Leveranssäkerhetsanalys

Utifrån dricksvattensystemens uppbyggnad och funktion samt möjliga händelser som kan inträffa har en så kallad felträdsmodell skapats för respektive kommun. Baserat på information om bl.a. hur olika händelser är beroende av varandra, hur ofta de inträffar, hur långvariga felen är och hur många brukare som drabbas har beräkningar av avbrottsrisk för respektive kommun genomförts. Risken uttrycks som antalet minuter per år som en genomsnittlig brukare förväntas bli utan vatten. Beräkningen av risken är baserat på samtliga händelser som ingår i leveranssäkerhetsmodellen, d.v.s. både frekventa men mindre omfattande händelser såsom rörbrott, till sällsynta men mycket allvarliga händelser som exempelvis att vattentäkten förorenas.

Eftersom avbrottsrisken är en sammanvägning av olika händelser så beskriver den en förväntad avbrottstid per år. I verkligheten kan detta motsvaras av flera år utan något avbrott alls men med en längre och allvarligare händelse. Om leveranssäkerhetsanalysen visar att t.ex. 5 % av brukarna i en kommun årligen drabbas av 6 timmars (360 min) leveransavbrott p.g.a. rörbrott, motsvarar detta en avbrottrisk på 18 min/år för genomsnittsbrukaren (5 % av 360 min). En sällsynt händelse som bedöms inträffa vart 100:e år men som orsakar

leveransavbrott för 50 % av brukarna under 14 dagar, motsvarar en avbrottrisk på 100 min/år (0,5∙14∙24∙60/100). Den sammantagna årliga risken som beräknas med felträdsmetoden utgör således summan av många olika händelser och dess konsekvenser över en längre tid.

Utöver risken kan även information om sannolikheten för fel, felintensiteten (antalet felhändelser per år) och den förväntade längden på avbrotten beräknas med de framtagna felträdsmodellerna. I denna sammanställning fokuseras dock på avbrottsrisken. I Figur 22 presenteras dels den totala avbrottrisken för de analyserade kommunerna och i Figur 23 presenteras medelvärdet uppdelat på råvatten, beredning och distribution (figurerna kommer att kompletteras med resultat för Kungälvs kommun och om nödvändigt underlag erhålls även för Stenungsunds kommun). I beräkningarna som genomförts har hänsyn tagits till de osäkerheter som finns och därför presenteras utöver medelvärdet även 5- och 95-percentilerna för resultaten i Figur 22. Percentilerna illustrerar hur stora osäkerheter (spridning) som finns i resultatet. Den 5:e percentilen motsvarar t.ex. det värde som underskrids av 5 % och överskrids av 95 % av de framsimulerade värdena.

Observera att då Öckerö och Ale kommun saknar egen vattenproduktion används resultaten för Göteborg respektive Göteborg och Kungälv för dessa kommuner. Öckerö försörjs helt från Göteborg ock Ale försörjs både från Göteborg och Kungälv.

Avbrottriskerna som illustreras i Figur 22 och Figur 23 skall inte användas för att göra en detaljerad jämförelse mellan de olika kommunerna. Det relevanta är istället att identifiera vilka faktorer som gör att vissa kommuner ligger på en lägre

nivå än andra och vilka förutsättningar som orsakar en högre risknivå i vissa kommuner. Generellt kan det konstateras att lägst risknivå uppvisas i de

kommuner som har reservvattentäkter eller goda förutsättningar för att vid behov försörjas från en annan kommun. Det skall dock noteras att i de fall det finns en begränsning i den mängd vatten, eller det område som kan försörjas via leverans från annan kommun, blir risknivån inte så låg som den skulle kunna bli vid en heltäckande reservlösning. Kommunerna med högst risknivå saknar antingen reservvattentäkter och/eller så är möjligheten till reservförsörjning begränsad.

Ali^ngsås Gö^teb

org ^(Ö cke^rö

& A^le) _Hä^rryda Ku^ng sb^ac ka Ku^ngälv (Ale⁾ _Lerum Lil^la Ed^et Mö^lnd al Pa^rtil le St^en un^gs un^d Tjö^rn A vbro tt s ris k (m in /å r fö r g e n o m sn itt sb ru a kre n ) 0 500 1000 1500 2000 2500 P05 Medel P95 i.u. i.u.

Figur 22. Den totala avbrottsrisken för respektive kommun före beslutade eller planerade åtgärder.

Ali^ng sås

Gö^teb org ^(Ö

cke^rö

& A^le) _Hä^rryda Ku^ng sb^ac ka Ku^ng älv ^(Al e) Le^rum Lil^la Ed^et Mö^lnd al Pa^rtil le St^en un^gs un^d Tjö^rn A vbr o tt s ri s k (m in /å r fö r g e n o m sn itt sb ru a kre n ) 0 100 200 300 400 500 600 700 Råvatten Beredning Distribution Leverans från andra i.u. i.u.

