Likhet och olikhet

I arbetsgrupper behövs likhet för att en förståelse ska uppnås och olikhet behövs för att gruppmedlemmarna ska kunna komplettera varandra. Då det inte finns en balans mellan gruppens likheter och olikheter är det större risk för att besvärligt beteende upplevs. Många och stora olikheter kan leda till missförstånd och upplevas besvärliga, liksom likheter kan upplevas besvärliga och skapa konkurrens mellan kollegor. Detta resonemang tar också Lennéer Axelsson och Thylefors (1996) upp, då de menar att olika behov, uppfattningar, värderingar och viljor kan

orsaka konflikter. Författarna menar också att likhet kan skapa konkurrens och orsaka konflikter då flera vill en och samma sak. Nedan redogörs det för när gruppens likheter och olikheter ligger till grund för upplevelsen av besvärligt beteende.

I personlighetsprofilerna som framtagits är det främst egenskaper som är olika personens egna som upplevs besvärliga. Arbetar exempelvis personen för gruppens vi-känlsa upplevs beteenden som förstör vi-känslan besvärliga. Olikheten kan upplevas besvärligt eftersom personer har olika förförståelse (Trost & Levin, 2004), personerna kan då ha svårt för att förstå varandra eftersom de har olika uppfattningar och värderingar. Olika behov av struktur (Moxnes, 2001) kan också vara orsaken till att personer upplever besvärligt beteende. Är personen exempelvis själv strukturerad upplevs beteenden som förstör strukturen besvärliga. Vad dessa exempel har gemensamt är att de besvärliga beteendena krockar med vad individen själv vill och gör. Vi kan därmed säga att olikheter som krockar med individers egna uppfattningar och beteenden kan ligga till grund för upplevelsen av besvärligt beteende. Även Harden Fritz (2002) menar att beteenden som är olika individens egna kan upplevas som besvärliga. En av respondenterna menade att individerna i gruppen är olika på mycket och att de ofta tänker på olika sätt. För att belysa när en olikhet i gruppen kan upplevas besvärlig väljer vi att exemplifiera detta med beteendet glömska. De respondenter som uppgav att de upplevde glömska som besvärligt beskrev sig själva som ordningsamma och noggranna. Det är troligt att just olikheten mellan ordningsamheten och glömskan skapar upplevelsen av besvärligt beteende. Detta kan även kopplas till personer med socio- och psykobehov (Moxnes, 2001), där olikheterna mellan personernas behov av struktur kan vara orsaken till upplevelsen av besvärligt beteende. Olikheter mellan personer kan alltså vara grunden till missförstånd och därmed också grunden till upplevelsen av besvärligt beteende. Ett exempel på när olikhet skapar upplevelsen av besvärligt beteende kan ses i citatet av Sasha;

Vi tänkte så olika, jag förstod inte vad personen menade.

Att det saknas en förståelse för varandras olikheter i gruppen kan bero på att personerna har olika erfarenheter, uppfattningar och värderingar, så kallad förförståelse (Trost & Levin, 2004). Olika förförståelse behöver dock inte innebära att individer upplever besvärligt beteende, men då kommunikationen är otydlig och viljan att förstå varandras olikheter saknas, upplevs situationen besvärlig. Sasha menar i citatet nedan att en förståelse för varandras olikheter minskar risken för upplevelsen av besvärligt beteende.

Efter att vi fått hjälp med vårt samarbete förstod vi varandra på ett helt annat sätt. Då kunde jag förstå hur X tänkte, och insåg att vi tänkte på helt olika sätt.

Att det saknas en förståelse för varandras olikheter kan även förklaras med att personerna i gruppen har olika syn på händelser beroende på vilken roll de har i gruppen. Pådrivaren upplever exempelvis beteenden som bromsar gruppens utveckling som besvärliga, medan den ordningsamme finner beteenden som orsakar kaos som besvärliga. Det är alltså även i detta fall olikheterna mellan personerna och deras uppfattningar som skapar upplevelsen av besvärligt beteende.

