Från bro till bro

(1)

SVEN A HERMELIN AB

Från bro till bro

- En strandinventering mellan Baggeby Gård och Larsberg brygga

Lidingö 2011

(2)

Förord

Strandsträckan Baggeby – Larsberg är ett av Lidingös intressantaste natur- och kulturområden.

På uppdrag av Lidingö stad har denna strandinventering utförts för att visa på de värden som finns och hur dessa kan utvecklas. Förslag och ställningsta- ganden är i samrådsversionen rapport- författarens och utgör inte ställnings- tagande från Lidingö stad. Arbetet delfinanseras med 50% statsbidrag inom ett s.k. LONA-projekt.

Organisation

Beställare Lidingö stad

Tekniska förvaltningen Ulla Bejrum Rapportförfattare, ansvarig konsult Sven A Hermelin AB Patrik Tronde

Lena Bergene

Ann Fagerström Tronde Klaus Stritzke

Fotograf Lena Bergene

Ann Fagerström Tronde

Underkonsulter Pro Natura Tomas Fasth, naturvärden

Torbjörn Peterson Torbjörn Peterson, kärlväxtflora Föreningar, samrådsorgan Naturskyddsföreningen Isak Isaksson

Folke Kustvall Larsson Virginia Kustvall Larsson Lidingö

hembygdsförening Lidingö

ornitologiska förening Peter Lundberg

(3)

Innehållsförteckning Läsanvisning

Denna rapport består av två delar.

Rapportens första del beskriver över- gripande strandsträckan i sin helhet och utgör därmed också en sammanfatt- ning.

I rapportens andra del har strandsträck- an delats in i områden och sträckor, som presenteras i riktning från Lidingöbron till Larsbergs brygga. Uppdelningen av områden har gjorts efter tydliga föränd- ringar i upplevelsen av olika värden, natur och kultur vid en promenad längs sträckan.

För varje område beskrivs dess historia och dagens situation avseende topografi, natur, kultur, rekreation och skötsel.

Därefter följer en beskrivning av områ- dets värden samt förslag till utveckling.

En del av kartorna är vända så att Lilla Värtans vatten ligger uppåt i bilden.

Innehåll

Förord 2

Innehållsförteckning 3

Läsanvisning 3

Bakgrund 4

Syfte 4

Ställningstaganden 4

Del 1 - övergripande beskrivning 5

Historia 8

Nulägesbeskrivning 19

Värden och svagheter 21

Del 2 - delområdesbeskrivningar 25

Baggeby och Gropen 26

Mellan Gropen och Lidingsberg 38

Lidingsberg 44

Öskure 52

Mellan Öskure och Larsberg 60

Larsberg 66

Ekbacken 74

Larsberg brostuga och Larsbergs brygga 80

sid

(4)

Syfte

Projektets syfte är att dokumentera områdets värden och bedöma möjlig- heterna att skydda och utveckla dessa.

Skydd avser såväl formell status som konkreta åtgärder. Utveckling avser säkrade naturvärden genom förbättrat underlag för skötselåtgärder, förbättrad tillgänglighet och ökade rekreations- värden samt förtydligande av kultur- värden genom såväl skötsel som information. Arbetet ger ett underlag för beslut om sträckan Baggeby-Larsberg som en del i denna utveckling ska fö- reslås som kommunalt naturreservat.

Materialet utgör också underlag för andra kommunala beslut inom såväl planering som förvaltning.

Bakgrund

Strandsträckan Baggeby – Larsberg är en del av Lidingös ansikte mot Stock- holm. Den lövrika vegetationen är ett skydd mot luftburna föroreningar och berget som sticker upp erbjuder fina utsiktsplatser. Här finns vackra områ- den som lämpar sig väl för rekreation.

Områdets rika historia kan följas vid en promenad längs stranden. Arbets- namnet ”Från bro till bro” knyter an till de två träbroar som en gång band samman Lidingö och Stockholm först vid Larsberg och sedan vid Torsvik.

Områdets närhet till Stockholm gör att det får ett regionalt värde som rekrea- tionsområde.

Utveckling

Vi föreslår enkla förbättringsåtgärder i befintligt stigsystem som flisning på slitna partier, handledare på hala avsnitt etc. Vi föreslår också att gång- förbindelse på trädäck Lidingsberg - Gropen byggs så att gångstråket blir sammanhängande.

En eventuell förbindelse på trädäck förbi Larsberg kan innebära förbätt- ringar rekreativt om den utförs små- skaligt och underordnas värdena. Ett genomförande kräver därför stora resurser och hård reglering om inte kon- sekvenserna ska bli oacceptabla.

Ett generellt byte av bänkar (till typ i samklang med områdeskaraktären), och anläggande av några fasta grillplatser samt nya informationsskyltar föreslås.

Skötsel

Bevarande och utveckling av de centrala naturvärdena ställer höga krav på precision i genomförandet. Detta kräver att särskild naturvårdskompe- tens medverkar även vid det konkreta genomförandet av åtgärder. Skötselin- satserna i övrigt koncentreras till kul- turpräglade områden.

Ställningstaganden

Värden

Rekreationvärdet, som tillika har bevi- sad folkhälsoeffekt, ligger i möjlighe- ten till bostadsnära återhämtning i en naturlig miljö. Det innebär att utveck- lad tillgänglighet bör stå tillbaka för bibehållen karaktär utan större anlägg- ningsingrepp.

Naturvärdena ligger främst i den unika lundmiljön vid Ekbacken och de övri- ga ädellövbiotoperna. Även sydbergsflora och äldre tallmiljöer förtjänar uppmärksamhet.

Kulturvärdet ligger i de välbevarade bebyggelsmiljöerna Öskure-Lidings- berg och brostugan samt bebyggelse- resterna vi Baggeby gård.

Skydd

Området har värden som väl motiverar formellt skydd som kommunalt naturreservat. Denna skyddsform bedöms också lämpad för att konkret och formellt möta de behov av utveckling, förvaltning och skydd som finns. I avvaktan på skyddsbeslut bör inga in- grepp genomföras i området.

(5)

Del 1 - övergripande beskrivning

(6)

Från bro till bro - 2011-02-01

6 Från bro till bro - 2011-02-01

0 300 600

m

¯

Småvarpene LARSBERG

BRYGGA

LARSBERG BROSTUGA

EKBACKEN

LARSBERG

Kulberget

(7)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 7

0 300 600

m

¯

BAGGEBY GÅR D FORNLÄMNING GROPEN

LIDINGSBERG

ÖSKURE ”Bergssoffan”

Namn på platser och byggnader som förekommer i rapporten.

