Upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Arbetsvetenskap

Anna Svensson

Hanna Svensson

Upplevelsen av besvärligt beteende i

arbetsgrupper

– ett individ- och samspelsperspektiv

The Experience of Troublesome Behaviour in

Working Groups

- an Individual and Interactional Perspective

C- uppsats

Arbetsvetenskap

Förord

Vi vill börja med att tacka våra respondenter som tagit sig tid för våra intervjuer. Tack för trevligt bemötande och för era utförliga svar. Vi värdesätter ert förtroende och att ni delade med er av era tankar och erfarenheter kring detta känsliga ämne.

Vi vill även tacka vår engagerade handledare Annika Åberg. Du har alltid sett möjligheterna, trott på oss och stöttat oss genom uppsatsen. Tack för ditt positiva bemötande, din uppmuntran och din coachning. Vi uppskattar din hjälp oerhört mycket!

Ni har alla varit mycket värdefulla för denna uppsats. Nu är uppsatsen klar, tack!

Sammanfattning

Studien syftar till att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta har gjorts genom en kvalitativ undersökning på en arbetsgrupp bestående av fem nära samarbetande kollegor. Studien utgår från två huvudperspektiv; individ- och samspelsperspektivet. Utifrån perspektiven analyseras sedan undersökningens resultat.

Studien fokuserar på vilka individ- och samspelsfaktorer som ligger till grund för hur människor upplever besvärligt beteende. Det har funnits att projektioner, introjektioner, förförståelse, behov av struktur, skapandet av stereotyper, gruppens informella roller, normer, konflikter, interaktionsritualer samt känsloregler i gruppen påverkar vad som upplevs som besvärligt beteende.

Frågeställningarna som uppsatsen grundar sig på är följande: - Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet? - Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?

Resultatet på vår första frågeställning har mynnat ut i en modell över vilka beteenden som upplevs besvärliga i arbetslivet. Modellen består av en fyrgradig skala och belyser vilka nivåer besvärligt beteende kan indelas i. I den första nivån inkluderas beteenden som upplevs som tillfälligheter. Den andra nivån avser beteenden som avviker från gruppens känsloregler. Modellens tredje nivå består av beteenden som hotar individens självbild och den fjärde och sista nivån innefattar beteenden som hotar gruppens självbild. Beteenden som kan inkluderas i varje nivå varierar utifrån individ- och samspelsfaktorer. Då modellen inte består av fasta beteenden utan generella nivåer, är modellen överförbar till andra arbetsgrupper.

Innehållsförteckning

1. INLEDNING _____________________________________________________ 6 1.1 Syfte och frågeställning ________________________________________________________________ 7 1.2 Avgränsningar _______________________________________________________________________ 7 2. METOD ________________________________________________________ 9 2.1 Val av metod _________________________________________________________________________ 9 2.2 Urval ______________________________________________________________________________ 10 2.3 Genomförande ______________________________________________________________________ 11 2.4 Etik________________________________________________________________________________ 13 2.5 Analysprocessen _____________________________________________________________________ 14 2.6 Utvärdering av metoden_______________________________________________________________ 14 3. BESVÄRLIGT BETEENDE ________________________________________ 17 3.1 Begreppsdefinition ___________________________________________________________________ 18 3.2 Två huvudperspektiv _________________________________________________________________ 19 3.3 Individperspektivet___________________________________________________________________ 19 3.3.1 Förförståelse _____________________________________________________________________ 19 3.3.2 Projektion och introjektion __________________________________________________________ 19 3.3.3 Individens behov av struktur_________________________________________________________ 21 3.3.4Stereotyper ______________________________________________________________________ 22 3.3.5 Sammanfattning __________________________________________________________________ 23

3.4 Samspelsperspektivet _________________________________________________________________ 23

3.4.1 Interaktionsritualer ________________________________________________________________ 23 3.4.2 Roller __________________________________________________________________________ 25 3.4.3 Gruppens behov av struktur _________________________________________________________ 27 3.4.4 Konflikter _______________________________________________________________________ 29 3.4.5 Känsloregler _____________________________________________________________________ 30 3.4.6 Sammanfattning samspelsperspektiv __________________________________________________ 30

3.5 Sammanfattning av huvudperspektiven __________________________________________________ 31

4. RESULTAT OCH ANALYS ________________________________________ 32 4.1 Individanalys________________________________________________________________________ 32

4.1.1 Personlighetsprofiler _______________________________________________________________ 32

4.2 Analys av personlighetsprofiler_________________________________________________________ 35

4.3 Samspelsanalys ______________________________________________________________________ 38

4.3.1 Gruppen ________________________________________________________________________ 38 4.3.2 Kartläggning av gruppens roller ______________________________________________________ 39 4.3.3 Roller i gruppen __________________________________________________________________ 40 4.3.4 Normer _________________________________________________________________________ 41 4.3.5 Socio- och psykogrupper ___________________________________________________________ 42 4.3.6 Arbetsgruppens upplevda besvärliga beteenden __________________________________________ 43 4.3.7 Gruppens tolkning av fenomenet _____________________________________________________ 44 4.3.8 Spridning av besvärliga beteenden ____________________________________________________ 45

4.4 Modell över besvärligt beteende ________________________________________________________ 46

4.4.1 Modellens överförbarhet till andra arbetsgrupper _________________________________________ 47 4.4.2 Emotionell smitta _________________________________________________________________ 48

4.5 Likhet och olikhet ____________________________________________________________________ 48 4.6 Sammanfattning av resultat____________________________________________________________ 51

4.6.1 Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetsgrupper? ____________________________________ 51 4.6.2 Varför upplevs dessa beteenden besväriga? _____________________________________________ 52

5. AVSLUTANDE DISKUSSION ______________________________________ 53 5.1 Reflektion kring uppsatsens resultat_____________________________________________________ 53 5.2 Diskussion om fenomenets utgångspunkter _______________________________________________ 53 5.3 Balans mellan likhet och olikhet ________________________________________________________ 54 5.4 Förslag till fortsatta studier ____________________________________________________________ 55

6. REFERENSER__________________________________________________ 56

1. Inledning

I inledningen introduceras utgångspunkterna kring fenomenet besvärligt beteende. Vi kommer att klargöra vad begreppet innebär både för oss och för andra författare, vilket ligger till grund för uppsatsens utgångspunkt. Undersökningens syfte och frågeställning är andra delar som presenteras i detta avsnitt. Slutligen redogörs det för uppsatsens avgränsningar, det vill säga de delar som medvetet har valts bort för att göra uppsatsen djup, snarare än bred.

Ämnet för den här uppsatsen är upplevelsen av besvärliga beteenden i arbetsgrupper. I vardagligt tal refereras det oftast till fenomenet som besvärliga människor. Leibling (2005) och Trost och Levin (2004) menar dock att fenomenet inte är kopplat till personliga egenskaper, utan till personers agerande, vi väljer dock att benämna fenomenet för besvärligt beteende. Denna diskussion förs vidare i vårt teoriavsnitt.

Det finns relativt lite forskning inom ämnet, det är därför svårt att definiera och konkretisera vilka beteenden som inkluderas i besvärligt beteende. För att få en uppfattning av vad som kan upplevas som besvärligt tas exempel från Leibling (2005) som också diskuterar kring besvärligt beteende. Författaren inkluderar i begreppet bland annat beteenden som falskhet, osäkerhet, ständigt ursäktande, glömska och hotfullhet. Harden Fritz (2002) beskriver samma fenomen och menar att överdriven inställsamhet, defensivitet och brist på professionellt fokus är de mest besvärliga beteendena i arbetslivet. Trots att det finns beskrivningar av vad begreppet besvärligt beteende kan innefatta anser vi begreppet vara relativt okänt och diffust, då det saknas en enhetlig definition. Begreppet har inte tidigare undersökts utifrån perspektivet att beteenden upplevs besvärliga, då det istället har fokuserats på vilka ageranden som är besvärliga. Vår utgångspunkt är dock att beteenden inte är besvärliga, men att de kan upplevas besvärliga. Det som avgör om ett beteende är besvärligt eller ej avgörs av personen eller gruppen som handlingen berör. Handlingen i sig blir alltså inte besvärlig förrän mottagaren upplever den som besvärlig.

kan sällan helt undgå dem (Svedberg, 2007). Detta tyder på att upplevelser av besvärligt beteende är en del av arbetslivet. Då besvärligt beteende kan beskrivas som startskottet till konflikter är det intressant att ta reda på vilka beteenden som kan upplevas som besvärliga, detta eftersom konflikter påverkar relationer i arbetsgrupper och kan leda till negativa konsekvenser. Det är även intressant att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som påverkar upplevelsen av besvärligt beteende. Vetskapen om dessa faktorer ger en ökad acceptans till varför besvärliga beteenden upplevs och därmed kan negativa konsekvenser förhindras.

