”Leken skal ha en framtredende plass i barns liv i barnehagen.” (Kunnskapsdepartementet, 2011. s. 16)
”Leken har egenverdi og er en viktig side ved barnekulturen” (Kunnskapsdepartementet, 2011. s. 16)
”Den er en grunnleggende livs- og læringsform som barn kan uttrykke seg gjennom” (Kunnskapsdepartementet, 2011. s. 16)
I dessa citat belyser rammeplanen vilken viktig och central plats leken har i barnehagen och i barnens liv. Leken är beskriven inte bara som viktigt utan som det viktigaste verktyget i bar-nehagen för barnens lärande och utveckling. Citaten visar att leken ska stå i verksamhetens centrum i barnehagen.
Likheter och skillnader mellan läroplanen och
rammeplanen
Vid en överblick över hur många gånger ordet lek förekommer i de båda styrdokumenten så framkommer det att olika ord för lek benämns och beskrivs i betydligt mindre utsträckning än vad det görs i rammeplanen. Läroplanen omfattar 16 sidor och innehåller 4351 ord samman-lagt. Rammeplanen omfattar 66 sidor och innehåller 13498 ord sammansamman-lagt. Av läroplanens 4351 ord är 13 av dess ord olika ord för lek, vilket är 0,30 % av alla ord i läroplanen. Stycket som omfattar leken består av sammanlagt 68 ord. Av rammeplanens 13498 ord är 96 ord för lek, vilket är 0,71 % av alla ord i rammeplanen. Rammepalnens stycke som omfattar leken in-nehåller 373 ord sammanlagt.
Detta resultat belyser att rammeplanen oftare benämner och lyfter leken som något som för-skolan ska sträva efter att ge utrymme för än vad läroplanen gör.
Läroplanen har ingen specifik beskrivning av vad lek är eller vad lek innebär i förskolan. Det beskrivs vad leken betyder för barnen och det står vad pedagoger och verksamhet förväntas göra för att barnen ska kunna använda sig av leken i den utsträckning de vill och behöver. I läroplanen beskrivs det inte var och hur i planeringen av verksamheten leken ska få plats. Le-ken i sig finns inte heller med som ett eget målområde (Skolverket, 2016).
I rammeplanen har leken ett eget stycke i kapitlet Omsorg, lek och lärande. I stycket står det vad lek i barnehagen är, vad leken betyder för barnen och vad pedagoger och verksamhet för-väntas göra för att barnen ska kunna använda sig av leken i den utsträckning de vill och behö-ver. Det står även var i planeringen av verksamheten leken kan planeras in. Leken återkom-mer i varje kapitel och i nästan varje stycke i hela rammeplanen (Kunnskapsdepartimentet, 2011).
Det står även i flera målområden hur leken ska användas t. ex. i målområdet Kommunikasjon,
språk og tekst står det: ”For å arbeide i retning av disse målene må personalet skape et
språkstimulerende miljø for alle barn og oppmuntre til å lytte, samtale og leke med lyd, rim, rytme og fabulere med hjelp av språk og sang” (Kunnskapsdepartimentet, 2011. s. 41).
28
Även i läroplanen finns leken med i målområdet för språk och kommunikation: ”Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin för-måga att leka med ord...” (Skolverket, 2016. s. 10)
Båda citaten från ovan lyfter lekens betydelse för barnen att utveckla sitt språk. Skillnaden mellan rammeplanen och läroplanen är att i rammeplanen ligger ansvaret på pedagogerna att använda leken till att skapa en språkstimulerande miljö i arbetet för att uppnå målen. Även om det i läroplanen står att det är förskolan som ska sträva efter att barnen ska utveckla sin för-måga att leka med ord, så är det inte framskrivet att det är pedagogerna som har ansvaret. Utan texten kan tolkas som att ansvaret ligger på barnen att utveckla sitt talspråk och ordför-råd genom leken.