(8)

Historia

Området har sedan århundraden varit plats för odling och fiske men också länge präglats av närheten till huvudstaden. När Lidingön 1774 frigjordes ur det Banérska fideikommisset Djur- sholm, såldes de flesta gårdarna till välbärgade borgare och ämbetsmän i huvudstaden. Baggeby, Bodal och Gångsätra, tillhörande samma hem- man, såldes 1775 till tullmästaren Svedberg, som i sin tur arrenderade ut gårdarna. Svedberg lät bygga Lidings- berg, som än idag tillhör samma släkt.

Innan ångbåtstrafiken kom igång fick man ro över Lilla Värtan för att köpa

förnödenheter och sälja varor som fisk och mjölk i Stockholm. Ångbåten trafikerade alla gårdar som hade egna bryggor (se karta ångbåtsstopp).

Behovet av kontakt med andra sidan blev med tiden så stort att man byggde en flottbro mellan Larsberg och Djur- gården. När Stockholm ville utvidga hamnområdet i slutet av 1890-talet flyttades bron längre in i Lilla Värtan, till sitt nuvarande läge mellan Torsvik och Ropsten.

Lidingö var fram till mitten av 1800-talet känt för sin stora och fina

strömming. Den stora lidingöström- mingen var omtalad och mycket ef- terfrågad i Stockholm. Fiske bedrevs i stor omfattning och stranden mellan Bodal och Larsberg, kallades under notfiskets tid ”Småvarpena”. De en- skilda notvarparna (stenrensade platser för notdragning) hade egna namn.

”Berget” och ”Skåpet” låg vid Lidings- berg och ”Simpan” mellan Lidingsberg och Bodal.

Baggeby gård (Bo Bergström genom Lidingö hembygdsförening) Flottbron Larsberg (Teckning av OA Mankell, Lidingö stadsarkiv)

(9)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 9 På kartan från 1774 ses Öskure som ”Ödeskure backstuga” . Del av ”ängsbacken” söder om Bodals gård har idag utvecklats till Ekbackens lundmiljö.

(10)

Redan 1720 finns Baggeby och Bodals gårdar i sina lägen liksom ”Öskuru torp”. Baggeby gårds begränsade åkerareal är också tydlig.

(11)

Från bro till bro - 2011-02-01 Huvuddelen av området som denna rapport omfattar betecknas 1720 som ”skogsbacka”. Från bro till bro - 2011-02-01 11

(12)

1846 var flottbron Larsberg - Lidingöbro byggd. Gropen och Lidingsberg dyker upp som namn.

(13)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 13 På kartan över ångbåtsbryggor från 1890 förefaller Lidingsberg vara en viktig hållplats. Den nya flottbron vid Torsvik har nu ersatt Larsbergsbron.

(14)

Detaljerad karta från 1901 där t.ex. stigsystemet kan studeras liksom de verkliga gårdsbildningarna.

(15)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 Karta från 1901, exempel ur beskrivning 15

(16)

På häradsekonomiska kartan från 1901-1906 är väg- och stigsystemet tydligare och mer schematiskt. Det är principiellt detsamma som idag dvs utan förbindelser längs stranden.

(17)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 17 Ännu 1951 är Bodals inägor desamma som ett halvsekel tidigare men Baggeby har inte längre odlingsmark.

(18)

Nulägesbeskrivning

Topografi och geologi Enligt äldre källor betyder Li- dingö ”den backiga ön eller ön med sluttningarna”.¹ Det passar väl in som beskrivning av området Baggeby – Larsberg.

Området består till största delen av berg, som på flera platser stupar brant, från 20-30 meter över havet ner till Lilla Värtan. I svackorna har tunna jordlager bildats och mellan bergryg- garna löper tydliga dalgångar med morän och lera, genomskurna av bäck- 1 Lidingön och dess natur, Hellqvist, 1927, s 28

fåror. På några sträckor finns morän- sluttningar nedanför berget. Stranden nedanför dem består av grus och sten med uppstickande bergklackar. Morä- nen är ställvis blockrik.

Områdets topografi innebär att såväl de naturliga vattendragen som dagvat- tennätet är uppdelat på flera mindre flöden som mynnar i Lilla Värtan. Där bäckarna mynnar ut i havet mellan de branta bergen, är stränderna flackare och består av finare material som sand och lera. Nedanför Baggeby gård är strandzonen längre och tidvis över- svämmad.

Natur

Den omväxlande topografin har skapat goda förutsättningar för ett varierande och rikt växt- och djurliv. Många olika växtsamhällen finns representerade:

Hällmarkstallskogar med gamla tal- lar, moränsluttningar med både granblandskog och ek-hasselområden, rika lövskogslundar samt strandnära al- och askskog. Längs vattnet avlöser olika typer av stränder varandra: tidvis över- svämmad strand med vass och älgört, sten- och grusstränder samt klippor.

Vatten

Lilla Värtan har genom en historiskt kraftig belastning av utsläpp en kraftigt förändrad ekologisk och kemisk status.

Enligt vattenmyndigheten kan den kemiska statusen komma att förbättras det närmaste årtiondet men den ekolo- giska stausen bedöms inte ha samma förutsättningar till förbättring.

Kultur och byggnader

Längs sträckan finns dels de välbeva- rade äldre byggnaderna Lidingsberg, Öskure och Larsbergs brostuga dels tydliga lämningar av Baggeby gård och torpet Gropen.

Gångstråk... Utblickar.... . Kulturminnen... Båten till stan.

(19)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 19 Tekniska anläggningar

Genom området går två dagvattentunn- lar från Baggeby respektive Larsberg.

En huvudvattenledning från Stockholm via Lilla Värtan ansluter till dalgången mellan Larsberg och Bodal.

Skydd

Strandskydd gäller för huvuddelen av området. Området anges som ekolo- giskt känsligt i översiktsplanen 2002.

Planförhållanden

Området saknar delvis detaljplan. Där detaljplan finns är marken planlagd som allmänplatsmark park, naturpark eller vattenområde. I regional utveck-

lingsplan (RUFS 2010) anges strand- området som regionalt strandstråk.

Markägarförhållanden och upplå- telser

Områdets mark och vatten ägs till största delen av Lidingö stad. Den privatägda fastigheten Lidingsberg omfattar utöver tomtmark även natur- områden bl.a. ner mot stranden. Bygg- naden Öskure nås därför landvägen via Lidingsberg. Öskure hyrs tidvis ut av Lidingö stad. En promenad längs hela området förutsätter att man passerar den privat ägda marken vid Lidings- berg.