Eftersom upplevelsen av besvärligt beteende grundar sig på samspelet mellan två eller fler individer blir studien relevant inom alla de områden i arbetslivet där individer samspelar. Arbetsvetenskapliga områden där studien är relevant är exempelvis; arbetsgruppsykologi, konflikthantering och rollteori.

Uppsatsen bygger på fem intervjuer från individer som tillsammans utgör en nära samarbetande arbetsgrupp. Respondenterna har intervjuats enskilt vid olika tillfällen och undersökningen bygger därmed på individuella upplevelser av besvärligt beteende.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Detta undersöks utifrån individen och dess samspel med andra.

Frågeställningarna som vår undersökning besvarat är följande: - Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetsgrupper? - Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?

I vår första frågeställning ”Vad upplevs som besvärligt beteende i arbetsgrupper?” inkluderas en mer detaljerad fråga: Kan besvärliga beteenden upplevas mer eller mindre besvärliga? Den andra frågeställningen ”Varför upplevs dessa beteenden besvärliga?” innefattar i sin tur frågorna: Vilka individuella faktorer ligger till grund för upplevelsen av besvärligt beteende? På vilket sätt påverkar samspelet i gruppen upplevelsen av besvärligt beteende?

1.2 Avgränsningar

Syndabocksfenomenet är något som skulle kunna kopplas till besvärligt beteende eftersom det uppstår när en grupp inte mår bra. Fenomenet innebär att gruppen utser en syndabock som får stå till svars för gruppens gemensamma misstag och svagheter. Enligt Lennéer Axelsson och Thylefors (2005) skapas syndabocksrollen för att avlasta gruppens negativa sidor och där med fås illusionen att resten av gruppen är felfri. Detta innebär att gruppen tror att de problem som finns och uppkommer är syndabockens fel. Författarna påpekar att:

I de fall då det finns ett verkligt underlag för att en person upplevs som problematisk är det inte fråga om syndabocksutpekande.

Lenéer Axelsson & Thylefors (2005:170)

2. Metod

I metodavsnittet presenteras undersökningens tillvägagångssätt. Vi redogör för vårt val av metod, de etiska aspekter som har tagits hänsyn till, hur respondenterna valts ut samt hur undersökningen genomförts. En del som ingår i metodavsnittet är utvärdering där vi kritiskt granskar våra val. Grounded Theory har inspirerat vår undersökning och gås därför också kortfattat igenom.

2.1 Val av metod

Enligt Trost (2005) bestämmer syftet med undersökningen vilken metod som ska användas. Författaren menar att en kvalitativ studie ska väljas om man vill förstå hur människor resonerar och reagerar. Eftersom vi ville få en förståelse för hur människor resonerar och reagerar kring fenomenet besvärligt beteende, ansåg vi att intervjuer var den lämpligaste metoden för vår undersökning. Den kvalitativa metoden gav respondenterna stora möjligheter att beskriva hur de tänkte och kände kring besvärliga beteenden. Resultatet av detta var att vi fick mer ingående och beskrivande svar, vilket är grunden för kvalitativa undersökningar (Trost, 2005). Metoden gav oss också möjlighet att lägga märke till röstförändringar, kroppsspråk och annan indirekt kommunikation. Vi kunde då se när respondenterna exempelvis tvekade, blev nervösa och känslosamma. Detta gav oss ett helhetsintryck av respondenterna eftersom vi fick ta del av hur respondenterna kände, inte bara av vad de sa. Nackdelen med den kvalitativa metoden var att vi inte fick svar från så många respondenter och vi kunde därmed inte generalisera vårt resultat kvantitativt. Vi anser dock att vårt resultat är teoretiskt generaliserbart eftersom vi framtagit en generell modell som är överförbar på andra arbetsgrupper. Att resultatet kan appliceras på andra grupper är också förutsättningen för att kunna göra en teoretisk generalisering enligt Bryman (2002).Vår modell och dess överförbarhet diskuteras djupare i samspelsanalysen.

I undersökningen har inläsning av teorier, insamling av data och analys skett sida vid sida. Eftersom vi var inlästa på teorier kring huvudämnet för uppsatsen vid intervjutillfällena har teorier påverkat insamlingen av data och analysen, vilket inte är en del av Grounded Theory som istället utgår ifrån empirin (Strauss & Corbin, 1998). Undersökningen har alltså inte genomgående präglats av Grounded Theory. Vi har främst använt oss av Grounded Theory i analysprocessen och återkommer till detta i avsnittet där analysprocessen beskrivs.

2.2 Urval

Vi tog kontakt med en personalchef som hjälpte oss att få fram intervjupersoner. Eftersom fokus i undersökningen var att få en djupare förståelse för varför besvärligt beteende upplevs i arbetslivet, inte i privatlivet, var vårt krav att personerna skulle ha ett nära samarbete med sina kollegor. Urvalet skedde inte slumpmässigt då vi blev tillhandahållna intervjupersoner, därför anser vi detta vara ett bekvämlighetsurval (Bryman, 2002). Trost (2005) menar att ett bekvämlighetsurval kan göras vid kvalitativa studier eftersom syftet då inte är att generalisera. Det finns dock en viss risk med att urvalet sker genom en annan person då personen kan styra över vilka respondenterna blir, men eftersom vi inte strävade efter att få fram hur ”alla” tänker kring besvärligt beteende ansåg vi ändå detta lämpligt. En konsekvens av bekvämlighetsurvalet var att könsfördelningen i arbetsgruppen blev ojämn. Urvalet består av fyra kvinnor och en man, vilket gör att resultatet inte är lika representativt för båda könen. Syftet med undersökningen är dock inte att studera skillnader mellan kön och vi ser därför inte urvalet som något problem.

undersökning (Bryman, 2002). En nackdel med att vårt urval endast bestod av en arbetsgrupp var att vi kunde ha undersökt en arbetsgrupp där besvärligt beteende inte är vanligt förekommande. Men eftersom alla någon gång upplevt besvärligt beteende i arbetslivet (Bramson, 1986) hade vi frågat om respondenternas tidigare arbetslivserfarenheter. Vi ansåg därmed att fördelarna med att intervjua endast en arbetsgrupp övervägde nackdelarna. Det visade sig att den utvalda arbetsgruppen hade mycket att säga kring besvärligt beteende. Eftersom vi fick ta del av flera personers upplevelser bidrog det till att vi fick flera perspektiv av ett och samma beteende och därmed en djupare förståelse för fenomenet.

2.3 Genomförande

Vi började med att göra en intervjuguide (se bilaga 1) utifrån vårt syfte; att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. Eftersom personer tolkar sin omgivning efter sina tidigare erfarenheter ser personer saker på olika sätt (Trost & Levin, 2004), vi tror därmed att respondenternas personligheter och tidigare erfarenheter påverkar upplevelsen av besvärligt beteende. Vi ville få svar på vilka bakomliggande faktorer som påverkar upplevelsen av fenomenet och tog hänsyn till detta när vi formulerade vår intervjuguide.

Vi genomförde två provintervjuer med personer i vår bekantskapskrets för att undersöka om frågorna uppfattades som vi tänkt oss. Vi gjorde även en testintervju för att vi skulle få testa oss i rollen som intervjuare. Utifrån dessa provintervjuer ändrade vi på vissa frågor för att göra dem något mer vardagliga. Vi bytte också ordning på några frågor, vi flyttade exempelvis ner frågan ”hur reagerar du på konflikter?” eftersom vi ansåg att den passade bättre senare under intervjuerna, när ett större förtroende byggts upp. Vi kontaktade respondenterna personligen och berättade då om uppsatsens syfte och undersökningens tillvägagångssätt. Vi försäkrade respondenterna anonymitet vilket gjorde att de lättare kunde anförtro sig till oss, de behövde då inte oroa sig för att känslig information skulle komma ut. Eftersom vårt syfte kan uppfattas som känsligt att tala om var vi försiktiga med hur vi ställde frågorna. Vi började med ”enkla” frågor som handlade om respondentens arbetsuppgifter och liknande. Under intervjuernas gång fortsatte vi bygga upp förtroendet och respondenterna vågade därmed berätta mer känsliga saker.