Figur 23. Avbrottsrisk för respektive kommun, medelvärde för råvatten,

beredning, distribution samt leveransen från annan kommun (endast för Partille som är beroende av leveransen från Göteborg för ordinarie försörjning) före beslutade eller planerade åtgärder.

Resultaten i Figur 23 illustrerar vilken del av systemen som bidrar mest till den totala risknivån, d.v.s. var i systemet de händelser inträffar som medför den största risken. Det framgår av Figur 23 att det för vissa kommuner framförallt är händelser kopplade till råvattenförsörjningen som bidrar mest till den totala risknivån. En av anledningen till detta är att händelser tidigt i försörjningskedjan påverkar många brukare.

För vissa kommuner finns det uppsatta mål som säger hur snabbt olika åtgärder skall vara vidtagna för att åtgärda rörbrott. Mer generella leveranssäkerhetsmål är dock sällsynta men i Göteborg finns ett politiskt fastställt mål som säger att avbrottstiden för dricksvattenleveransen för den genomsnittlige brukaren skall vara mindre än 10 dygn på 100 år. Anledningen till att ett hundraårsperspektiv använts är att både frekvent förekommande och mycket sällsynta händelser skall tas med i resonemanget. Det uppsatta målet kan översättas till en acceptabel avbrottrisk motsvarande 144 min/år för genomsnittsbrukaren. Om detta jämförs med risknivån som beräknats med felträdsmodellen för Göteborg erhålls en sannolikhet för att målet inte uppnås på 84 %. Det är alltså troligt att målet överskrids. Av denna anledning finns beslutade åtgärder för Göteborg som tillsammans med övriga åtgärder inom regionen analyserats och beskrivs nedan. Leveranssäkerhetsmål i Göteborg kan inte direkt överföras till de andra

lättare att utvärdera risknivån och avgöra om eventuella åtgärder är tillräckliga eller inte.

En av de stora nyttorna med den tillämpade metoden för leveranssäkerhetsanalys är möjligheten till att modellera effekten av olika åtgärder i systemet. Följande åtgärder har analyserats genom att inkludera dem i felträdsmodellen för respektive kommun:

- Göteborg: ökad kapacitet i de två vattenverken (beslutad åtgärd), vilket innebär att varje verk för sig kan producera upp till medelvattenbehovet (denna åtgärd påverkar även säkerheten i de kommuner som försörjs med vatten helt eller delvis från Göteborg).

- Härryda: förbättrad kapacitet i sammankopplingen med Mölndal (beslutad åtgärd), ny ledning (dubblering) till bl.a. Landvetter (beslutad åtgärd) samt nytt vattenverk (beslutad åtgärd), vilket innebär att respektive vattenverk klarar att producera hela dagens vattenbehov.

- Kungsbacka: ny sammankoppling med Mölndal (beslutad åtgärd) där vatten kan överföras åt båda håll samt ökad kapacitet i överföringen från

Göteborg.

- Mölndal: ny sammankoppling med Kungsbacka (beslutad åtgärd) där vatten kan överföras åt båda håll samt förbättrad kapacitet i sammankopplingen med Härryda (beslutad åtgärd).

- Partille: nytt vattenverk (beslutad åtgärd) som klarar att producera tillräckligt med vatten för kommunens hela behov.

- Tjörn: sammankoppling med Kungälv för att få tillgång till en alternativ försörjning (eventuell framtida åtgärd, ej beslutad, som här analyserats med konservativa antaganden).

I Figur 24 presenteras den slutgiltiga riskbilden efter det att samtliga beslutade och möjliga framtida (men ej beslutade) åtgärder genomförts. Observera att för de kommuner där det inte finns några åtgärder beslutade eller planerade så presenteras dagens risknivå. Resultaten visar att samtliga åtgärder har en

markant effekt på avbrottsrisken. Vissa åtgärder ger effekt i flera kommuner. Den nya sammankopplingen mellan Mölndal och Kungsbacka medför att risknivån sjunker i båda kommunerna, men effekten är dock störst i Kungsbacka. Den beslutade kapacitetsökningen i Göteborg har en positiv effekt på risknivån i såväl Göteborg som de kommuner som i olika omfattning försörjs, eller vid behov kan försörjas, från Göteborg.

Sammantaget visar resultaten från leveranssäkerhetsanalysen att avbrottrisken idag varierar mellan kommunerna beroende på bl.a. vilken tillgång till

reservförsörjning som finns. Såväl de beslutade som möjliga framtida åtgärder kan få en mycket positiv effekt på avbrottsrisken. Det gäller dock att de beroenden som finns beaktas och att t.ex. reservförsörjningen har tillräcklig kapacitet.

Figur 24. Avbrottsrisk för respektive kommun, medelvärde för råvatten, beredning och distribution samt leverans från annan kommun (endast för Partille som är beroende av leveransen från Göteborg för ordinarie försörjning) efter samtliga beslutade och planerade åtgärder.