Entréer

Från Stockholm och andra delar av Li- dingö når man området med Lidingö- banans tåg till hållplatserna Torsvik, Baggeby, Bodal, Larsberg och AGA (se karta) samt med buss (nr 203), bil, cykel eller som gående. Det går också att ta Ballerinabåten från Nacka strand eller Nybrokajen till Larsberg brostuga, nuvarande Dalénum, eller att angöra med egen båt eller kanot.

Från bostadsområdena Baggeby, Bo- dal och Larsberg finns flera entréer till området. De är av skiftande tydlighet och kvalitet; En del är knappt synliga eller skyltade som privata, medan andra är tydligt markerade som vand-

ringsled. Ett regionalt cykelstråk från Stockholm leder längs Lidingöbanan förbi området.

Stigar, platser och anordningar Idag finns ett nät av stigar, allt från knappt synliga stigar till smala grusade eller asfalterade gångvägar. I de brantaste backarna och mot bergsstupen finns handledare och staket.

Sittplatser med olika typer av bänkar och soffor har ordnats utmed stigar och vid utsiktsplatser (se bilder). Bänkarna är placerade i anslutning till stigen eller en bit ifrån, ofta mot en fin vy. Bän- karnas karaktär och underhållsstatus

Orienterarna har utmaningar i terrängen. Strandvegetationen är här en resurs. Stigarna har upplevelsevärden som inte finns längs bredare gångvägar.

(20)

växlar.

Uppe på bergen, i skogen och längs stranden finns spontana sitt-, grill- och lekplatser.

På några platser har papperskorgar placerats ut. (Två olika typer används, dels en större ”soptunna” i nätmetall dels en standardtyp i grön plast.) Rekreation

De många stigarna och spåren av aktiviteter, såsom grillplatser, kojor och skräp, vittnar om att området används flitigt. Stora nivåskillnader och branta lutningar i terrängen gör området

svårtillgängligt för många människor.

Andra ser den fysiska utmaning det innebär som något positivt.

Skötsel

Lidingö stad har skötselansvar för hela området utom Lidingsbergs mark.

Marken kring Baggeby gårds och Gro- pens fornlämningar hålls öppna genom röjning av sly. Trädgårdsskötsel vid Öskure utförs av den som hyr fastigheten. Det samlas mycket skräp längs stranden. Stränderna rensas, men nytt skräp fylls på när vinden ligger på.

Värden och svagheter

Värden klassas ofta i riksintressanta, regionala, kommunala och lokala vär- den.

Riksintressen definieras av respektive ansvarig statlig myndighet. Sådana värden finns inte i detta område. Regi- onala intressen är objekt som uppfyller kriterier fastställda av statliga myndig- heter. I detta område finns regionala värden i form av nyckelbiotoper² och byggnadsminnet³ Lidingsberg lik-

2 En nyckelbiotop är ett område med egenskaper som gör att de är viktiga för hotade arter.

3 Ett byggnadsminne har starkt lagskydd

som ett i regionala utvecklingsplanen (RUFS 2010) utpekat strandstråk. Sto- ra delar av området i övrigt har värden av kommunalt intresse för natur och kultur. Området har rekreationsvärde för såväl närboende som besökare och bedöms genom sin naturpräglade karaktär vara av minst kommunal betydelse.

Natur

Inom området har hittats minst 586 kärlväxtarter vilket bekräftar en bety- mot förändringar och berättigar till statligt stöd för underhåll.

0 500 1 000

m

¨

^NaturvärdeHögsta naturvärde Mycket högt naturvärde Högt naturvärde Visst naturvärde Ej bedömda områden

(21)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 21 dande variation i växtmiljöer.

Naturvärdena i området är framförallt knutna till fyra olika biotoper:

1. Ek- och hassellund (Ekback- en). En för Lidingö unik biotop med höga naturvärden.

2. Övriga ädellövträd, fram- förallt äldre och/eller grova träd. Utgör tillsammans med Ekbacken basen i de tidigare av skogsvårdsstyrelsen defi- nierade nyckelbiotoper som preciserats i denna utredning.

3. Äldre tall, på ett flertal ställen med förekomst av signalarten⁴ tallticka, bidrar till skogsvär-

4Signalart= art som konstaterats vara god indikator på ett områdes höga naturvärde.

dena.

4. Sydbergsflora-torräng. De so- liga och torra sydvända bergs- områdena hyser en intressant flora och en till dessa miljöer knuten insektsfauna kan för- väntas. Insektfaunan är inte undersökt men till floran hör t.ex. blåmunkar, gaffelbräken och svartbräken.

Strandsträckan har skyddsvärda om- råden för sjö- och havsfågel, vilka använder området som rastplatser och häckningslokaler.

Kultur

Larsberg brostuga, Lidingsberg och torpet Öskure är värdefulla bevarade kulturbyggnader.

Lidingsberg med huvudbyggnad och flyglar är ytterst välbevarade och skyddat som byggnadsminne. Lidingsberg har, trots att byggnaderna i sig inte är tillgängliga för allmänheten, stor betydelse som miljöskapare på ett sätt som kommer alla som vistas i området tillgodo. Lidingsberg byggdes redan 1775-1782 som ett av de allra första sommarställena i Stockholms skärgård och har bl.a. en unik teaterlokal. Ös- kure är en välbevarad 1800-talsbygg- nad uppförd på grunden till det gamla torpet som fanns redan 1720.

Larsbergs brostuga är en f.d. lands- vägskrog uppförd 1893 och exteriört välbevarad.

Grundmurarna från Baggeby gård och torpet Gropen finns kvar som fornläm- ningar och kring Baggeby gård finns

även trappor mot vattnet och en allé vilket gör helhetsmiljön till ett tydligt kulturpräglat område.

Rekreation

Rekreationsvärdet ligger framför allt i helheten, med de upplevelser som andra värden och det strandnära läget innebär. Forskning visar att människor har ett grundläggande behov av rekreation i mer naturlig miljö för att åter- hämta sig från stress på ett verksamt sätt. Forskningen visar också att det är av central betydelse att människor har tillgång till rekreationsområden nära bostaden om de ska komma ut i rekreationsområdena med tillräcklig frekvens för att en folkhälsoeffekt ska kunna uppnås. Området bedöms därför ha sitt främsta värde i den förhållan-

Båttrafiken är sevärd. Gästvänliga stränder finns på flera platser. Utmärkta vandringsleder i dubbel mening. Mossa av släktet Grimmia på solexponerat berg.

(22)

devis naturliga upplevelsekaraktär det idag har, kombinerat med ett läge nära Lidingös befolkningscentra.

Kuststräckan är genom sin variation i topografi och natur, utblickarna och sina kulturmiljöer ett område som inbjuder till rekreation. Man kan ur- skilja flera karaktärer: I Baggeby ser man spår efter den gamla gårdsmil- jön som naturen håller på att ta över.