Under intervjuerna använde vi oss av en bandspelare för att ha möjlighet att gå tillbaka och lyssna på intervjuerna fler gånger, detta skedde med respondenternas samtycke. Vi antecknande även lite under tiden ifall det skulle ha blivit något fel under inspelningen. Bandspelaren gav oss möjlighet att transkribera våra intervjuer. En annan anledning till att vi använde oss av bandspelaren var att vi ville lyssna på intervjuerna för att ge oss själva kritik (Trost, 2005). Kritiken vi gav oss själva efter varje intervju gjorde att vi kunde förbättra oss till nästkommande intervjuer. Inspelningen gjorde också att vi kunde analysera materialet mellan intervjuerna, vilket är ett viktigt steg inom Grounded Theory (Strauss & Corbin, 1998).

Respondenterna var mycket lättpratade och även lättförståliga. Vi lyssnade uppmärksamt under intervjuerna och vi hade ögonkontakt med respondenterna när de talade, detta för att lägga märke till kroppsspråk, röstförändringar och annan ickeverbal kommunikation. Under intervjuerna ställde vi öppna frågor utan fasta svarsalternativ vilket enligt Bryman (2002) ger respondenterna möjlighet att utrycka sina åsikter och upplevelser på ett fritt sätt. Eftersom vi var koncentrerade på att lyssna på vad de hade att säga samt ställa relevanta följdfrågor var det svårt att följa intervjuguiden till punkt och pricka. Vi hade delvis stöd av intervjuguiden men vi lät till stor del respondenternas svar styra ordningen på våra frågor och vi hade därmed en låg grad av standardisering (Trost, 2005). Vi tyckte att intervjuerna då blev bättre och att samtalet flöt smidigare med en lägre grad av standardisering eftersom vi ställde följdfrågor utifrån det respondenterna berättade.

Som intervjuare bör man tänka på sin klädsel och varken vara för elegant eller för torftigt klädd (Trost, 2005). På intervjuerna hade vi därför neutral klädsel (som jeans och vit skjorta) för att inte väcka uppmärksamhet. Vi ville inte vara för uppklädda så att informanterna skulle uppfatta oss som ”finare” än dem, vi ville heller inte komma i allt för ovårdade kläder eftersom de då kunde ha tvivlat på vår trovärdighet.

Efter varje intervju transkriberades intervjuerna en efter en. Genom att transkribera fick vi repetera respondenternas svar samtidigt som vi fick en större överblick av intervjuerna när svaren blev nedskrivna. Under intervjuerna gjorde vi tolkningar av respondenternas svar, transkriberingarna bidrog till att dessa tolkningar kontrollerades och granskades och därmed minskades risken för att missuppfattningar skett (Bryman, 2002).

2.4 Etik

Enligt individskyddskravet i de forskningsetiska principerna ska individer som deltar i forskning skyddas från att personliga uppgifter kommer ut (Vetenskapsrådet, 2002). Eftersom våra frågor handlade om respondenternas upplevelser av kollegors besvärliga beteenden kunde frågorna också uppfattas som känsliga, var vi därför extra noga med att skydda respondenternas identiteter. För att inte kopplingar till respondenterna ska kunna göras använde vi oss av fingerade namn i uppsatsen. Eftersom vi intervjuade fem kvinnor och en man valde vi dessutom könsneutrala namn för att inte mannen ska vara identifierbar inom gruppen. Namnen vi valde var Alex, Elis, Kim, Michell, Robin och Sasha. Respondenterna är alltså anonyma i vår uppsats. Vi var medvetna om att uppsatsen inte skulle kunna visa några könsliga skillnader när vi valde könsneutrala namn, men eftersom vi ansåg det viktigt att inte mannen kände sig utlämnad valde vi att göra på detta sätt. Vårt syfte var inte heller att undersöka om upplevelsen av besvärligt beteende skiljde sig mellan könen.

Respondenternas identiteter skyddas av konfidentialitetskravet i de forskningsetiska principerna, vilket innebär att utomstående inte kan ta reda på vilka personer vi intervjuat. Konfidentialitetskravet innebär också att uppgifterna som respondenterna lämnat skyddas från utomstående (Vetenskapsrådet, 2002).

Innan intervjuerna var vi noga med att informera respondenterna om vårt syfte att få en djupare förståelse för vad som upplevs som besvärligt beteende i arbetslivet samt varför dessa beteenden upplevs besvärliga. Vi informerade dem även om att det var frivilligt att delta i undersökningen samt att de skulle vara anonyma i vår studie, detta enligt informationskravet. Vi inhämtade även informanternas samtycke enligt samtyckeskravet, båda kraven enligt de forskningsetiska principerna (Vetenskapsrådet, 2002).

talspråk inte är lika vårdat som i skrift. Med detta som bakgrund försöker vi förfina respondenternas talspråk utan att ändra budskapet.

2.5 Analysprocessen

Den dataanalys som vi genomfört bygger till stor del på kodning, vilket är en viktig del inom Grounded Theory. Kodning innebär att datan bryts ner och begreppsliggörs för att sedan sättas samman på nya sätt, därmed kan nya mönster lättare hittas (Strauss & Corbin, 1998). Nedan följer ett exempel på kodning som vi genomfört på en intervjutext.

Om någon drar igång större projekt (starter1_{) som det är mycket jobb med (ökad} arbetsbelastning) och sen inte slutföljer dem (avslutar inte), det har jag svårt för (besvärligt beteende). Då rinner det ut i sanden (avslutas inte) eller så får någon annan (jag/en avslutare) ta hand om det (avsluta), det tycker jag är tråkigt och stressande (besvärligt).

Genom kodningen upptäcktes beteenden som upplevdes besvärliga och dessa sammanställdes och jämfördes med respondenternas beskrivning av sig själva. Kodningen fortsatte sedan genom att de kodord som var snarlika sattes samman och bildade kategorier. Dessa kategorier kopplades sedan ihop för att hitta mönster. De mönster som framtogs blev grunden för en mindmap som gav oss en överskådlig bild av den insamlade datan. Här upptäcktes att datan kunde delas in i faktorer som berörde individen eller gruppen. Denna indelning utvecklades och ligger till grund för analysen i form av en individanalys och en samspelsanalys.

2.6 Utvärdering av metoden

Vi tycker att vi fick en bra uppfattning om respondenternas upplevelser av besvärligt beteende och anser därmed att vi valde rätt metod för undersökningen. Vi ställde öppna frågor som gav respondenterna stora möjligheter att uttrycka sina tankar och känslor kring fenomenet besvärligt beteende. Genom våra intervjuer fick vi en djupare förståelse för respondenternas upplevelser kring fenomenet och vi fick fram information som vi inte hade kunnat få genom kvantitativ datainsamling.

Intervjuernas genomförande kändes enkelt och lättsamt vilket kan ha berott på flera faktorer. Vi var pålästa kring ämnet och vi hade dessutom en väl utformad intervjuguide att luta oss emot. Den största anledningen till att intervjuerna flöt så bra var dock att respondenterna var öppna och lättpratade. Deras vänliga och välkomnande inställning underlättade samtalen avsevärt. Att vi

1

var insatta i teorier kring besvärligt beteende när vi genomförde intervjuerna kan vara en nackdel enligt Grounded Theory (Strauss & Corbin, 1998) som förespråkar att empirin ska styra över vilka teorier som används för att tolka resultat. Detta för att resultatet inte ska vinklas till redan utvalda teorier. Vi tyckte dock att det var en fördel att vara inlästa på ämnet då detta gav oss en större möjlighet att ställa relevanta frågor samtidigt som vi fick en bättre förståelse för respondenternas svar. Vi var heller inte helt låsta vid de teorier vi läst in oss på utan la till ytterligare teorier under uppsatsens gång. Både empiri och teori ligger alltså till grund för vår uppsats.

