7. Diskussionsanalys
7.5 Sammanfattning
En slutsats som i helhet går att utläsas av resultatet är att flickor värderar faktorer som påver-kar den inre motivationen mer än pojpåver-kar. Detta kan bero på att flickor värderar faktorer som stämmer in på den inre motivationen högre i de olika påståendena och frågorna i resultatet. Flickor värderar faktorer som att ”ha en varierad undervisning” samt ”att läraren stödjer det eleverna gör eller skall utföra” högre än pojkarna. Detta kan bero på att flickorna har högre krav på lärarna att de skall kunna ge eleverna en trygghet på lektionerna och ha ett varierande lektionsinnehåll som leder till fortsatt motivation i undervisningen(Annerstedt, 2007). En an-nan faktor är att flickorna vill lära mer och även nya saker på lektionerna (Dysthe, 2003).
När de gäller pojkarna går det att se att en del av dem anser att det är viktigare med yttre fak-torer som att vinna på lektionerna eller att de får betyg i ämnet. Det går tydligt att se att de drivs mer av den yttre motivationen än flickorna. Detta går att koppla samman med att pojkar drivs av mer av status, prestation och där den egna prestationen är i huvudfokus för dem (Engström, 1999, Jakobsson, 2000). Att pojkarna värderar dessa yttre motivationsfaktorer kan ha att göra med sambandet mellan att de inte värderar att variera undervisningen så högt, då de känner sig tillfredställda med det nuvarande lektionsinnehållet samt att de känner sig duk-tiga och kompetenta i det.
Glädjen till idrott och hälsa är en motivationsfaktor som både pojkar och flickor värderar högt för att de skall kunna bli motiverade till att delta i ämnet. Givetvis känner pojkar och flickor glädje för olika lektionsinnehåll i undervisningen, men just glädjen kan vara en betydelsefull
punkt att trycka på för lärare. Detta för att få eleverna motiverade till att delta i alla sorters lektionsinnehåll i undervisningen. Om eleverna känner glädje till idrott och hälsa i helhet är det betydligt större chans att de kommer delta och lyckas samt känna sig tillfredsställda i det som de utför. Om aktiviteten sker av glädje, innebär det att man ofta motiveras av inre moti-vation. Den inre motivationen gör att handlingen sker frivilligt, är tillfredställande samt bidrar till ett högt välbefinnande. (Deci & Ryan, 1985, Hassmén, 2003, Möller & Langagergaard, 2006).
Avslutningsvis framkom det i studien att lärarens betydelse är viktigare för flickorna, då de vill bemötas av en aktiv lärare för att bli motiverade till att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Pojkar söker istället efter ett visst innehåll i undervisningen för att bli motiverade till att delta på lektionerna.
7. 6 Vidare forskning
Det skulle vara intressant att genomföra vidare forskning inom motivationsområdet och då lägga fokus på elever som är amotiverade. Att studera hur lärare i idrott och hälsa arbetar med de elever som är omotiverade och om det läggs något fokus överhuvudtaget på dessa elever. Även att ta reda på orsaken till varför eleverna är omotiverade till idrott och hälsa hade varit intressant. Om läraren känner till orsaken till varför de är omotiverade är det större chans att de går att finna ett arbetssätt som kan motivera eleverna. Vi är intresserade av att bedriva vi-dare forskning kring detta område för att vi i vår framtida roll som lärare vill kunna nå ut till alla elever, och då är det en förutsättning att ta reda på hur dagens lärare arbetar med dessa individer.
Källförteckning
Ahl, H. (2004). Motivation och vuxnas lärande. En kunskapsöversikt och
problematise-ring. Myndigheten för skolutveckling; Forskning i fokus, nr 24.Stockholm: Liber.
Alderman, B. L., Beighle, A., & Pangrazi, R. P (2006). Enhancing motivation in physical ed-ucation. Journal of Physical Education, Recreation, and Dance.
Ambjörnsson, Fanny. (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland
gymnasie-tjejer. Diss. Stockholm: Univ., 2004
Anderson, R., Manoogian, S. T., & Reznick, J. S. (1976). The under- mining and enhancing of intrinsic motivation in preschool chil- dren. Journal of Personality and Social Psychology,
34, 915–922.