Nedanför Bodal är stigen smalare och det är färre personer som letar sig hit.

Här kan man uppleva ostördhet. Vid Larsberg är flera stigar bredare, grusade och genom lutningarna fysiskt utmanande. Skyltar visar att detta är en vandringsled och den används flitigt av hundägare och motionärer. Ekbacken, med sin för Lidingö unika lundmiljö, ger också en upplevelse.

Längs hela sträckan finns fina ut- siktspunkter, platser lämpliga för undervisning i det fria och för enskild kontemplation. Närheten till bostads- områden och kommunikationer gör området lämpligt för promenader och jogging, klättring, lek, bad och solbad, fiske, fågelskådning, naturstudier, orientering och utflykter. Som fritids- fiskare har man chansen att få laxöring längs stranden och strömmingsfiske är populärt på gamla Lidingöbron. Väx- lingarna i strandkaraktär, med både klippor och mer tillgängliga grussträn- der som tillåter närkontakt med vattnet

!

! !

!

" )

"

)

"

)

" )

"

)

"

)

"

) " )

"

)

" )

"

" ) )

" )

# * # *

# *

#

* # *

# *

#

*

#

*

#

*

# * # *

# *

0 200

m

¯

0 500 1 000 Meters

Kommunikationer

#

*

_Entré

")

Busshållplats

")

Tågstation

G/C väg Gångväg asfalt Gångväg grus

Lidingöbanan Föreslagen stig Föreslagen bryggväg

Stig

! ! Stig med hållare Trappa

Båt till/från Nacka och Nybrokajen

Larsberg

Lidingöbanan

ÖVERSIKTSKARTA

(23)

!

! !

!

"

)

"

)

"

)

"

)

" )

"

)

"

)

"

) " )

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

"

" ) )

"

)

"

)

"

)

"

)

" )

# * # *

# *

#

* # *

# *

#

*

#

*

#

*

# * # *

# *

0 200

m

¯

0 500 1 000 Meters

Kommunikationer

#

*

_Entré

")

Busshållplats

")

Tågstation

G/C väg Gångväg asfalt Gångväg grus

Lidingöbanan Föreslagen stig Föreslagen bryggväg

Stig

! ! Stig med hållare Trappa

Bodal

Baggeby

Väg till/från Stockholm

Baggeby

(24)

Från bro till bro - 2011-02-01 24

Terrängen medger inte generellt god tillgänglighet för t.ex. rullstolsbundna.

En ny bryggväg från Larsbergs brygga kan dock tillgängliggöra denna del av sträckan även för den som inte klarar lutningar.

Stigar, platser och anordningar Det stignät som finns idag är väleta- blerat och leder till många fina platser med olika karaktärer, men på några ställen är stigarna eroderade och svåra att gå på. Det finns rikligt med sittplatser, ofta i inbjudande lägen, men underhållet av dem är ofta eftersatt och det gör dem mindre attraktiva eller t.o.m. obrukbara. Sedan utplace- ringen av de s.k. ”Snoddasbänkarna”

på 60-talet har det inte funnits någon medvetet vald bänk för naturmiljöerna.

Vanliga parkbänkar liksom standard- papperkorgar försvagar naturkänslan och försämrar därmed rekreationsvär- det. Längs sträckan förekommer spon-

tana grillplatser. Detta kan innebära ett brandsäkerhetsproblem. Anläggande av för grillning avsedda platser förbätt- rar brandsäkerheten.

Skötsel

Stora delar av området som de berg- bundna områden med tall och sydbergsflora bibehåller eller utvecklar sina naturvärden helt utan skötsel.

Andra delar, som vid platsen för Bag- geby gård, kommer inte till sin rätt med dagens skötsel som lämnar kul- turlämningarna överväxta. Ett sådant område kan inte heller utveckla några naturvärden kopplade till orördhet då trädskiktet är glest och välgallrat.

Ädellövträd och hassel, framförallt i Ekbackenområdet men även på andra platser behöver aktivt gynnas genom välavvägda och varsamt utförda sköt- selåtgärder. Tidigare hamlade träd be- höver beskäras om inte deras livslängd ska förkortas.

är ett centralt värde för rekreationen.

Gångstråkets avstånd till vattnet varie- rar, vilket vi bedömer vara positivt.

Närheten till Värtahamnen med dess aktiviteter är idag påtaglig genom ljus, ljud och föroreningar, vilket kan upplevas som störande. Detta kommer att ändras om de nuvarande verksamhe- terna ersätts med bostäder.

Tillgänglighet

De höga klipporna och den lummiga naturen syns väl från Ropsten och Värtahamnen, men området ligger genom bebyggelsen i Herserud, Bag- geby, Bodal och Larsberg avskilt från resten av Lidingö och kan upplevas som svårtillgängligt för dem som inte bor i närheten. Entréerna från bostads- områdena till naturen är många gånger otydliga eller obefintliga, vilket gör att även de boende i närområdet kan uppleva ett motstånd att ta sig dit. Det är svårt att på ett naturligt sätt ta sig mellan stranden vid Gropen och Öskure.

Ekbacken. Lidingsberg. Mot Frihamnen. Torraka.

(25)

Del 2 - delområdesbeskrivningar

(26)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01

Baggeby och Gropen Historia

Baggeby gård brukades redan på med- eltiden och omnämns första gången 1498 som torp i Jöns Ulfssons jor- debok. Bagge är ett medeltida mans- namn.

Hemmanen Baggeby, Bodal, och Gångsätra köptes 1775 av tullkontrol- lör Petter Svedberg. Han lät bygga en timrad backstuga - Petriberg (efter Petter), senare kallad Gropen p g a sitt inklämda läge mellan bergen och Lilla Värtan. Gropen nyttjades som bostad för fiskare under den tid då ström- mingsfisket kring Lidingö hade sin

glansperiod.

Baggeby gård, som var en av öns minsta gårdar, arrenderades ut till olika personer. Gården födde enligt Dahl- grens sockenbeskrivning 1847 endast fem kor och ett svin.

I slutet av 1800-talet rustades husen i Baggeby och Gropen av Martin Ludvig Bergström, som ville skapa en mönstergård för sin son. Gårdens huvudbyggnad var från början en gammal bagarstuga med en väldig tegelugn och den var i mycket dåligt skick. Hu- sen, som var stockvirkeshus, lagades,

försågs med brädpanel och rödfärga- des. Huvudbyggnaden kompletterades senare med en stor glasveranda i två våningar. Vinkelrätt mot huvudbyggnaden låg två flygelbyggnader och i sluttningen mot söder låg växthuset, som var ombyggt till sommarbostad för en familj som bodde i Gropen på vintrarna. Mitt på den kvadratiska gårdsplanen stod ett syrénträd och kring husen växte syrener, schersminer och häckspirea.