Innan intervjuerna anade vi vissa av frågorna skulle uppfattas som känsliga att besvara, men detta var inget problem eftersom vi fick bra kontakt med respondenterna. Vi är medvetna om att det kan uppstå en outtalad förståelse vid för bra kontakt med respondenterna, för att undvika detta var vi noga med att lyssna konsekvent och inte ta någonting för givet. Intervjuare kan påverka respondenterna och deras svar på olika sätt, vi försökte därför undvika att lägga in egna värderingar i samtalet. Bryman (2002) menar att intervjuarens kön, etnicitet och sociala bakgrund kan påverka respondenterna, att den så kallade intervjuareffekten kan ge en skev uppfattning av vad respondenterna egentligen tycker. Författaren menar vidare att respondenterna har en förmåga att framställa sig som bättre än de egentligen är. Detta är en risk med intervjuer, men vi tror inte att detta skedde i någon stor grad då vi upplevde våra respondenter som ärliga och pålitliga.Vi vill klargöra att vi utgår från att deras svar är ärliga och riktiga.

besvärligt beteende lever vidare till framtida undersökningar. De svar som lämnats under våra intervjuer kommer säkerligen inte bli identiska i kommande intervjuer men vi tror att de mönster som framtagits kring besvärligt beteende skulle vara det samma om undersökningen skulle genomföras igen. Vi har dessutom försökt att inte låta personliga värderingar påverka undersökningen eller resultatet. Ett exempel på detta är transkriberingen av intervjuerna där våra tolkningar dubbelkollades, detta så att vi inte dragit slutsatser om något som inte respondenterna angett. Genom att vi undvikit personliga värderingar innebär det att vi kan styrka och konfirmera vår undersökning (Bryman, 2002).

Vi anser oss därmed ha uppfyllt de fyra fragment som Bryman (2002) menar är centrala för trovärdigheten inom kvalitativ forskning. Författaren tillägger dessutom att undersökningens bortfall också är relevant rörande undersökningens trovärdighet. Vi undersökte en arbetsgrupp bestående av fem personer där samtliga ställde upp på intervju och respondenterna svarade på samtliga frågor, därför anser vi att undersökningen inte påverkats av något bortfall. Om undersökningen inte har något bortfall ökar detta trovärdigheten (Bryman, 2002) och vi menar därmed att vårt uteblivna bortfall bidrar till en ökad trovärdighet.

3. Besvärligt beteende

I den teoretiska genomgången kommer vi att presentera olika författares syn på besvärligt beteende samt de två huvudperspektiv vi har som utgångspunkt för uppsatsen; individ- och samspelsperspektivet. Det redogörs först för våra två teoretiska perspektiv sedan presenteras teoretiska utgångspunkter som vi kommer att använda oss av för att tolka och analysera våra resultat.

I vårt arbete utgår vi från att alla människan har ett förnuft, som det handlas utifrån. Om alla människor handlar utifrån sitt förnuft betyder det också att alla agerar utifrån vad de anser vara ”rätt”. Vad varje människa anser vara ”rätt” är beroende av individuella förutsättningar, som beskrivs vidare i vårt individperspektiv. Med detta som utgångspunkt agerar inte människan besvärligt, utan hon handlar i syftet att göra det hon anser vara ”rätt”. Att människor upplever varandra besvärliga kan då bero på att de har tillgång till olika information och därmed också olika uppfattningar om vad som är ”rätt”. Svedberg (2007) menar att individer ofta misstar sig och tror att människor beter sig avsiktligt. Människor beter sig inte avsiktigt besvärligt men personer i omgivningen dock kan uppfatta beteendena som avsiktliga. Vi menar att en människa inte kan bete sig besvärligt utan att människans handlingar endast kan upplevas besvärliga. Uppsatsens frågeställningar är att ta reda på vilka beteenden som upplevs besvärliga samt varför dessa upplevs besvärliga. Vårt syfte är att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende, detta resonemang förs vidare genom uppsatsen.

Bramsons (1986) hävdar i citatet nedan att vad författaren kallar ”Besvärliga Människor” är förekommande i arbetslivet.

I 30 år har jag arbetat med anställda på många olika slags befattningar allt ifrån kvalificerade yrkesarbetare till chefer. Erfarenheterna har övertygat mig om att det utan tvivel finns Besvärliga Människor.

Bramson 1986:16

Författaren menar alltså att alla någon gång stött på ”Besvärliga Människor” i sitt arbete. Att det vi valt att kalla för besvärliga beteenden är vanligt förekommande i arbetslivet bekräftas också av Harden Fritz (2002) som undersökt vilka beteenden som är besvärliga i arbetslivet.

3.1 Begreppsdefinition

Besvärligt beteende är inte kopplat till person (Leibling, 2005, Trost & Levin, 2004), därför väljer vi att kalla fenomenet för besvärligt beteende. Begreppet ”Besvärliga människor” (Bramson, 1986) kan ge uppfattningen att besvärligheten är bunden till personen, att det finns ”besvärliga” respektive ”obesvärliga” människor. Leibling (2005) motsätter sig dock Bramsons (1986) resonemang och menar att människor agerar besvärligt, de är inte besvärliga. Författaren menar vidare att besvärligheten är en handling, ett agerande, och inte en egenskap som människan besitter. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv sätts det inte statiska egenskaper på människor utan de ses utifrån situationer; människan är inte, människan gör (Trost & Levin, 2004). Tolkningen kan alltså göras att människan inte är besvärlig utan att människan ”besvärligiserar”2 i interaktion med andra människor. Ett annat begrepp som också används för fenomenet är ”Troublesome others” (Harden Fritz, 2002). Utifrån begreppet kan uppfattningen fås att besvärligheten endast ligger hos andra och att den egna individen är en oberoende faktor.

Vi motsätter oss Bramsons (1986) resonemang om att människan är besvärlig. Vi motsätter oss också Trost och Levin (2004) och Leiblings (2005) syn på fenomenet då de menar att individer agerar besvärligt. Vår utgångspunkt är att beteenden kan upplevas besvärliga. En personlig egenskap eller handling i sig är inte besvärlig, utan det är först när detta upplevs besvärligt av en person eller grupp som det besvärliga beteendet uppstår. Vi menar att vad som upplevs besvärligt beror på ett antal individ- och samspelsfaktorer som det redogörs för i våra två teoretiska huvudperspektiv.

2

Nedan följer en sammanfattning av hur vi valt att tolka begreppets utgångspunkter:

Besvärliga människor (Bramson, 1986)

Människor agerar besvärligt (Trost & Levin,

2004, Leibling, 2005)



Upplevelsen av besvärligt beteende

Vi använder oss alltså inte av begreppet besvärliga människor, inte heller anser vi att människor agerar besvärligt utan uppsatsen utgår från att människan upplever vissa beteenden som besvärliga.

3.2 Två huvudperspektiv

Under undersökningens gång upptäcktes att litteratur som kunde kopplas till upplevelsen av besvärligt beteende endera fokuserade på individens eller gruppens förutsättningar. Därefter framtogs våra två teoretiska huvudperspektiv; individ- och samspelsperspektivet. Upplevelsen av besvärligt beteende påverkas alltså av ett antal individ- och samspelsfaktorer, vilka vi kommer att redogöra för i detta avsnitt.

3.3 Individperspektivet

Upplevelsen av besvärligt beteende påverkas av individuella faktorer. I detta avsnitt presenteras de faktorer som vi anser vara relevanta för upplevelsen av besvärligt beteende.

3.3.1 Förförståelse

Vi har tidigare redogjort för att besvärliga beteenden inte är personliga egenskaper, upplevelsen av besvärligt beteende kan dock påverkas av individens erfarenheter och förförståelse. Människor bär med sig olika förförståelse och eftersom förförståelsen används för att tolka omgivningen innebär det att individer kan göra olika tolkningar av samma situation (Trost & Levin, 2004). Vad en person upplever som besvärligt behöver därmed inte upplevas som besvärligt av en annan. Förförståelsen påverkar alltså individers upplevelser, och därmed påverkas också upplevelsen av besvärligt beteende av förförståelsen.