Analys
Resultatet av denna studie kommer att analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Detta kommer att göras utifrån två olika förespråkare för den här teorin, Lev Vygostkij och Mikhail Bakthin. Dessa två skiljer sig lite åt i sättet att tänka om barns utveckling och lärande, där Bakthins tyngdpunkt ligger mycket på samtalet och språket (Bakthin, 1986), medan Vygotskij fokuserar på det sociala samspelet mellan barn - barn och mellan barn - vuxen (Lindqvist, 1997). De begrepp som den här studien tar upp som särskilt viktiga är den proximala utveckl-ingszonen, scaffoldning, mediering och dialogbegreppet.
I läroplanen så står det att leken stimulerar kommunikationen och detta tas även upp i ram-meplanen, att leken leder till att barn får kunskap och insikt genom samtal detta lyfts även i de två rapporterna från Skolverket Förskola i brytningstid (2004) och Tio år efter
förskolerefor-men (2008). Även i den norska rapporten Alle teller mer (Østrem m.fl. , 2009) och i Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfts det att leken stimulerar barn i deras
kom-munikation, samspel och samarbete. Här kan man alltså se att språk, samtal och kommunikat-ion lyfts som förmågor som barn bör skaffa sig och att de tillägnar sig dessa förmågor genom leken. Detta stämmer överens med Bakthins tankar om att språket är viktigt för utveckling. Paralleller kan dras mellan detta och Bakthin dialogbegrepp, som innebär att språket är det viktigaste redskapet för socialt samspel, även om inte detta står uttryckligen i någon av läro-planerna.
Rammeplanen lyfter att leksaker, material och en översiktlig miljö är grundläggande för barns lek och aktiviteter. Här kan man se en tydlig koppling till det sociokulturella perspektivets be-grepp, mediering, som förklarar samspelet mellan människor och artefakter, redskap, som människor använder för att förstå och agera i omvärlden. I Alle teller mer lyfts det att miljön är viktig för att stimulera barnen i deras kunskapssökande tillsammans med andra barn eller på egenhand (Østrem m.fl. , 2009).
Läroplanen lyfter att verksamheten ska kunna ge utrymme för barnens planer, kreativitet och fantasier i leken och att barnen ska erbjuda en miljö som lockar till lek (Skolverket, 2016).
29
Här finns det alltså en koppling till begreppet mediering, dock är den inte lika tydlig som i rammeplanen, men den finns där.
Denna studie fokuserar på lek och lekens förekomst i läroplanen. Följande citat från både lä-roplanen och rammeplanen påvisar det sociokulturella perspektivet och den proximala ut-vecklingszonens betydelse för barns utveckling och lärande genom leken.
”Barn söker och erövrar kunskap genom lek” (Skolverket, 2016. s. 6)
”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse,
kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem” (Skolverket, 2016. s. 6)
”I leken overføres også barnekulturelle tradisjoner fra eldre til yngre barn” (Kunnskapsdepar-timentet, 2011. s. 26)
Barn erövrar alltså förmågor genom leken, bland annat med hjälp av andra barn, leken får bar-nen att samarbeta med varandra, vilket leder till att de tillsammans hittar lösningar på problem eller annat som kan uppstå i en leksituation. Vikten av den proximala utvecklingszonen och barns betydelse för varandras utveckling lyfts kanske särskilt i citatet från rammepalnen som handlar om barnkulturella traditioner. Barnkulturen är ju något som i stor utsträckning tillhör barnen och inte oss vuxna.
Slutligen kan man se att både läroplanen och rammeplanen bygger på det sociokulturella per-spektivet då båda styrdokumenten lyfter vikten av det sociala samspelet mellan barn – barn och barn – vuxen. Båda styrdokumenten uttrycker att personalen ska vara närvarande med barnen och stötta, så kallad scaffolding, dem i sin utveckling och i sitt lärande.
I följande citat från rammeplanen står det klart och tydligt vilket ansvar personalen har i att stötta barnen i leken.
”Personalet må være tilgjengelige for barn ved å støtte, inspirere og oppmuntre barna i deres lek” (Kunnskapsdepartementet, 2011. s. 26)
Detta citatet är tydligt för att visa på att rammeplanen lyfter vikten av scaffolding i sin verk-samhet. Det är också viktigt att jämföra med läroplanen där scaffolding visserligen förekom-mer, men på ett mycket mindre tydligt sätt. För att kunna läsa in begreppet i läroplanen och använda sig av det krävs det att pedagogerna har en kunskap om begreppet scaffoldning.