Vägen ner till gården följdes av en lönnallé, som även fortsatte ner mot

Gropen. De höga träden kring gården hamlades för att släppa ner mer ljus till marken och för att få foder till djuren.

Det fanns flera brunnar kring gården, men samtliga förefaller ha haft mer eller mindre dåligt vatten, knappt dugligt som dricksvatten. Gropen hade inget eget vatten, utan man fick hämta vid Baggeby gård eller ro till källan vid Lidingsberg eller till stadens pumpar i Värtahamnen.

Från bostadshusen gick en rak träd- gårdsgång med stentrappor ner mot vattnet, där man anlade en ångbåts- Baggeby och Gropen

Baggeby gård, (Lidingö stadsarkiv) Baggeby gårdsplan (foto Ahlgren, Lidingö stadsarkiv)

(27)

Från bro till bro - 2011-02-01 Från bro till bro - 2011-02-01 Karta Bo Bergström Lidingöboken 199827

(28)

brygga, byggd av stora stockar och med tre stenkistor. Trots det stabila bryggbygget tog isen med sig halva bryggan redan året därpå. Den byggdes aldrig upp ordentligt igen och ångbå- tarna, som trafikerade Lilla Värtan från 1867, kunde inte lägga till utan fick istället gå in vid en brygga vid Gropen.

Baggebys brygga användes därför mest för bad.

Ett annat sommarnöje var segling och Dick Bergström, som vistades mycket på Baggeby som barn, blev silverme- daljör i segling vid OS 1912.

I anslutning till Baggebys brygga låg en tvättstuga med pannmur och skor- sten.

Gropen hyrdes under den senare delen av 1800- talet och början av 1900-talet ut till olika sommargäster. Åren 1864- 72 hyrdes Gropen av den musikaliske tullkontrollören Per August Ölander.

Här komponerade han operan ”Blen- da”, som 1876 uppfördes på Kungliga Operan. Ölander var gift med romans- sångerskan Hanna Nordblom och under deras tid på Gropen var det ett rikt sällskapsliv med dans, sång och musik.

1887 byggdes den ladugård, som man ännu ser fundamentet av. Byggnaden ritades av arkitekt Malmberg, som under en tid bodde uppe på Korpberget intill Millesgården. Ladugården var tänkt för 16 kor och hade cementgolv,

men bristen på betesmark och bra vatten i området bidrog förmodligen till att den inte användes fullt ut. Under första världskriget höll man några häs- tar, därefter några höns och getter.

I sluttningen mot vattnet planerades för ett nytt bostadshus, men detta byggdes aldrig. Martin Ludvig gav 20 000 kro- nor i förskott till en byggmästare, som byggde stengrunden och sedan for till Amerika med pengarna. Grunden finns kvar än idag.

Så snart Martin Ludvig gått bort flyt- tade sonen Richard August in till stan.

Han var utbildad agronom och hade vantrivts som arrendator och lantbru- kare på gården, som ansågs som så fattig att den var befriad från skatt.

Från Baggeby gick enkla grusvägar genom skogen till Lidingsberg och Bodal. Mellan Torsvik och Baggeby fanns ingen förbindelse.

1914 byggdes Södra Lidingöbanan genom området, delvis utmed gamla vä- gen, varvid Baggebys ägor styckades sönder på ett sätt som gjorde dem mer svåranvända. Markersättningen utgick i form av aktier, som aldrig gav någon utdelning och som slutligen löstes in av AGA för några kronor var.

Från Herserud tog man färjan till Rop- sten eller använde den gamla flottbron, vilken var mer osäker. En bro byggdes över spåret till Baggeby gård. Banan

Gropen 1893 (Lidingö stadsarkiv) Gropen på 1960-talet (Widell, Lidingö hembygdsförening)

Baggeby och Gropen

(29)

29 gick utefter bergväggen nedanför

Korpberget. Där var så dålig grund, att under byggtiden hela banvallen försköt sig, varpå arbetslok och vagnar rasade ner i Värtan.

På 1920-talet byggdes en liten fiskar- stuga vid stranden intill bryggan. Här låg också en gistgård, där näten häng- des upp på tork. Man fiskade abborre, siklöja, gädda, ål, simpa och mört i vassen och längs Lidingös strand.

Marken såldes på 1930-talet till Li- dingö stad, varefter byggnaderna tillhörande Baggeby gård förföll.

Under 1950- och 60-talet byggdes fler- bostadshusen i Bodal – Baggeby och

grönområdet mot vattnet kom att bli ett viktigt rekreationsområde för de boende. De sista husen på Baggeby gård revs i slutet på 1960-talet. 1985 byggdes äldreboendet Baggeby gård.

Gropen bevarades och hyrdes ut till bl a Fältbiologerna fram till 2008. Då brann huset ner och idag återstår endast grunden.

Grunden vid Gropen 2010 Baggebys ståtliga ladugård.. (Foto Bo Bergström, Lidingö stadsarkiv)

Baggeby och Gropen

(30)

Nulägesbeskrivning

Topografi och geologi

Fornlämningen Baggeby gård ligger på en avsats 15 meter över havet i dal- gången mellan Herserud och Baggeby.

Strandzonen nedanför lämningen är relativt bred (ca 20 meter) och tidvis översvämmad.

I norr reser sig marken brant upp mot Herserud och i öster övergår dalgången i en blockrik moränsluttning och ett bergsområde, där Baggebys bostads- område ligger 40 meter över havet.

Mot söder slutar berget i en brant bakom fornlämningen Gropen, som ligger på en liten terrass nära stranden.

Natur

Dalgången, där Baggeby gårds forn- lämning ligger, är en blandlövskog med lönn, ask, lind, hassel, asp och björk. Här finns också rester av den gamla trädgården. En del av de gamla ädellövträden har varit hamlade. I Skogsvårdsstyrelsen nyckelbiotopsin- ventering klassas gårdsmiljön som en nyckelbiotop av typen lövskogslund.

Den intilliggande skogen erbjuder en rik variation med ek och hassel i sluttningen närmast gården, granblandskog längre upp samt tall och berghällar i de högsta lägena. En del omkullfallna

och torra träd har lämnats kvar för att gynna växt- och djurlivet.

Stranden nedanför Baggeby gård är ett brett vassområde och och en tidvis översvämmad zon med klibbal och älgört, som erbjuder skydd och häck- ningsplatser för många fåglar. Här finns fortfarande de knip- och skrak- holkar kvar som den fågelintresserade stadsträdgårdsmästaren Mellqvist en gång satte upp. Holkarna kommer att ersättas i en pågående översyn.