3.3.2 Projektion och introjektion

för att göra dem mer passande för sig själv. Projektion rör ofta känslor och egenskaper som människor har svårt att finna uttryck för, så som ilska, aggressioner och vanmakt. Eftersom individer har svårt att finna uttryck för olika känslor och egenskaper varierar också upplevelsen av besvärligt beteende från person till person. Projektion sker omedvetet och syftar till att människan ska upprätthålla sin inre självbild (Jung 1993). Uppfattningen om att projektioner sker för att människan vill skydda sitt egna jag delas även av Moxnes (1995) och kan belysas med följande citat;

Projektioner gör att vi lättare kan betrakta våra fiender inte som människor som vi själva, utan som monster som inte förtjänar barmhärtighet eller medmänsklighet.

Moxnes (1995:114)

Jung (1993) beskriver projektion som en dissimilationsprocess då individen gör sig av med de omedvetna egenskaper som är plågsamma och som är oförenliga med bilden individen har av sig själv. Som motsats till projektion redogör Jung (1993) för introjektion. Introjektion beskrivs som den företeelse då individen uppmärksammar egenskaper hos andra människor och sedan lägger dem hos sig själv. Individen assimilerar andras egenskaper, det vill säga gör om eller sorterar ut vissa delar av egenskaperna och ser dem sedan hos sig själv. Detta sker till exempel då individen överför vissa egenskaper hos en exemplarisk kollega till sig själv och sedan ser sig själv som lika exemplarisk. Enligt Svedberg (2007) är det dock lättare att se egenskaper som man irriterar sig på hos andra än hos sig själv. Utifrån detta kan tolkningen göras att det är lättare att uppleva besvärligt beteende hos andra individer än att uppleva sig själv som besvärlig i olika situationer. Detta innebär att personen kan vara omedveten om vissa av sina egna egenskaper och samtidigt uppleva dessa egenskaper som besvärliga hos andra.

3.3.3 Individens behov av struktur

Lennéer Axelsson & Thylefors (1996) menar att irritation på arbetsplatsen ofta grundar sig i olika syn på struktur. Konflikter uppstår mellan personer som söker ordning och reda och personer som värnar om sin frihet. Detta kan förklaras utifrån Moxnes (2001) teori där författaren redogör för att individer har olika behov av struktur. Vissa värdesätter hög grad av struktur, de vill ha tydliga mål och regler, medan andra värdesätter frihet och spontanitet och därmed låg grad av struktur. Moxnes (2001) teori belyser behovet av struktur utifrån två perspektiv, grupp- och individperspektiv. I det här avsnittet kommer behovet av struktur belysas utifrån ett individperspektiv. Grupperspektivet redogörs det vidare för i vårt samspelspelsperspektiv.

Arbetslivet är beroende av struktur och därför har personer med behov av låg grad av struktur svårare att hävda sig i sin kamp för frihet (Moxnes, 2001). Silfverskiöld (2005) konfirmerar att hög grad av struktur är normen i arbetslivet och att ostruktur, eller ett större behov av frihet, oftast ses som något avvikande.

Moxnes (2001) menar att en person som har behov av mycket struktur har ett sociobehov. Majoriteten av individerna i arbetslivet har ett sociobehov och därmed ett behov av att söka sig till det författaren kallar sociogrupper3_{. För personer med sociobehov är strukturerade} omgivningar trygga omgivningar. Sociobeteendet kännetecknas av ett formellt uppträdande som är rutinpräglat och intellektuellt. En person med sociobeteende uppträder inte gärna emotionellt och håller gärna andra personer på avstånd. Som motpol till sociobehov beskriver Moxnes (2001) psykobehovet. Personer med psykobehov har behov av frihet och en låg grad av struktur. Psykobehovet kännetecknas av att personen lever i nuet samt agerar spontant och emotionellt. Psykobeteendet kan kopplas till det Silfverskiöld (2005) kallar oordnade människor. Författaren menar att samhället, mestadels bestående av ordnade människor, ser alldeles för kritiskt på oordnade personer, att deras beteende ofta ses som onödigt och meningslöst. Normen i arbetslivet är, som tidigare nämnts, att vara ordnad men författaren argumenterar vidare för att oordnade människor också behövs för att balans ska uppnås. Balansen i arbetsgrupper är också en viktig del inom rollteorin (Belbin, 1996) och behövs för att arbetsgruppen ska fungera (Svedberg, 2007), något det redogörs för i vårt samspelsperspektiv.

som lever sida vid sida. Skillnaderna mellan oordnade och ordnade, psykobeteende och sociobeteende, är många och trots deras olika behov måste de ändå samspela i arbetslivet. Då dessa har så olika behov av struktur kan det upplevas besvärligt att samarbeta med varandra. Sociomedlemmar kan uppleva det besvärligt att arbeta med psykomedlemmar eftersom de då känner sig otrygga, liksom psykomedlemmar kan uppleva det besvärligt att arbeta med sociomedlemmar eftersom de då känner sig begränsade och inlåsta.

Silfverskiöld (2005) menar att en person vars personlighetsmönster präglas av ordning ser oordnade människor som något avvikande och onormalt. Författaren menar vidare att oordningsamhet upplevs av ordnade människor ofta som något som går att ändra på, om bara viljan finns, och om detta inte görs tillskrivs de oordnade egenskaper som gör att de upplevs som lata eller oengagerade. Ordning däremot representeras av majoriteten i samhället och därmed också normen över vad som är/ska vara normalt (Silfverskiöld, 2005). Återigen kan kopplingar dras till Moxnes (2001) teori om sociobehov kontra psykobehov, där sociobehov är representativt för arbetslivet.

3.3.4 Stereotyper

Det är dock mer än människors handlingar som lagras som scheman, människan har också personscheman. En typ av personscheman är stereotyper. Med en stereotyp menas att olika egenskaper tillskrivs en viss grupp eller typ av person. Vi kategoriserar människor efter olika egenskaper och dömer sedan personen efter stereotypen (Hilton, 2003). Helkama et al (2004) menar att stereotyper är generaliseringar som inte tar hänsyn till gruppmedlemmars individualitet. Generaliseringarna sker väldigt snabbt och oftast omedvetet. Det kan finnas ett samband mellan verklighet och stereotyper, men det behöver inte finnas (Helkama et al, 2004). Hinton (2003) menar att stereotyper leder till att människor blir orättvist behandlade. Författaren menar vidare att människan beter sig på detta sätt eftersom det underlättar tankearbetet och gör det snabbare.

Stereotyper finns hela tiden runt omkring oss, individer är så vana vid dem att det inte ens reflekteras över dem. Orsaken till stereotypernas existens är att människan hela tiden förstärker dem. Detta kallas för illusorisk korrelation, viket är en mekanism som stärker och upprätthåller stereotyper. Individer har olika förväntningar på exempelvis personers uppträdande, och lägger också märke till ageranden som stämmer överens med deras förväntningar. Om en person till exempel har uppfattningen om att yngre är besvärliga, uppmärksammar också personen alla de gånger som yngre är besvärliga. Genom illusorisk korrelation har stereotypen därmed blivit stärkt och verklig för personen med dessa förväntningar (Helkama et al, 2004).

3.3.5 Sammanfattning

Individperspektivet innefattar alltså teorier om individers förförståelse, projektion, introjektion, spegeljag, struktur och stereotyper. Vi menar att dessa faktorer påverkar individens upplevelse av besvärligt beteende. Teorierna kommer senare användas för att analysera respondenternas upplevelser av besvärligt beteende.

3.4 Samspelsperspektivet

Förutom individuella faktorer som det redogjorts för ovan, kan upplevelsen av besvärligt beteende belysas ur ett samspelsperspektiv. Här beskrivs faktorer som uppstår i samspel med andra, dessa faktorer påverkar också upplevelsen av besvärligt beteende.

3.4.1 Interaktionsritualer

gruppen benämns samspelet för en interaktionsritual (Dahlgren, 2004). Vid lyckade interaktionsritualer får gruppmedlemmarna hög emotionell energi vilket innebär att de känner upprymdhet, tillit, entusiasm samt en vilja att handla. Gruppmedlemmarna upplever också en gruppsolidaritet där den starka sammanhållningen innebär att medlemmar blir lojala och att de respekterar varandra. Om det däremot blir en misslyckad interaktionsritual får gruppmedlemmarna låg emotionell energi, de blir då nedstämda, oengagerade och samarbetet fungerar dåligt (Dahlgren, 2004). En misslyckad interaktionsritual kan därmed innebära att gruppmedlemmarna upplever de övriga gruppmedlemmarna som besvärliga. Besvärligt beteende kan också upplevas om någon, medvetet eller omedvetet, bryter en lyckad interaktionsritual, om en person till exempel fokuserar på ett annat objekt eller har en annan sinnestämning än de övriga i gruppen. Personen kan då få stämpeln ”avvikare” eller ”besvärlig”.