Scaffoldning kan ses i följande citat:
”... samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande” (Skolverket, 2016. s. 11)
Citatet lyfter vikten av pedagogernas samarbete med varandra för att utveckla barnens möjlig-het till lek. Detta handlar om pedagogernas skyldigmöjlig-heter och ansvar för att kunna stötta barnen
30
i leken, utvecklingen och lärandet. Det handlar inte om att barnen ska ha kunskap och ansvar i samarbete och utveckling genom leken.
Det går också att se att det finns ett fokus på den proximala utvecklingszonen i och med att vikten av personalens närvaro lyfts. Det är alltså inte barnen som själva ska utvecklas utan detta är något som görs tillsammans med andra, vuxna eller barn. Dock lyfts pesonalens när-varo inte lika tydligt som i rammeplanen. Det står som i citatet ovan att de ska ”...samarbeta för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande” (Skolverket, 2016. s. 11). Det står inte klart och tydligt att personalen ska vara närvarande, det står att de ska samarbeta för en god miljö. Det står i läroplanen att pedagogerna ska ansvara för att varje barn får sina behov tillgodosedda, att barnen utvecklar sin identitet, att barnen känner trygghet och utvecklar sitt lärande. Dock står det inte uttryckligen att pedagogerna ska vara närvarande eller tillgänglig för att få barnen ska uppnå detta. I rammepalnen blir det mer tydligt... ”Personalet må være tilgjengelige for barn ved å støtte, inspirere og oppmuntre barna i deres lek” (Kunnskapsde-partementet, 2011. s. 26).
Sammanfattande analys
I detta arbete har jag genom textanalys fått ta del av hur den svenska läroplanen och den norska rammeplanen benämner och beskriver leken i de två styrdokumenten. Sedan utifrån det sociokulturella perspektivet och dialog begreppet har jag kommit fram till att båda styrdo-kumenten bygger på det sociokulturella perspektivet. Båda styrdostyrdo-kumenten lyfter det sociala samspelet som uppkommer i leken. De lyfter den proximala utvecklingszonen genom sin be-skrivning om att barnen erövrar förmågor och kunskap genom leken med andra barn. De lyf-ter även dialogbegreppet genom att barnen utvecklar sin förmåga för kommunikation och språk i leken.
Det är inte bara samspelet och den proximala utvecklinszonen mellan barn som lyfts i de två styrdokumenten utan även samspelet mellan barn- vuxen och vuxen- vuxen för att ge barnen verktyg i deras utveckling och lärande. Detta genom pedagogernas ansvar och skyldighet att stötta, scaffolding, barnen i deras lek och verksamhetens leksituationer. Rammeplanen belyser begreppet scaffolding lite mer ingående genom att lyfta vikten av pedagogers närvaro och till-gänglighet ge stöttning i barnens lek.
Rammeplanen belyser även begreppet mediering lite mer än läroplanen gör genom att konkret lyfta att leksaker, material och en översiktlig miljö är grundläggande för barns lek och aktivi-tet i barnehagen. Läroplanen belyser begreppet genom att lyfta att verksamheten ska kunna ge utrymmer för barnens kreativitet, planer och fantasier i leken.
Sammanfattningsvis kan jag påstå att båda styrdokumenten grundar sig på det sociokulturella perspektivet och dialogbegreppet, men att rammeplanen på en del områden lyfter detta lite mer än vad läroplanen gör.
31
Diskussion
Resultatdiskussion
Efter allt läsande och analyserande av både läroplanen och rammeplanen har jag kommit fram till att det är inte är så stor skillnad mellan de två styrdokumenten som jag från början förvän-tade mig. De beskriver båda det viktiga med leken och vilken betydelse leken har för barnen. Lek benämns som något som är viktigt för barns lärande och utveckling och något som barn erövrar kunskap genom. De båda styrdokumenten visar mer eller mindre tydligt vilken plats och betydelse det sociokulturella perspektivet och Vygotskijs tankar har i både styrdokument, verksamhet och hos barn och vuxna. Den stora skillnaden ligger i hur leken och pedagogers inblandning i leken benämns och hur de båda styrdokumenten är uppbyggda.