Likhet kan också vara grunden till att besvärligt beteende upplevs. Respondenterna menar att de är lika på det sätt att alla kan bjuda på sig själva, att de har starka viljor samt att alla är drivna. För att exemplifiera när likhet kan upplevas besvärligt tas dominans som exempel. Gruppen tyckte att det var besvärligt med ett dominant beteende, samtidigt som de menade att alla gruppmedlemmar hade starka viljor och att de var lika på så sätt. Eftersom alla vill få sin vilja igenom skapas en konkurrens om vem som ska få bestämma och konkurrensen gör att respondenterna upplever ett besvärligt beteende. Personer som är lika varandra kan även konkurrera om en och samma roll (Svedberg, 2007), vilket kan innebära att en person som försöker lägga beslag på samma roll som en själv upplevs besvärlig. Likheten mellan personer kan alltså upplevas besvärlig.

Något som tas upp som besvärligt beteende är när personer inte avslutar vad de påbörjat. Det var speciellt Elis som upplevde detta beteende besvärligt och menade att arbeten bör slutföras och att det inte är schyst att lämna kvar arbete för att någon annan ska ta hand om det. Elis beskrev sig själv som delaktig i hela arbetsprocessen och såg alltid till att avsluta vad som påbörjats. Sasha menade däremot att Elis förmåga att avsluta arbeten kompletterade Sashas egna starterbeteende. Sasha såg endast fördelar med deras olikhet och menade att deras samarbete fungerade bra. Det finns alltså olika uppfattningar om dessa beteenden i gruppen, Sasha anser att olikheterna kompletterar varandra, medan Elis istället upplever olikheterna som besvärliga. Beteenden som upplevs besvärliga av en person behöver alltså inte upplevas besvärliga av en annan. Detta kan förklaras med att personer har olika förförståelse (Trost & Levin, 2004) och därmed olika uppfattningar om vad som är besvärligt beteende.

Något vi fann intressant var när Michell berättade om två kollegor som inte fungerade tillsammans eftersom de var otroligt olika. Michell menar då att olikheten var orsaken till att samarbetet inte fungerade. När vi frågade om vad det var som inte fungerade började Michell

dock beskriva personernas likheter, inte olikheter. Personerna beskrevs båda som mycket driftiga, de visste vad de ville och hade starka viljor. Detta tyder på att det var likheten mellan dem som var den egentliga orsaken till upplevelsen av det besvärliga. Först efter att ha beskrivit deras likheter nämner Michell olikheten att den ena uppfattades som mjuk och försiktig medan den andra uppfattades som tuff och ”gå-påig”. Michell verkade ha uppfattningen att olikhet lättare upplevs som besvärligt än likhet, men när besvärligt beteende beskrivs är det likheter som påpekas. Vi kan dock se att det är fler olikheter än likheter som beskrivs som besvärliga av respondenterna, vilket betyder att olikheter oftare ligger till grund för upplevelsen av besvärligt beteende än likheter.

Vi menar att en obalans mellan likhet och olikhet i en arbetsgrupp skapar upplevelser av besvärliga beteenden. Belbin (1996) menar att en arbetsgrupp inte endast kan bestå av exempelvis idésprutor, att gruppen då domineras av likhet gör att gruppens arbete inte förs framåt, vilket också Svedberg (2007) instämmer med. Även en av respondenterna uppger att för mycket likhet i en arbetsgrupp inte är bra.

För lika är aldrig bra, det måste finnas någon balans. Det blir inte bra med för lika.

Sammanfattningsvis ligger olikheter och likheter till grund för upplevelsen av besvärligt beteende. Olikheterna eller likheterna i exempelvis vilka roller, behov av struktur och förförståelse personerna har, skapar upplevelsen av besvärligt beteende. Olikheterna gör att personerna inte förstår varandra och missförstånd leder lätt till upplevelsen av besvärligt beteende. Likheterna skapar konkurrens mellan kollegor och hotet personen känner upplevs då som något besvärligt.