• No results found

Lidingsberg Historia

In document Från bro till bro (Page 42-50)

1775 köpte tullkontrollör Petter Sved-berg gårdarna Bodal, Baggeby och Gångsätra.

I dalsänkan bakom Öskuretorpet lät han 1782 terrassera marken och bygga sig en sommarbostad, som han gav namnet Lidingsberg. Gården bestod av en huvudbyggnad och två enklare flyglar, den ena med bagarbod och den andra med skafferi och mangelbod, samt ladugårdsbyggnader och en träd-gård. Kring gården planterade han100 ekollon och 100 pilar. I en artikeln från

Lidingsberg

Lidingsberg 1836 (akvarell av CF Nyman, Lidingö stadsarkiv) Lidingsbergs lusthus (Lidingö stadsarkiv)

Från bro till bro - 2011-02-01

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

43 till salong och i den norra flygeln

in-reddes en liten teater i empirestil. Den användes flitigt av familjen Wedberg och deras vänner. Gården utgjorde vid denna tid ett centrum för det borgerliga sällskapslivet bland Lidingös sommar-gäster.

Parken hade en romantisk karaktär, enligt tidens ideal. På en klippavsats anlades en sittplats med fin vy, kallad

”Bergssoffan” (se sid 50) som nerifrån Öskure nåddes via en stentrappa och från trädgården längs den dramatiska klippväggen. Kägelbanan invigdes

med musik och dans och med ljuslyk-tor upphängda i träden runtom.

Ett par grindstugor med stall, en smed-ja och ett dass tillkom och på en högt belägen klippavsats, lite avskilt från gården, byggdes ett lusthus med stor-slagen utsikt över vattnet. Lusthuset blev också ett välbekant riktmärke för många sjöfarare. Vid seklets slut bygg-des även en tvättstuga. Efter det har husen knappast förändrats och gården har bevarats inom släkten. På 1950-ta-let blev Lidingsberg byggnadsminne, vilket innebär att alla förändringar

krä-ver tillstånd från Länsstyrelsen.

Sommaren 1867 började Lidingös stränder trafikeras av ångbåtar och ett par år senare anlades en ångbåtsbrygga vid Lidingsberg. Det underlättade transporterna mycket och gjorde Li-dingö mer lättillgängligt. Dessförin-nan hade de flesta transporter till och från fastlandet skett med roddbåt eller över isen. På Lidingsberg, liksom vid många andra gårdar vid denna tid, hyrde man ut rum till sommargäster.

Naturen kring Lidingsberg beskrivs som idyllisk och trolsk: ...”det förtju-sande Lidingsberg, vars alla hus, nere vid sjön och uppe vid bergsplatån, var omkransade av ekar och lindar och allsköns andra lövträd, allt omgivet av den vackra Lidingsbergsskogen med sina släta hällar, övergjutna av renlav

och mossa, och skogstjärnar, i vars djup himlen speglade sig än mörkt och än ljust. Här var det som en idyll för tomtar och troll, som John Bauer såg dem, och man väntade sig blott att skogsprinsessan med sin stjärnbe-strödda krona skulle virvla om i en sir-lig dans i någon solbelyst skogsglänta, där röda och saftiga smultron dolde sig i gräset omkring de halvmurkna stub-barna. Längre in i skogen var det högar av mossbelupen sten sedan istiden och där hade räven sin lya och en och an-nan harpalt skuttade hit och dit bland buskar och hagtornssnår. ”2

2 ”En sommardag på Lidingsberg 1901”

av Hugo Lindblad (Lidingöboken 1998) Lidingsberg

Lidingsberg på 1920-talet (Lidingö stadsarkiv)

Kägelbanan, lägg märke till porten mellan trädstammen och bergsidan - den går troligen till den s.k. bergsoffan. (Lidingö stadsarkiv)

Från bro till bro - 2011-02-01 44

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

Nulägesbeskrivning

Topografi och geologi

Lidingsberg ligger i den sydvästvända dalgången mellan Baggeby och Bodal.