Genom att utesluta någon och betrakta personen som en avvikare skapas ett ”vi- och dom tänkande”, vilket innebär att subgrupper skapas och ställs mot varandra (Lenéer Axelsson & Thylefors, 2005). Detta förhållande kan stärka sammanhållningen i subgruppen medan personen, eller personerna, som hamnar utanför ofta mår dåligt över sitt utanförskap. För att få bort stämpeln som avvikare, eller som besvärlig, måste personen antingen anpassa sig efter gruppens normer eller försöka omvända gruppen utefter sitt eget synsätt (Becker, 2006). Eftersom det är svårt att ändra en hel grupps åsikter blir ofta konsekvensen att personen fogar sig efter gruppens normer eller att personen accepterar sitt utanförskap och fortsätter med sitt besvärliga/avvikande beteende. Eftersom avvikelsen/besvärligheten uppmärksammas i samspelet med den övriga gruppen menar vi att besvärligt beteende upplevs i interaktion med andra.

3.4.2 Roller

När individen möter andra människor kategoriseras de in i sociala roller, rollerna gör det lättare att förklara och strukturera upp interaktionen med andra människor (Nilsson, 2005). Goffman (2001) menar att individen utifrån kategoriseringen sedan ställer krav på det mönster eller den roll som personen tillskrivits. Detta märks särskilt tydligt när kraven inte uppfylls och personen inte agerar utifrån det mönster den tillskrivits. Författaren menar vidare att när individer upptäcker dessa oväntade egenskaper som upplevs oförenligt med hur personen borde bete sig, ändras synen på personen och denne ses då som någon som inte passar in. I en arbetsgrupp syns detta tydligt när någon ny kommer in i gruppen. Personen tillskrivs då en social identitet och utifrån en visad egenskap medföljer ofta många liknade egenskaper som personen då också representerar (Goffman, 2001). När en individ tillskrivits en roll i arbetsgruppen är denna sedan svår att ändra, oftast består de roller som finns i gruppen till dess att gruppens sammansättning förändras. Roller skapar som tidigare nämnts struktur och trygghet och om dessa skulle förändras och bytas ut skapas oro eftersom gruppens invanda mönster då rubbas (Svedberg, 2007).

Inom litteraturen redogörs för många rollteorier (Svedberg, 2007, Nilsson, 2005, Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005, Goffman, 2001 & Belbin, 1996). Vi väljer att fokusera på Belbin (1996) teori som beskriver nio informella roller som en grupp tenderar att innehålla. Med varje roll följer både positiva och negativa egenskaper. Vi beskriver här kortfattat de nio rollerna samt vilka egenskaper som är karaktäristiska för dem.

- Idésprutan (The Plant) är någon som är duktig och kreativ, denna person kan också beskrivas som gruppens idéspruta. Idésprutan arbetar helst individuellt och kan ibland upplevas som introvert. Personen kan också ha svårt för att ta emot feed-back och för att kompromissa med andra i arbetsgruppen.

- Verkställaren (Implenter) är pålitlig, organiserande och disciplinerad. Personen vill få saker och ting gjorda, men kan upplevas aningen konservativ och kritisk till förändringar.

- Pådrivaren (Shaper) kan beskrivas som utmanande, pådrivande och pressande mot resten av gruppen. Pådrivaren vill föra gruppens arbete framåt, kanske lite fortare än vad resten av gruppen tänkt sig. En stark vilja och dominans kan leda till att andra backar eller tar illa upp.

- Samordnaren (Co-ordinator) är den femte rollen i Belbins teori och beskriver en person som är lugn, mogen, självsäker och som gärna samordnar gruppen för att få ett så bra arbete som möjligt. Personen är också lätt att arbeta med, lyssnar och vill att alla ska få sina röster hörda. - Utforskaren (Resource Investigator) är personen som tenderar att vara nyfiken, extrovert och entusiastisk till gruppens arbete. Denna person är också väldigt kommunikativ och skapar lätt nya kontakter. Personen är initialt överoptimistisk men tappar lätt intresset och fokus för arbetet. - Samarbetaren (Team Worker) är den personen som är social, samarbetsvillig och känslosam. Samarbetaren tar sig gärna an gruppens sociala uppgifter. Denna person vill helst att alla i gruppen ska ha det bra. Personen har inga egna starka åsikter och är lättövertalad.

- Den ordningsamme (Finisher/Completer) ser till att gruppen levererar i tid. Personen är ofta metodisk, ordningsam, perfektionistisk och har en stark vilja att gruppen ska göra så bra ifrån sig som möjligt. Denna person tar sällan egna initiativ, vilket orsakas av en rädsla för att göra misstag.

- Specialisten (Specialist) präglas av självtänkande och individen tillför en unik expertkunskap till gruppen. Eftersom personen endast bidrar med en liten specifik del kan personen lätt missa helhetssynen.

intar/tilldelas olika roller beroende på den övriga gruppens sammansättning. Individer har olika syn på de övriga i arbetsgruppen beroende på vilken roll de själva har, därmed kan personer uppleva beteenden besvärliga i vissa sammanhang men inte i andra. Vi hävdar därmed att situationen som personen befinner sig i påverkar upplevelsen av besvärligt beteende. Vad personer upplever som besvärligt i ett sammanhang behöver nödvändigtvis inte upplevas som problematiskt i ett annat.

Möjligheten finns också att personers relationer och det som till vardags kallas för personkemi har betydelse för vad som upplevs besvärligt. Det är troligt att personer med god personkemi upplever varandra mindre besvärliga än personer med dålig personkemi. Personer med bra personkemi är troligtvis också mer förstående för varandras brister och mer förlåtande för varandras besvärligheter. Svedberg (2007) menar att alla inte kan arbeta lika bra ihop med alla, att personligheterna inte alltid stämmer överens och att det finns vissa personer som man inte samspelar lika bra med. Individers personkemi påverkar därmed upplevelsen av besvärligt beteende. Vi vill dock poängtera att personen som upplevs besvärlig inte behöver upplevas besvärlig av andra individer eller i andra samspel.

Att individer tilldelas en roll när de kommer in i en arbetsgrupp skapar struktur och förutsägbarhet. Rollerna tydliggör arbetsfördelningen och individerna vet vad som förväntas av dem. Om en grupp inte tydliggjort sina roller, eller när de helt enkelt inte fallit på plats, söker medlemmarna efter en grundstruktur. Individerna visar då stor skillnad i aktivitet och förstår inte orsaken till varför vissa gör mer än andra och varför de arbetar på så olika sätt (Nilsson, 2005). När rollerna är otydliga och förståelsen för andras agerande är liten ökar risken för upplevelsen av besvärligt beteende. Det finns då en brist på struktur i gruppen, vilket betyder att personer med sociobehov kan uppleva situationen som extra besvärlig (Moxnes, 2001). Andras agerande och olika arbetssätt accepteras lättare när individerna tilldelats sina roller. Då inses till exempel att alla inte kan vara idésprutor eller att alla inte kan vara samarbetare eftersom gruppens arbete då inte förs framåt (Belbin, 1996).