Kultur

Av Baggeby gård återstår idag bara de gamla husgrunderna, stentrappor,

resterna av en brygga och spår av de kulturväxter som en gång förgyllde trädgårdarna.

Från den västra gårdslämningen med bostadshus leder en trappa i fyra trapp- lopp ner mot vattnet. Trapporna omges av bastanta sidomurar och förvildad häckspirea och minner om den stiliga anläggning som gården en gång var.

Nedanför trappan står en bänk på den gamla fiskarbodens plats.

Kring Baggeby gård finner man äppel- träd och förvildade plommon, hamlade askar och en lönnallé, rester av syrén- bersåer, schersminer, spirea, buskrosor, krusbär och en mäktig uppvisning i perennen Vinca minor, vintergrönans, spridningsförmåga.

Stengrunderna och trapporna vid Baggeby gårds fornlämning är idag delvis överväxta av spirea och svåra att hitta.

Husgrunden efter Gropen visar att huset låg skyddat från havet av en liten bergknalle och syréner. Nedanför dem ser man resterna av ångbåtsbryggan.

Byggnaden brann ner i maj 2008.

Kring Gropen återfinns syren, spirea, snöbär, vintergröna, surkörsbär och sykomorlönn. En informationsskylt

”Baggeby gård” informerar om plat- sens historia. Skylten sattes upp av Lidingö Stad, Kultur och Fritid, 2003.

Baggeby och Gropen

Till höger Baggeby gårds ladugård som

aldrig användes. (Lidingö stadsarkiv) Utsikt från stranden vid Baggeby gård

(31)

!

! ! !

!

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

l l

( !

k

k k

"

)

"

)

"

)

"

)

"

)

l

! (

( !

!

( ( !

!

! (

( ! !

! (

# V

! (

H

y y

0 200m

¯

Nuläge Baggeby och Gropen

#

* _Entré

")

Busshållplats

")

Tågstation

l

^Utsikt

k

Förskola

k

Lekplats

k

Skola

J

^Kyrka

y

Badmöjlighet

o

^Fiske

H

Fornlämning

!

( _Infoskylt

!

( _Sittplats

!

( Picknickbord

! Papperskorg

# V

Åtgärd föreslås G/C väg

Gångväg asfalt Gångväg grus Lidingöbanan Föreslagen stig Föreslagen bryggväg Stig

! ! Stig med hållare Trappa Fornlämning

(32)

Entréer

Från norr når man området via gång- och cykelvägen utmed Lidingöbanan och från söder längs stranden. Det finns också en entré mellan Baggeby gårds servicehus och Baggebys bo- stadsområde.

Vid entréerna saknas information om de fina platser och promenadvägar som finns i området,

Stigar och platser

Vägen från norr delar sig i tre mindre stigar: En västerut ner mot vattnet, en in i Baggeby gårds fornlämning och en österut via servicehuset ner mot

vattnet. Gången från servicehuset är asfalterad men brant och kan bli hal vintertid.

Från Baggeby gårds fornlämning leder en gammal stentrappa västerut ner mot vattnet, där man ännu kan se resterna av den gamla bryggan. En annan stig från gården kantas av en lönnallé och leder söderut mot vattnet, där man har en fin utsikt genom vassen ut över Lilla Värtan.

Längs med stranden följer en fin promenadsträcka längs stigar på i hu- vudsak plan mark, förbi Gropen och vidare upp mot Baggeby - Bodal och Lidingsberg.

Det finns gott om bänkar och soffor i varierande ålder längs stigarna på platser med fin utsikt.

Rekreation

Området används till promenader, fågelskådning, bad, kojbyggen och annan lek, men är till stor del otill- gängligt för personer med fysiska funktionshinder. Ovanför Gropen ligger en spontan grillplats. Många av sittplatserna är i så dåligt skick att de inte går att använda.

Närheten till Lidingöbron och Värta- hamnen kan upplevas som störande.

Skötsel

Det finns en skötselplan för Baggeby gårds fornlämning, som Riksantik- varieämbetet upprättade sommaren 1982. I dokumentet föreskriver man att boplatsen ska hålls öppen genom bortgallring av buskar och sly och att de gamla träd som tidigare hamlats ska fortsätta hamlas samt att sluttningen ned mot Lilla Värtan siktgallras genom att ca 30 % av stamantalet avverkas.

Den begränsade utsikten från de ut- placerade bänkarna vid fornlämningen tyder dock på att en viss igenväxning skett.

Stentrappan som leder från gården ner Baggeby och Gropen

Infoskylt och sittplats behöver rustas upp. Stigar kan behöva grusas. På väg ner mot Gropen.

(33)

33 mot bryggan underhålls inte och är

devis dold av förvildade spireor.

Strandområdet skräpas kontinuerligt ner av ilandflytande skräp från Lilla Värtan.

Värden

Natur

Baggebygårdsområdet ingår i nyckelbiotop med naturvärden kopplade till de äldre ädellövträden.

Kultur

Baggeby Gård och torpet Gropen är fornlämningar med kulturellt värde, då de fortfarande kan ge en bild av det liv

Baggeby och Gropen

som en gång levdes här.

Rekreation

Områdets övre del, med Baggeby gårds fornlämning, är lätt att komma till, även för den som har svårt att gå. Där kan man också påbörja en omväxlande och fysisk krävande långpromenad längs berg och stränder ända till Lars- bergs brostuga eller ta en kortare tur runt Baggebys bostadsområde.

Närheten till skogen erbjuder goda möjligheter till lek, utflykter och naturstudier för skolor, förskolor och boende i området. Träden mot vattnet har vuxit

sig höga och ger därmed ett behagligt Fin naturstrand som bör skyddas.

(34)

vindskydd.

Det finns gott om lämpliga lägen för sittplatser vid fornlämningarna, längs stranden och uppe på berget. Gropen lämpar sig väl för en paus i promenaden eller en picknick.

Utefter vattnet finns bra möjlighet till bad, både längs stigen och mer ostört i en vassvik, men närheten till Lidingö- bron och Värtahamnen kan upplevas som störande. Bottnarna kan också innehålla oljerester och glas.

Utvecklingsförslag

Platsen innefattar entrén till en promenad längs stranden västerifrån. Väg- visare i trä med avståndsangivelse till Öskure och Ekbacken föreslås.

Informationsskylt med karta och kort information om attraktionerna placeras vid gång- och cykelvägen längs Li- dingöbanan.

Handledare bör finnas vid branta väg- partier. Ny enkel stig som ansluter till GC-vägen föreslås också.

