mot varandra anses som roligt och flickor motiveras av relationer och lärande. Som tidigare nämndes kan det lika medelvärdet bero på att lagidrott innefattar båda tävling och sociala relationer, vilket passar både flickor och pojkar.

De märkbara skillnaderna av vilket lektionsinnehåll som motiverar de olika könen framkom främst i lektionsinnehållet bollspel samt koordination/rytm. Bollspel är det lektionsinnehåll som överlägset motiverar pojkar mest till att delta på lektionerna i idrott och hälsa (se tabell 4.). Majoriteten av pojkarna anger att de alltid motiveras till att alltid delta på lektionerna i idrott och hälsa när det är bollspel på lektionen. Momentet koordination/rytm är ett lektions-innehåll som motiverar flickor märkbart mer än pojkar till att delta. Det är inte pojkarnas fa-vorit när det gäller lektionsinnehåll då en tredjedel anger att de aldrig motiveras till att delta på lektionerna då detta är (se tabell 5.). Flickorna har en bättre inställning till koordina-tion/rytm och har ett medelvärde på 3,55 i jämförelse med 2,31 som pojkarna ligger på.

Att det finns åsiktsskillnader mellan könen angående lektionsinnehåll kan bero på lärarens sätt att arbeta samt av biologisk skillnad. Det kan även här vara så att läraren inte berättat om hur

lektionsinnehållet är kopplat till kursplanen, vilket medför att eleverna inte förstår varför det finns med i undervisningen. På så sätt kan det medföra att många elever tappar motivation då det känns meningslöst. För att eleverna ska behålla motivation är det en förutsättning att man uppfattar vad lektionen medför för kunskap (Annerstedt, 1995, Möller & Langagergaard, 2006). Om eleverna uppfattar kunskapen samt tar till sig den kan eleverna få känslan av kom-petens, vilket är en förutsättning för inre motivation. Variationen kring åsikterna angående lektionsinnehållet är varierat kan också bero på andra faktorer. Ännu en gång bör det nämnas att Skolinspektionens flygande tillsyn från 2010 visade att det dominerande momentet i idrott och hälsa var bollsport/bollspel. Skolinspektionen menade på att bollspel/bollekar anses gyn-na pojkar (Skolinspektionen, 2010). Detta kan vara en anledning till att pojkar motiveras mer av lektionsinnehållet bollspel. Larsson m.fl (2005) menar att bollspel och fysisk träning gyn-nar pojkar och lektionsinnehåll med koordination eller estetisk prägel är till fördel för flickor-na. Om bollspel/bollekar är det dominerande momentet i idrott och hälsa innebär det enligt Larsson m.fl. (2005) att pojkar gynnas. Att pojkar gynnas kan vara för deras fysiska styrka. Att flickor ofta har mindre fysisk styrka än pojkar kan vara en orsak till att de inte motiveras i lika hög grad utav bollspel. Det höga antalet lektioner med bollspel som pojkar motiveras av kan också vara en indikation till varför pojkar har en positivare inställning till ämnet än vad flickor har eftersom innehållet gynnar dem (Redelius, 2004).

Att det finns skillnader mellan könens värderingar av lektionsinnehåll tror vi än en gång skul-le kunna kopplas till den rådande genusordningen i samhälskul-let. Att flickor anpassar sig bättre till lektionsinnehåll med estetisk prägel skulle kunna vara för att momentet ses som mer femi-nint, som passar de egenskaper som enligt Fagrell (2000) tilldelats flickorna. Att som tjej vara exempelvis rädd och svag är egenskaper som tydligt kan synas som i moment med fysisk prä-gel. I estetiska moment kan det vara så att ens individuella egenskaper inte syns i lika stor utsträckning, vilket därmed kan passa vissa flickor bättre. Att pojkar gillar bollspel och inte moment som koordination/rytm skulle därför kunna stärkas genom att många pojkar gillar moment som anpassar sig till genusordningen. Lektionsinnehåll där dem förväntas leva upp till egenskaperna aktivitet, styrka och att vara modig anses passa pojkar, vilket momentet bollspel lever upp till skillnad från koordination/rytm.

7. 4 Metoddiskussion

Vi har använt oss av en kvantitativ metod, där vi valde att lämna ut enkäter till eleverna. För-delen med det är, att de resultat vi har fått in är från en stor svarsgrupp och det går tydligt att se likheter och skillnader mellan olika målgrupper. Även kopplat till vårt syfte och frågeställ-ningar var en kvantitativ metod den bästa lösningen då vi ville få fram likheter och skillnader mellan könen. Genom en kvantitativ metod får vi däremot inte fram ett djupare perspektiv på våra frågeställningar.

I enkäten har vi använt oss av många frågor med fasta alternativ istället för öppna frågor. Det-ta för att med öppna frågor skulle studien bli betydligt mer tidskrävande och skulle förmodli-gen få fram fler irrelevanta och felaktiga svar än med fasta svarsalternativ. Med fasta svarsal-ternativ blev frågorna i enkäten mer tydliga och enkla för eleverna att förstå (Trost, 2012). Detta underlättade även för oss i sammanställningen av resultat-, analys- och diskussion. I den enkät som lämnades ut till 105 elever, har ett antal frågor valts bort då vi inte ansåg att de var relevanta kopplat till vårt syfte och frågeställningar i studien.

Att vi vid undersökningstillfället var närvarande kan vara en orsak till att bortfallet inte blev så högt på vår studie. Genom att vi var på plats kunde vi bekräfta att alla förhållande vara lika för alla deltagare, vilket bidrar för en högre standardisering (Trost, 2012). Det var även posi-tivt att vi kunde vara med och ge information om enkäten direkt till eleverna och ta upp om de forskningsetiska reglerna. Vi fanns även tillgängliga för eleverna vid eventuella frågor eller problem med enkäten.

I efterhand har vi kommit fram till att det hade varit intressant att veta bortfallet per elev i klasserna som har utfört enkäten. Detta för att veta hur stora delar av klassen som har genom-fört enkäten och ifall studien är riktad åt någon speciell målgrupp, där av kan de vara betydel-sefullt att veta bortfallet i varje klass. Den bortfallsanalys som är gjord i vår studie baserad på bortfallet per elev i varje fråga ifrån enkäten.

Det resultatet som vi har fått fram i denna studie med hjälp av den metod som vi har använt oss av går inte att generalisera till hur de ser ut i länet eller i hela landet. Detta för att vi endast har använt oss av en gymnasieskola i länet. Hade vi däremot använt oss av flera skolor i olika

kommuner runt om i landet hade resultatet gått att generalisera till länet eller landets popula-tion. Något som hade kunna förstärka upp i efterhand är att vi hade kunnat använda oss av några intervjuer för att få ytterligare fördjupad kunskap kopplat till frågeställningarna.

Något vi reflekterat över i efterhand i resultatet är om eleverna har kunnat skilja på lektions-innehållen bollspel och lagidrott när enkäten gjordes. Vi har fått uppfattningar om att eleverna kan ha olika definitioner på vad som är bollspel samt lagidrott. Detta då flera olika lagidrotter som fotboll och handboll kan placeras in under båda alternativen beroende på hur bollspel och lagidrott definieras och uppfattas av varje enskild elev. Därför kan det finnas en risk att resul-tatet av bollspel och lagidrott kan vara missvisande.