Husen är byggda på en bergterrass. I norr sluttar marken brant upp mot Bag-geby och i tomtgränsen mot stadens mark har en stödmur anlagts. I områ-dets västra del finns en bergsbrant med naturliga terrasser och i öster övergår dalgången i en moränsluttning med block och berg, där Bodals bostadsom-råde ligger på 40 meters höjd. I denna sluttning finns en naturlig källa.

Mot söder fortsätter dalen ner till Ös-kuretorpet och vattnet. En bäck rinner genom området.

Natur

Berget och moränsluttningen i öster hyser en blandskog där de äldre trä-den främst är tall. Kring byggnaderna är det en kulturpräglad karaktär med ädellövträd som ställvis är gamla.

Kultur

De flesta byggnader tillhörande Li-dingsberg är mycket välbevarade.

Trädgården/parken är inte lika välbe-varad men vid närmare undersökning kan kanske fler lämningar hittas.

Entréer

Infartsvägen till Lidingsberg ligger i nära anslutning till Lidingöbanans station Bodal och är idag områdets hu-vudentré. Från Bodals bostadsområde Lidingsberg

Lidingsberg med ekraden. (Lidingö hembygdsförening) Ekollonen som såddes i slutet av 1700-talet är idag ståtliga ekar.

Från bro till bro - 2011-02-01

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 45

!

Nuläge Lidingsberg

#* Entré

")

Busshållplats

")

Tågstation

l

Utsikt

k

Förskola

k

Lekplats

k

Skola

J

Kyrka

y

Badmöjlighet

o

Fiske

H

Fornlämning

!( Infoskylt

!

( Sittplats

!( Picknickbord

! Papperskorg

# V

Åtgärd föreslås G/C väg

Gångväg asfalt Gångväg grus Lidingöbanan Föreslagen stig Föreslagen bryggväg

Stig

! ! Stig med hållare Trappa

Från bro till bro - 2011-02-01 46

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

och från Larsbergshållet längs stranden kommer man också till området. Dessa entréer är öppna för allmänheten och allemansrätten gäller. Entrén från Bag-geby gård vid ett gammalt staketläge känns i detta avseende mindre själv-klar, kanske framförallt för att ett na-turligt fortsatt vägval saknas.

Stigar och platser

Infartsvägen går över i en bred stig ner mot Öskure och förgrenar sig österut i mindre stigar. Huvudstigen går på en rundad träbro över en bäckfåra. Bron saknar räcke och kan bli hal vid väta.

Stigen västerifrån förbi Lidingsbergs lusthus tar slut strax därefter.

Genom den så kallade Lidingsbergs-skogen går en stig österut upp mot Bodal.

I sydöstra delen av Lidingsbergssko-gen i finns utsiktsplatser.

I västra delen av området, strax ovan Öskure finns en långsträckt terrass längs med berget. Här fanns en gång kägelbanan. Terrassen leder vidare bort mot en avsats som är platsen för den s.k. ”Bergssoffan”. Denna plats är i sin tur genom den nybyggda trappan förbunden med Öskure på motsvaran-de sätt som motsvaran-den varit historiskt.

En asfalterad gång/cykelväg går längs

gränsen mellan Lidingsberg och bo-stadsområdet.

Rekreation

Stora delar av området känns p.g.a.

av närheten till Lidingsberg mindre lämpade att uppehålla sig i annat än helt kort. Rekreationen består därför i första hand av att man promenerar igenom. I östra delen av Lidingsbergs-skogen är det naturligt att stanna till och njuta av utsikten.

Skötsel

Inom Lidingsberg finns dels parkom-råden som sköts relativt frekvent, dels skogsmark som lämnas ifred.

Lidingsberg

Entrén till Lidingsberg som även är vägen

vidare österut. Alternativ väg upp från Ökure till Bodal.

Från bro till bro - 2011-02-01

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 47

! !!