Annerstedt, Claes. (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Multicare AB. Zetter-qvist Tryckeri AB, Göteborg 2007.
Annerstedt, C, (red). (1995). Idrottsdidaktisk reflektion.Varberg: Multicare Förlag AB.
Baechele, T.R. & Earle W. R. (2008). Essentials of Strength Training and Conditioning. Champaign: Human Kinetics.
Bandura, A. (1977). Social learning theory. Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Boggiano, A. K. & Ruble, D. N. (1979). Competence and the overjustification effect: A de-velopmental study. Journal of Personality and Social Psychology, 37.
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber
Carli, Barbro. (1990). Idrott tillsammans – på samma villkor? Flickors situation i skolans
idrottsundervisning. Uppsats i pedagogik, ht 1990. Örebro: Örebro University, Dep. of
Education.
Chen, A. & Ennis, C.D. (2004). The role of achievement based interest in curricular effec-tiveness. Journal of Educational Research.
Davidsson, L, Flato, D. (2010). Motivera mera, - möjligheternas pedagogik. (1.uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Deci, E. L, & Cascio, W. F. (1972, April). Changes in intrinsic motivation as a function of
negative feedback and threats. Paper presented at the Eastern Psychological Association,
Bos-ton, MA.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (2000). The "what" and "why" of goal pursuits: Human needs and
the self-determination of behavior. Psychological Inquiry.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and self-determination in human be-havior. New York: Plenum Press.
Deci, E. L. & Ryan, R. M. (1991). A motivational approach to self: Integration in
personali-ty.In R. Dienstbier (Eds.), Nebraska Symposium on Motivation: Vol. 38.Perspectives on moti-vation. Lincoln: University of Nebraska Press.
Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola. (2010). Statistisk verktygslåda 1:
sam-hällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur
Engström, Lars-Magnus. (1999). Idrott som social markör. Stockholm: HLS.
Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer. En
interventions-studie i skolår 1-3. Malmö högskola: Lärarutbildningen.
Fagrell, Birgitta (2000). De små konstruktörerna: flickor och pojkar om kvinnligt och manligt i relation till kropp, idrott, familj och arbete. Diss. Stockholm : Univ.
Fisher, C. D. (1978). The effects of personal control, competence, and extrinsic reward sys-tems on intrinsic motivation. Organizational Behavior and Human Performance, 21.
Giota, Joanna. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. Tillgängligt på In-ternet: hämtat:
http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/giota.pdf .[20140215].
Hagger, M. & Chatzisarantis, N. (red.) (2007). Intrinsic motivation and self-determination in
exercise and sport. Champaign, IL: Human Kinetics.
Hassmén, Peter, Hassmén. Nathalie, Plate, Johan. (2003). Idrottspsykologi. Bokförlaget Natur och Kultur, Stockholm.
Hassandra, M., Goudas, M. & Chroni, S. (2003). Examining factors associated with intrinsic motivation in physical education: a qualitative approach. Psychology of sport and exercise.
Hedlin, M. (2004). Lilla genushäfte: om genus och skolans jämställdhetsmål. Kalmar: Hög-skola.
Hirdman, Yvonne. (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront
Jaakkola, T, Leskinen, E, Liukkonen, J, Yli-Piipari, S. (2012). Predictive role of physical
ed-ucation motivation: the developmental trajectories of physical activity during grades 7-9. Tillgängligt på Internet: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23367819 [20140212]
Jakobsson, A-K. (2000). Motivation och inlärning ur genusperspektiv. En studie av gymnasieelever på teoretiska linjer/program. Göteborg Studies in Educational Sciences. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Jenner, H. (2004) Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.Myndigheten för skolutveckling; Forskning i fokus, nr 19. Stockholm: Liber.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning
Larsson, H, Fagrell, B, Redelius, K. (2005). KIS-projektet. Tillgängligt på Internet: häm-tat: http://www.idrottsforum.org/articles/larsson/larsson_fagrell_redelius/larsson_fagrell_rede lius051214.html . (ISSN 1652-7224). [20140205]
Ljunggren, Jens. (1999). Kroppens bildning. Linggymnastikens manlighetsprojekt 1790– 1914. Stockholm/Steghag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion.
Lundquist Wanneberg, Pia. (2004). Kroppens medborgarfostran. Kropp, klass och genus i skolans fysiska fostran. 1919–1962. Stockholm: Stockholms universitet.
Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011.(2011).
Stockholm: Skolverket.
Maslow, Abraham H. (1987). Motivation and personality, New York, R. R. Donnelley & Sons
Mattson, T. (2010). Kön och genus, I samhället och i det sociala arbetet. Tillgängligt på In-ternet: hämtat: http://www.genus.lu.se/images/Socialhogskolan/WP2010_3.pdf . (ISSN 1650-8971). [20140214]
Möller & Langagergaard. (red.) (2006). Talangutveckling: motiverande och målinriktad
trä-ning för barn och ungdom. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Nationalencyklopedin. (2014a). Kön. Tillgängligt på Internet: hämtat:
(http://www.ne.se/enkel/k%C3%B6n). [2014-04-01]
Nationalencyklopedin. (2014b). Genus. Tillgängligt på Internet: hämtat:
(http://www.ne.se/enkel/genus). [2014-02-27]
Nationalencyklopedin. (2014c). Positivism. Tillgängligt på Internet: hämtat:
(http://www.ne.se/lang/positivism). [2014-02-27]
Ntoumanis, N. (2005). A prospective study of participation in optional school physical educa-tion based on self-determinaeduca-tion theory. Journal of Educaeduca-tional Psychology.
Redelius, K. (2012). Betygsättning i idrott och hälsa - en didaktisk utmaning med
pedagogis-ka konsekvenser, Red. i idrottsdidaktispedagogis-ka utmaningar, Larsson & Meckbach.
Redelius, K. (2004:4). Vilka är vinnnare och förlorare i ämnet idrott och hälsa? Svensk Idrottsforskning, s. 43-46
Riksidrottsförbundet. (2008). Idrott hela livet. Tillgängligt på Internet:
häm-tat: http://www.rf.se/ImageVaultFiles/id_29064/cf_394/Idrott_hela_livet.PDF .[20140205].
Ryan, R. M., & Grolnick, W. S. (1986). Origins and pawns in the classroom: Self-report and projective assessments of individual differences in children’s perceptions.Journal of
Person-ality and Social Psychology, 50.
Ryan, R. M., Stiller, J., & Lynch, J. H. (1994). Representations of re- lationships to teachers, parents, and friends as predictors of aca- demic motivation and self-esteem.Journal of Early
Adoles- cence, 14.
Skinner, B F. (1974). About behaviorism. New York, NY:Appleton-Century-Crofts.
Skolinspektionen 2010, Mycket idrott och lite hälsa – en flygande tillsyn. Tillgängligt på In-ternet: hämtat:
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Regelbunden-tillsyn/flygande%20tillsyn/slutrapport-flygande-tillsyn-idott.pdf . [20140312]
Skolverket. ( 2014). Tillgängligt på Internet:
häm-tat: http://www.skolverket.se/bedomning/betyg/att-satta-betyg/2.7109/betyg-i-gymnasieskolan-1.182171 . [20140207].
Svaleryd, K. (2002). Genuspedagogik. Malmö: Liber.
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan. (2012). Enkätboken. 4., uppdaterade och utök. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Vallerand, R. J., & Losier, G. F. (1999). An integrative analysis of intrinsic and extrinsic mo-tivation in sport. Journal of Applied Sport Psychology.
Vallerand, R. J., & Reid, G. (1984). On the causal effects of perceived competence on intrin-sic motivation: A test of cognitive evalua- tion theory. Journal of Sport Psychology, 6.
Vetenskapsrådet. (2009). Tillgängligt på Internet: häm-tat:http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [20140208]
Vetenskapsrådet. (2010). Tillgängligt på Internet:
+f%C3%B6ruts%C3%A4ttningar+f%C3%B6r+en+databasinfrastruktur+f%C3%B6r+forskni
ng+2010_11.pdf Publiceringsdatum:(20101109) [20140208]
Wahlgren, Lars. (2012). SPSS steg för steg. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Weihong Ning, Texas Tech University; Zan Gao, University of Minnesota and Ken Lodewyk, Brock University, Canada. (2012). Associations between Socio-Motivational Factors,
Physi-cal Education ActivityLevels and PhysiPhysi-cal Activity Behavior among Youth . Tillgängligt på Internet: hämtat: http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ993563.pdf [20140212]