3.4.3 Gruppens behov av struktur

Om en grupp präglas av mycket struktur finns det tydliga normer och regler för hur individerna i gruppen ska bete sig, det finns exempelvis regler om kommunikationsinnehållet och vem som får tala när. Ju fler riktlinjer en arbetsgrupp har, både formella och informella, desto mer struktur finns i gruppen. Ett annat tecken på att en grupp är strukturerad är att den har en klar och tydlig rollfördelning, alla vet vad som ska göras och vad som förväntas av dem. Har en grupp hög grad av struktur kallar Moxnes (2001) gruppen för en sociogrupp. De flesta arbetsgrupper idag är sociogrupper där fokus läggs på frågor som är relaterade till gruppens mål. Författaren menar också att sociogruppen har en motpol, så kallade psykogrupper. Dessa grupper har låg grad av struktur det finns inga uttalade mål för gruppen. Gruppdeltagarna låter situationen förbli ostrukturerad och värdesätter istället skillnader i till exempel idéer, beteenden och känslor. Ledaren undviker att leda gruppen i någon speciell riktning eftersom några uttalade mål inte finns. Som det tidigare nämnts är ordning och hög grad av struktur normen i dagens arbetsliv och den ostrukturerade arbetsgruppen är en sällsynt arbetsform. Ostruktur och oordning ses ofta av majoriteten som något avvikande och hotfullt (Silfverskiöld, 2005, Moxnes, 2001).

Två faror hotar ständigt världen: oordning och kaos.

Paul Valéry (Svedberg, 2007:207)

För att samarbetet mellan kollegor ska fungera krävs det att individerna anpassar sig efter de kollektiva normer och regler som finns för att inte kaos ska uppstå. Detta innebär att arbetslivet ofta präglas av struktur och förutsägbarhet (Lennéer Axelsson & Thylefors 1996). Svedberg (2007) menar att arbetsgrupper är beroende av struktur för att samarbetet ska fungera. Organisationer och arbetsgrupper har dock olika mycket struktur. Strukturen visar i hur hög grad en grupp accepterar vissa mål och regler för vad som kan sägas och göras i gruppen (Moxnes, 2001). Då en arbetsgrupp har strikta regler över vad som gäller i gruppen har gruppen också hög grad av struktur.

3.4.4 Konflikter

Svedberg (2007) menar att människor oftast önskar undvika konflikter i arbetslivet men att människor inte helt kan undgå dem. Författaren menar vidare att konflikter byggs upp stegvis där irritation är det första tecknet på att en konflikt håller på att starta. Irritationen kan till exempel handla om att någon inte fått del av nödvändig information eller att någon upplever sig ifrågasatt av den övriga arbetsgruppen. Som vi nämnt tidigare kan den irritation som författaren beskriver liknas vid besvärligt beteende och vara startskottet till konflikter. Förnuftet sviker ofta i sådana situationer och känslorna tar över, vilket oftast leder till en upptrappning av konflikten enligt Svedberg (2007). Det är då vanligt att personerna i konflikten börjar prata om varandra istället för med varandra samtidigt som de försöker få med sig sina kollegor på sin sida. Moxnes (2001) menar att varje gruppmedlem önskar få just sina behov tillfredsställda och att personer stöttar kollegor med liknande behov om detta visar sig omöjligt. Då gruppen delas upp i olika läger som strider för sina saker får gruppen akuta problem. Konflikten blir ännu mer känslosam, parterna slutar prata med varandra och konflikten har då eskalerat (Svedberg, 2007). Svedberg (2007) redogör här för att känslomässiga handlingar trappar upp konflikten. Att konflikten trappas upp när någon agerar känslomässigt tyder på att handlingen uppfattas mer hotfull om den berör mottagaren känslomässigt. Detta ger också respondenterna uttryck för då de menar att beteenden som upplevs ”känslomässigt jobbiga” är mer besvärliga än de beteenden som inte gör det. När en gruppmedlem agerar på ett mer känslomässigt sätt än vad som accepteras i gruppen bryter beteendet mot gruppens känsloregler (Dahlgren, 2004). Känsloregler förklaras vidare i följande avsnitt.

3.4.5 Känsloregler

I samhället finns regler för vad som är accepterat att känna och uttrycka och vad som inte är det, så kallade känsloregler. Känsloreglerna existerar överallt och det är de som styr våra handlingar (Dahlgren, 2004). Företag kräver ibland att anställda ska reglera sina känslor efter företagets känsloregler (Syed, 2008). Denna reglering är oberoende av vilka känslor som de anställda själva känner, vilket kan innebära att anställda måste låtsas visa känslor som de egentligen inte har (Åberg, 2007). När anställda anpassar sina känslor efter företagens behov utför de vad Hochschild (2003) kallar för ett emotionellt arbete. Begreppet emotionellt arbete har två betydelser (Hochschild, 2003), det som beskrivits ovan är när företag kräver att anställda reglerar sina känslor i utbyte mot lön. Begreppet kan även användas då människor automatiskt anpassar sina känslor efter rådande känsloregler i arbetslivet. Människor kan känna av de normer som existerar och vilka beteenden som får visas upp och vilka som ska döljas. Då personer anpassar sina känslor efter situationen de befinner sig i reglerar de också sina känslor efter de existerande känsloreglerna. Det är i denna bemärkelse vi fortsättningsvis kommer att använda begreppet emotionellt arbete, det vill säga hur respondenterna anpassar sina känslor efter olika situationer och personer i arbetet.

Det är viktigt att de anställda är känslomässigt övertygande i sitt emotionella arbete, detta för att den känsla som visas upp ska upplevas äkta av kunder och kollegor. Hur känslomässigt involverade människor är i sitt arbete kan beskrivas med två begrepp; djupt och ytligt agerande (Hochschild, 2003). Dessa kan ses som två nivåer av känslomässigt engagemang, där djupt agerande upplevs som mer äkta och ytligt agerande som mindre trovärdigt, då det kan upplevas som simulerat och påklistrat. Anställda agerar alltså ytligt när de låtsas känna något de egentligen inte gör och de agerar djupt när de upparbetat en känsla som upplevs äkta (Hochschild, 2003). När en person agerar ytligt avspeglas inte hur personen faktiskt känner och kollegor kan då få svårt att förstå personens handlingar. Att individer agerar ut känslor i arbetet som inte upplevs äkta kan alltså upplevas besvärligt av kollegor.

3.4.6 Sammanfattning samspelsperspektiv

3.5 Sammanfattning av huvudperspektiven

4. Resultat och analys

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka upplevelsen av besvärligt beteende i arbetsgrupper. I detta avsnitt presenteras resultatet och analysen av vår undersökning kring besvärligt beteende. Kapitlet är uppdelat i två delar, i den första delen analyseras upplevelsen av besvärligt beteende utifrån en individanalys och i den andra delen utifrån en gruppanalys.

4.1 Individanalys

I individanalysen presenteras våra respondenters personligheter samt deras upplevelser av besvärligt beteende i arbetslivet. Då vi funnit likhet och olikhet som ett återkommande tema i uppsatsen kommer likheter och olikheter nämnas i presentationerna av respondenterna, diskussionen kring detta kommer dock senare i analysen. Respondenternas uppfattningar om besvärligt beteende kommer att analyseras utifrån vårt teoretiska individperspektiv, där begreppen förförståelse, spegeljag, projektion, introjektion, struktur och stereotyper ingår.

4.1.1 Personlighetsprofiler

Utifrån respondenternas egna beskrivningar av sig själva har fem personlighetsprofiler framtagits. Profilerna belyser de karaktäristiska drag som representerar personligheten hos varje respondent4. Samtliga i gruppen beskrev sig själva som glada och positiva, vi ser därför dessa som basegenskaper som ligger till grund för samtliga personlighetsprofiler. Det vi vill belysa med personlighetsprofilerna är att människans egna personlighet påverkar upplevelsen av besvärligt beteende. Varje profil inleds därför med respondentens egna beskrivning av sin personlighet och mynnar sedan ut i en kortfattad analys av vad som upplevs besvärligt av personen i fråga. Pilen mellan styckena i profilerna representerar uppdelningen mellan respondentens personlighet och deras upplevelse av besvärligt beteende. Senare förs en djupare analys utifrån vårt teoretiska individperspektiv.

Kim

Kim går sin egen väg och är målinriktad i sitt arbete. Personen har olika förhållningssätt och kan därför anpassa sig i samspelet med andra. Förmågan att bemöta alla typer av personligheter finns, då personen kan vara både utåtriktad och återhållsam. Personen är kreativ, skämtsam och lätt att samarbeta med och arbetar för gruppens sammanhållning. Det fokuseras snarare på helheten än detaljer i arbetet. Kim kan uttrycka sina åsikter men väljer sina strider väl, det vill säga att

4

diskussioner bara tas om personen anser det viktigt. Kim kan i vissa sammanhang upplevas som virrig och glömsk. Sammanfattande drag för Kims personlighetsprofil är målinriktning, helhetssyn samt strävan efter vi-känsla.