Förslag till skötsel

I direkt anslutning till lämningrna i gårdsmiljön, kring bänkar och vid ”en- trén” årligt slåtter.

Stabilare kulturväxter som syrén spa- ras, mer spridningsbenägna som spirea, Vinca etc. begränsas i utbredning genom röjning eller slåtter.

Äldre lövträd hålls friställda genom gallring var 5:e år.

Allén återhamlas enligt särskilt sköt- selprogram.

Nedfallna träd och torra träd får stå kvar och slänterna lämnas för fri ut-

veckling.

Vasslåtter kan i mån av resurser med fördel genomföras i alléns och sten- trappans förlängning.

Baggeby och Gropen

Drivved är ett naturligt inslag. De s.k. Snoddasbänkarna behöver bytas. Lättgången naturstig. Naturvärdesträd.

(35)

! !

!

!!

!

! !

!

!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!

! !! !!!! !!!!! !! ! !! ! !!!! !! ! ! ! ! !! !! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! !

!

!! ! ! ! ! !! ! ! !

!! !

! !

!

! !

!

! !

!

! !

^

G G

G

G G

G

0 50 100 200

m

¯

Biotopkarta Baggeby och Gropen G _Ekticka

G Oxtungsvamp

G _Tallticka

^

Allé

^

Grov gammeltall

^

Hamlad lönn

^

Jätteek

Blandskog delvis på hällmark Trädgård

Ädellövskog Ädellövskog, brant Befintlig stig/väg

! ! ! ! ! ! ! Ny stig/bryggväg

(36)

Mellan Gropen och Lidingsberg Historia

Området ingick på 1700-talet som ode- lad mark i hemmanet Baggeby – Bodal – Gångsätra.

Den delvis bergiga och svårtillgängliga marken användes främst som betesmark.

Inte förrän på kartor från början av 1900-talet framgår att det finns någon förbindelse landvägen mellan Baggeby gård och Öskure/Lidingsberg. Den går då i samma läge som gångvägen idag.

Nulägesbeskrivning

Huvuddelen av området är berg, till stor del brant stupande mot Lilla Vär- tanNärmast Gropen har moränsluttningar bildats nedanför berget och stranden består av grus och sten med uppstickande bergklackar. Närmare Lidings- berg stiger berget brant upp till 30 meter över vattnet, där det finns en naturlig terrass innan sluttningen åter tar vid upp mot Baggeby.

Gropen - Lidingsberg

Svårpasserbart men möjligt. Lättframkomligt. Opasserbart.

(37)

!

! ! !

!

"

)

"

" ) )

"

)

"

)

"

)

"

)

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

#

*

l

l l

! (

"

)

k k

k

k k

"

" ) )

"

)

"

)

"

)

"

)

l

! (

( ! ( !

! ( ( !

! (

!

( ( !

!

! (

( ! !

! (

# V

( !

! (

H

y y

0 200m

¯

Nuläge Gropen - Lidingsberg

#

* _Entré

")

Busshållplats

")

Tågstation

l

Utsikt

k

Förskola

k

Lekplats

k

Skola

J

^Kyrka

y

Badmöjlighet

o

^Fiske

H

Fornlämning

!

( _Infoskylt

!( Sittplats

!

( Picknickbord

! Papperskorg

#

V

Åtgärd föreslås G/C väg

Gångväg asfalt Gångväg grus Lidingöbanan Föreslagen stig Föreslagen bryggväg

Stig

! ! Stig med hållare Trappa Fornlämning

(38)

Natur

Den korta sträckan har en stor variation av biotoper. Här finns trädgård, stenstrand, lövskogsbiotop längs stranden och berg i dagen.

Kultur

Egentliga kulturlämningar saknas i området.

Entréer

Stigen genom området från Baggeby gård ansluter på flera punkter till an- gränsande bostadsområde. Om man ska fortsätta längs vattnet får man klättra på berget eller vada.

Stigar och platser

Från Gropen österut leder en gångväg som delvis har brant stigning. Det finns handledare på den branta sträck-

Värden

Natur

Det finns förekomst av indikatorarter såsom blåmunkar, gaffelbräken, svart- bräken, tulkört och vårspärgel¹. Detta visar att sydbergsfloran på bergpartiet är intressant och det finns skäl att anta att en värdefull insektfauna förekom- mer.

Kultur

Tydliga kulturvärden saknas inom om- rådet.

Rekreation

Utsiktsplatsen har ett värde som en från bostadsområdet lättillgänglig plats.

1 Uppgift ur arbetsmaterial Lidingöfloran, rutnätsbaserad inventering, exakt läge arternas förekomst osäkert

an men halkrisken är stor kalla och blöta dagar.

Uppe på berget finns en utsiktsplats över Lilla Värtan. Ett staket hindrar fall nerför det branta berget. På utsiktsplatsen står flera bänkar, ett picnick- bord och soptunna.

Rekreation

Utsiktsplatsen är väl använd och berget är möjligt att ta sig ut på för till exempel solbad eller kontemplation.

Skötsel

Utöver renhållning på utsiktsplatsen sker ingen särskild skötsel av området.

5 3

4 4 10 10

0 200 m

¯

Berget går att klättra på. Antal arter sydbergsarter enligt Torbjörn Petersons rutnätsinventering.

(39)

! ! !

!

! !!

!

!! ! ! !! ! ! ! ! ! ! ! ! !

!

! !

!

!!!!!!!!!!!!!!!!

!!!!

! !

!

! !

!

! !! !!!! !!!!! !! ! !! ! !!!! !! ! !! !!! ! ! ! !! !! ! ! ! ! ! ! ! !

!

!!! ! ! ! !! ! ! !

!!

!

! !

!

! !

!

! !

!

! !

!

^

G G

G G G

G G

G

G G

G

0 50 100 200

m

¯

Biotopkarta Gropen - Lidingsberg G _Ekticka

G Oxtungsvamp

G _Tallticka

^

Allé

^

Grov gammeltall

^

Hamlad lönn

^

^Jätteek

Hällmarkstallskog

Blandskog delvis på hällmark Ädellövskog

Ädellövskog, brant Befintlig stig/väg

! ! ! ! ! ! ! Ny stig/bryggväg

(40)

Förslag till skötsel

Området har inget särskilt behov av skötsel utöver renhållning. För samtliga strandpartier föreslås en utökad ren- hållning, förslagsvis minst veckovis, för att ta hand om ilandflytande avfall.