¯

Biotopkarta Lidingsberg G Ekticka

G Oxtungsvamp

G Tallticka

^

Allé

^

Grov gammeltall

^

Hamlad lönn

^

Jätteek

Blandskog delvis på hällmark Park-,tomtmark, ädellövträd Ädellövskog

Ädellövskog, brant Befintlig stig/väg

! ! ! ! ! ! ! Ny stig/bryggväg

Från bro till bro - 2011-02-01 48

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

Värden

Natur

Såväl skogs- som parkområden har klassats som nyckelbiotop. Värdena är knutna till bergbranter, grova tallar och ädellövskog med stora ekar och lindar. Den hänsynskrävande signalar-ten tallticka har här flera förekomster.

Värdena är tydligt gynnade av att markägaren undvikit onödiga skötsel- ingrepp. Området bedöms kunna hysa fler intressanta arter än som f.n. hittats.

Kultur

Byggnadsminnet Lidingsberg är ett tydligt och visuellt framträdande kul-turvärde på minst regional nivå. Det kommer alla till del som promenerar genom området och ger en bild av platsens historiska användning. (Bygg-naderna är privata och inte tillgängliga för allmänheten.)

Den del av värdet som inte fått den uppmärksamhet den förtjänar (och hel-ler inte är lika välbevarad) är parken.

Läge och rester av promenadslingor, utsiktsplatser och kägelbana är exem-pel på sådana värden.

Rekreation

Den starka karaktären hosbyggnaderna på Lidingsberg i den spännande ter-rängen ger platsen i sin helhet stora upplevelsevärden. Rekreationsvärdena i skogsområdet i öster är också stora med upplevelsen av förhållandevis orörd natur och vid utsikt som de främsta värdena.

Förslag till skötsel

Naturområdena bör (liksom nu) i för-sta hand lämnas ifred för att ytterligare utveckla värdena. Särskilt värdefulla trädindivider, framförallt ädellöv i syd-öst bör gynnas genom friställning.

Värdefulla ädellövträd i parken bör uttryckligen skyddas mot såväl nedtag-ning som felaktiga beskärnedtag-ningsåtgär- beskärningsåtgär-der. Bland annat med hänsyn till sådan reglering bör markägaren få stöd av Lidingö stad för skötsel av parken.

Staden bör även ta direkt ansvar för renhållning längs de av allmänheten använda gångstråken och eventuellt behov av lagning av slitageskador med flis.

Lidingsberg

Uthus som tillför fin karaktär. Svårt att hitta ett bra vägval vidare. Ungefärlig plats för ”bergsoffan”.

Från bro till bro - 2011-02-01

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

49 siktspunkten låg. En sådan förbindelse

skulle utgöra en möjlighet att uppleva Lidingsbergsbebyggelsen visuellt på bästa tänkbara sätt. Om utformningen ska göras pastischartad (med t.ex.

återställning av en portal) eller enk-last tänkbar måste studeras noga och i första hand styras av vad som bedöms lämpligt med hänsyn till de kulturhis-toriska värdena. Stor vikt måste också

läggas vid att Lidingsbergsbornas hemfridszon värnas. Lidingsbergs ägare bör därutöver erbjudas kompen-sation för en reglerad rätt för allmän-heten att att utnyttja förbindelsen.

Gångstigens anslutning till Bodal bör utvecklas med en enkel terrängträtrap-pa och smal avgrusning. Lekplatsens utformning kan också behöva anpas-sas.

Utvecklingsförslag

Skyltinformation om Lidingsberg fö-reslås vid samtliga entréer. Den ska omfatta såväl historik och värden som kravet på hänsyn till ägarnas privata sfär.

Befintlig stig västerifrån föreslås kny-tas ihop med Öskures anslutning till Bergsoffan genom ett förtydligande av gångstråk längs bergsidan där kägelba-nan och den historiska gången till

ut-Lidingsberg

Alternativ väg upp från Öskure till Bodal.

Från bro till bro - 2011-02-01 50

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

Öskure

In document Från bro till bro (Page 42-50)

Related documents