Kim upplevde främst beteenden som skadar vi-känslan i gruppen som besvärliga. Exempel på detta är när någon hackar på andra i gruppen, pekar på andras misstag samt när någon förlöjligar och utlämnar kollegor. Att just dessa beteenden upplevdes besvärliga kan bero på att Kim själv strävar efter en bra gruppsammanhållning, att någon då pekas ut i gruppen skadar den vi-känsla som eftersträvas. Ett annat beteende som personen upplevde besvärligt är när kollegor inte har tydliga mål, vilket kan förklaras av att personen beskriver sig själv som målinriktad. När någon då inte har en lika stark målvision upplever Kim det besvärligt. Andra beteenden som Kim nämnde som besvärliga är ”plötslig aggressivitet”, ”att sätta sig över någon” och när kollegor humörmässigt ”vänder som vantar”. Kim beskriver sig själv som humörmässigt stabil, detta skiljer sig från ovannämnda beteenden, vilket kan vara en orsak till att de upplevs besvärliga. Alla de beteenden som Kim upplever besvärliga är olika personens egna. Kim är lugn, målinriktad och värnar om vi-känslan och upplever motsatta beteenden som aggressivitet och beteenden som förstör vi-känslan som besvärliga.

Michell

Michell har svårt att bestämma sig och fattar inte gärna egna beslut. Personen tar gärna hjälp genom att fråga andra. Personen är inte den som startar igång saker i arbetsgruppen utan är mer organiserande och överblickande. Personen är ganska neutral, då Michell inte utmärker sig genom starka åsikter med rädsla för att såra någon annan gruppmedlem. Det är viktigt för Michell att de övriga gruppmedlemmarna har det bra på arbetet. Arbetsmässigt är personen noggrann och lägger märke till detaljer, det är viktigt att utföra ett bra och effektivt arbete. Det skiljs på den yrkesmässiga och den privata rollen, då privatlivet inte tas med till jobbet och jobbet inte tas med hem. Detta är utmärkande för Michells personlighetsprofil då de resterande i gruppen inte skiljer dessa roller åt lika tydligt. Sammanfattande drag för Michells personlighetsprofil är neutralitet, omtanke och beslutsångest.

dominant beteende eller kaxighet. Troligtvis upplevs dessa beteenden besvärliga då Michell inte vill bli tillrättavisad utan på eget initiativ fråga om hjälp. När Michell pratar om besvärligt beteende nämns här egenskaper som är olika personens egna. ”Skitsnack” nämns också som besvärligt beteende samt när andra ”babblar bort för mycket tid”. Detta kan dels bero på att Michell inte vet när det talas om privata eller yrkesmässiga angelägenheter, dels på att Michell är effektiv och plikttrogen och därmed finner ”babblandet” som ineffektiv tid. Detta kan ses som ett ytterligare exempel på när en olikhet upplevs besvärlig.

Elis

Elis beskriver sig som drivande, ansvarstagande, och organiserande. Personen både drar igång och slutför arbeten och är därmed delaktig i hela arbetsprocessen. Det ses till detaljer i arbetet men inte till den grad att personen hetsar upp sig för småsaker. Spontanitet präglar personligheten. Inställningen till andra människor är öppen, då personen är kommunikativ och ser positiva attribut i andra människor. Sammanfattande drag för Elis personlighetsprofil är öppenhet, spontanitet och delaktighet.

Elis upplever det besvärligt då personer inte slutför de arbeten de påbörjat, kanske för att Elis inte själv vill slutföra dem. Elis vill vara delaktig i hela arbetsprocessen vilket också kan vara en anledning till att personen inte endast vill ta sista biten. När inte kollegor står för sina åsikter och ”talar bakom ryggen” upplevs det också som besvärligt då Elis själv är rak i sin kommunikation. Glömska är ett annat beteende som upplevs besvärligt samt när någon är osäker och inte frågar om hjälp då det behövs. Att Elis upplever glömska och osäkerhet som besvärliga kan bero på att personen inte har några problem med att fråga andra om hjälp då personen är öppen, spontan och kommunikativ. Personen är också ansvarstagande och organiserad. Att andra då ofta glömmer rubbar personens struktur och upplevs besvärligt. Det är även i Elis fall olikheterna i kollegornas egenskaper som upplevs besvärliga.

Alex

Enligt Alex är det besvärligt då kollegor är lata, oansvariga, då de inte tar för sig samt då de inte ”är på jobbet till 100 procent”, antagligen för att Alex själv är ambitiös i sitt arbete. Lathet och oansvar är egenskaper som är olika Alex och det är även i detta fall en olikhet som upplevs besvärlig. Andra beteenden som Alex upplever besvärliga är blyghet, osäkerhet samt en dålig attityd mot arbetskamraterna. Detta kan bero på att det är viktigt för Alex att samarbetet fungerar. En dålig attityd mot kollegor kan ge upphov till konflikter och samarbetet i arbetsgruppen kan därmed rubbas. Att Alex upplever blyghet och osäkerhet som besvärligt är dock lika med de egenskaper som personen själv har. Alex upplever det också besvärligt när andra gör misstag, vilket kan bero på personens ordningsamma inställning.

Sasha

Sasha har bestämda åsikter och är inte rädd för att säga vad som tycks och tänks. Personen beskriver sig själv som envis, ger sig inte i motsättningar och lyssnar inte alltid på andras åsikter. Personen är också social, hjälpsam och lätt att prata med, en person som övriga gruppen litar på. Sasha driver gruppen framåt och vill gärna vara med och styra. Envishet och viljan att bestämma får andra att anpassa sig efter vad personen anser ”rätt”, men envisheten och viljan att bestämma kan också utgöra en trygghet för arbetsgruppen då det skapar struktur. Sammanfattande drag för Sashas personlighetsprofil är säkerhet, envishet och trygghet.

Det upplevs besvärligt när andra inte tar ställning, när de velar och inte väljer sida, troligtvis eftersom Sasha är motsatsen till detta då personen har starka och bestämda åsikter. Fusk och slarv uppskattas inte då personen anser att man ska kunna lite på varandra. Stöniga5 _{och envisa} beteenden upplevs också besvärliga av Sasha, kanske för att beteendena konkurrerar med personens egna. Här ser vi alltså en likhet som upplevs besvärlig. Sasha upplever bristande ansvarstagande som besvärligt, vilket är olikt personen som själv tar på sig och styr mycket av arbetet i gruppen.

4.2 Analys av personlighetsprofiler

Personlighetsprofilerna som framtagits analyseras här utifrån vårt teoretiska individperspektiv.

4.2.1 Förförståelse

Alla människor har en förförståelse baserad på tidigare erfarenheter vilket innebär att förförståelsen varierar från person till person (Trost & Levin, 2004). Eftersom personer använder sin förförståelse för att tolka omgivningen och andras beteenden innebär detta att individer upplever olika beteenden som besvärliga, vilket också har belysts i personlighetsprofilerna. Detta kan bero på att personerna har olika förförståelse för vad som är accepterat beteende och vad som inte är det. Vi väljer att belysa detta med ett exempel taget ifrån Sashas personlighetsprofil. I profilen kan det utläsas att Sasha upplever fusk och slarv som besvärligt. Personen har tidigare erfarenheter kring fusk och slarv, det vill säga en förförståelse, och när ett liknande beteende återupplevs tolkar personen handlingen som fusk och inte någon tillfällighet. Hade personen haft en annan förförståelse kring fusk/slarv/misstag, hade händelsen upplevts annorlunda och då inte nödvändigtvis som besvärlig. Att de andra respondenterna inte nämner fusk och slarv som besvärliga beteenden kan bero på att de har en annan förförståelse. Sashas upplevelse av fusk och slarv kan även förklaras utifrån Moxnes (2001) teori om struktur. Det kan då tolkas som att Sasha har ett sociobehov, det vill säga ett behov av mycket struktur i sitt arbete. Personer med psykobehov, däremot, arbetar mer fritt och med en lägre grad av struktur. När Sasha då interagerar med personer som har ett psykobehov kan Sasha uppleva deras ostrukturerade arbetssätt som fusk och slarv.

4.2.2 Projektion och introjektion