Utvecklingsförslag

För att binda samman promenaden och göra det möjligt att nå Öskure västeri- från föreslås att en bryggväg byggs mellan Gropen och Öskure på nivån +1,2. Vid det brantaste utstickande berget närmast Gropen krävs konsoler, resterande sträcka kan byggas med plintar på berg och morän. Denna lös- ning ger kontakt med havet och ger bättre tillgänglighet. Sträckningen

bör inte ligga direkt vid strandlinjen (annat än vid brant stupande berg) då det förstör stranden. En sträckning längre upp på berget är dels svår att genomföra på ett bra sätt och fyller dels inte någon tydlig funktion. Den bedöms också vara det alternativ som har störst risk att komma i konflikt med sydbergsfloran. En sådan sträck- ning bör alltså inte komma ifråga. För

den sträcka som föreslås är det viktigt att detaljerade undersökningar av flora och fauna genomförs och att anlägg- ningsföretaget anpassas till resultaten av undersökningarna.

Utsiktplatsen är välbesökt men utgör inte en fungerande utgångspunkt för vidare promenad österut.

(41)

41 Utsiktplatsens staket föreslås få en

vänligare och mer estetiskt tilltalande utformning.

Även bänkbord och papperskorgar på utsiktplatsen bör genomgå en översyn.

Se bilderna till höger!

(42)

1924¹ berättas att ”Av pilarna finnes inget kvar å Lidingsberg, men ekarna äro gårdens stolthet och främsta pryd- nad.”

Under 1830-talet lät Johan Wedberg, gården nye ägare, bygga om huvudbyggnaden och flyglarna för att ge går- den en mer ståndsmässig karaktär och anpassa den efter familjens behov. Ba- garstugan i södra flygeln byggdes om

1 ”Stadsmajorens sommarnöjen” i Birger Wedbergs ”Lidingöliv i gamla dar”

Lidingsberg Historia

1775 köpte tullkontrollör Petter Sved- berg gårdarna Bodal, Baggeby och Gångsätra.

I dalsänkan bakom Öskuretorpet lät han 1782 terrassera marken och bygga sig en sommarbostad, som han gav namnet Lidingsberg. Gården bestod av en huvudbyggnad och två enklare flyglar, den ena med bagarbod och den andra med skafferi och mangelbod, samt ladugårdsbyggnader och en träd- gård. Kring gården planterade han100 ekollon och 100 pilar. I en artikeln från

Lidingsberg

Lidingsberg 1836 (akvarell av CF Nyman, Lidingö stadsarkiv) Lidingsbergs lusthus (Lidingö stadsarkiv)

(43)

43 till salong och i den norra flygeln in-

reddes en liten teater i empirestil. Den användes flitigt av familjen Wedberg och deras vänner. Gården utgjorde vid denna tid ett centrum för det borgerliga sällskapslivet bland Lidingös sommar- gäster.

Parken hade en romantisk karaktär, enligt tidens ideal. På en klippavsats anlades en sittplats med fin vy, kallad

”Bergssoffan” (se sid 50) som nerifrån Öskure nåddes via en stentrappa och från trädgården längs den dramatiska klippväggen. Kägelbanan invigdes

med musik och dans och med ljuslyk- tor upphängda i träden runtom.

Ett par grindstugor med stall, en smed- ja och ett dass tillkom och på en högt belägen klippavsats, lite avskilt från gården, byggdes ett lusthus med stor- slagen utsikt över vattnet. Lusthuset blev också ett välbekant riktmärke för många sjöfarare. Vid seklets slut byggdes även en tvättstuga. Efter det har husen knappast förändrats och gården har bevarats inom släkten. På 1950-talet blev Lidingsberg byggnadsminne, vilket innebär att alla förändringar krä-

ver tillstånd från Länsstyrelsen.

Sommaren 1867 började Lidingös stränder trafikeras av ångbåtar och ett par år senare anlades en ångbåtsbrygga vid Lidingsberg. Det underlättade transporterna mycket och gjorde Li- dingö mer lättillgängligt. Dessförin- nan hade de flesta transporter till och från fastlandet skett med roddbåt eller över isen. På Lidingsberg, liksom vid många andra gårdar vid denna tid, hyrde man ut rum till sommargäster.

Naturen kring Lidingsberg beskrivs som idyllisk och trolsk: ...”det förtju- sande Lidingsberg, vars alla hus, nere vid sjön och uppe vid bergsplatån, var omkransade av ekar och lindar och allsköns andra lövträd, allt omgivet av den vackra Lidingsbergsskogen med sina släta hällar, övergjutna av renlav

och mossa, och skogstjärnar, i vars djup himlen speglade sig än mörkt och än ljust. Här var det som en idyll för tomtar och troll, som John Bauer såg dem, och man väntade sig blott att skogsprinsessan med sin stjärnbe- strödda krona skulle virvla om i en sir- lig dans i någon solbelyst skogsglänta, där röda och saftiga smultron dolde sig i gräset omkring de halvmurkna stub- barna. Längre in i skogen var det högar av mossbelupen sten sedan istiden och där hade räven sin lya och en och annan harpalt skuttade hit och dit bland buskar och hagtornssnår. ”²

2 ”En sommardag på Lidingsberg 1901”

av Hugo Lindblad (Lidingöboken 1998) Lidingsberg

Lidingsberg på 1920-talet (Lidingö stadsarkiv)

Kägelbanan, lägg märke till porten mellan trädstammen och bergsidan - den går troligen till den s.k. bergsoffan. (Lidingö stadsarkiv)

(44)

Nulägesbeskrivning

Lidingsberg ligger i den sydvästvända dalgången mellan Baggeby och Bodal.

Husen är byggda på en bergterrass. I norr sluttar marken brant upp mot Bag- geby och i tomtgränsen mot stadens mark har en stödmur anlagts. I områ- dets västra del finns en bergsbrant med naturliga terrasser och i öster övergår dalgången i en moränsluttning med block och berg, där Bodals bostadsom- råde ligger på 40 meters höjd. I denna sluttning finns en naturlig källa.

Mot söder fortsätter dalen ner till Ös- kuretorpet och vattnet. En bäck rinner genom området.

Natur

Berget och moränsluttningen i öster hyser en blandskog där de äldre trä- den främst är tall. Kring byggnaderna är det en kulturpräglad karaktär med ädellövträd som ställvis är gamla.

Kultur

De flesta byggnader tillhörande Li- dingsberg är mycket välbevarade.

Trädgården/parken är inte lika välbe- varad men vid närmare undersökning kan kanske fler lämningar hittas.

Entréer

Infartsvägen till Lidingsberg ligger i nära anslutning till Lidingöbanans station Bodal och är idag områdets hu- vudentré. Från Bodals bostadsområde Lidingsberg

Lidingsberg med ekraden. (Lidingö hembygdsförening) Ekollonen som såddes i slutet av 1700-talet är idag ståtliga ekar.