Kan vi då bättre förstå vad som kännetecknar leken i förskolans läroplan med en jämförelse mellan läroplanen och rammeplanen?
I min studie har jag kommit fram till att svaret på den frågan är att vi kan absolut förstå vad som kännetecknar leken i förskolans läroplan genom en jämförelse mellan läroplanen och rammeplanen. Rammeplanen beskriver vad lek är, vad leken i verksamheten betyder för bar-nen och hur pedagogerna ska använda sig av leken och hur de ska planera in den i verksam-heten. Läroplanen beskriver vad leken i verksamheten betyder för barnen, men inte hur peda-gogerna ska använda sig av leken eller hur de ska planera in den i verksamheten. Pedagogerne i förskolan kan absolut lättare förstå hur leken kan planeras in i verksamheten och vad peda-gogerna kan arbeta med för att stödja barnen i leken genom att jämföra läroplanen och ram-meplanen. Pedagogerna kan i alla fall förstå läroplanens beskrivning av leken genom att titta på rammeplanens beskrivning av leken.
Problemet ligger i att pedagogerna i förskolan måste analysera och tolka läroplanen betydligt mer än vad pedagogerna i rammeplanen behöver eftersom den är så pass mer tydlig i vad som krävs och vad som ska göras än vad läroplanen är.
Av min studie har jag fått fram att rammeplanens specifika direktiv kan ge pedagogerna i bar-nehagen ett mindre utrymme för egna tolkningar, de blir mer begränsade till rammeplanen än vad pedagogerna i förskolan blir till läroplanen. Samtidigt som dessa specifika direktiv kan ge personalen en större förståelse om vad som ska göras och hur de ska använda sig av leken i verksamheten. Det kan vara lättare för pedagogerna att planera in leken i verksamheten med dessa specifika direktiv. Rammeplanen kan ge dem bra förslag på vart och hur leken ska vara med i verksamheten. Samtidigt som detta kan göra att rammeplanen kan upplevas mer som en ”manual” än som ett styrdokument.
32
Läroplanens otydlighet som min studie påvisat tolkar jag mer som en frihet för personalen i förskolan. Det ger personalen en större frihet att själva definiera vad lek är för något, när det sker lek och vart det sker lek. De blir inte så fasthållna vid en ”manual” för hur den pedago-giska verksamhetens ska bedrivas. Samtidigt som denna fria tolkning sätter ett krav på peda-gogerna att de faktiskt har kunskap om de olika begreppen, hur de ska använda dem och hur de ska tolka läroplanen. Det sätter även ett krav på pedagogerna att de vet vad lek är, var lek ska användas och hur lek ska användas.
Tolkningar ger skiftande kvalitet
Den otydlighet i läroplanen som min studie påvisat tror jag kan leda till skiftande kvalitet på förskolornas verksamhet runt om i landet. Detta på grund av att läroplanen är så öppen för egen tolkning. Det inte finns något med i läroplanen som berättar vart i planeringen av verk-samheten som leken ska få plats. Detta tror jag kan leda till att leken kan glömmas bort.
Samtidigt anser jag att den mer tydliga beskrivningen av leken i rammeplanen kan ge en jäm-nare kvalitet på verksamheten i barnehagen. Detta eftersom rammeplanen beskriver fullt ut hur leken ska användas och var den ska användas, vilket gör den mindre öppen för fri tolk-ning.
För att förtydliga mitt påstående om den varierande/jämna kvaliteten i förskolan/barnehagen jämför jag med fyra personer som ska montera ihop en varsin Billy bokhylla från Ikea. Två personer får försöka montera ihop varsin bokhylla utan en fullständig monteringsmanual, detta symboliserar två svenska förskolor med läroplanen. De två andra personerna får en mon-teringsmanual till hjälp vid monteringen, detta symboliserar två barnehager med rammepla-nen.
De två personerna som inte fick någon fullständig monteringsmanual får själva tolka hur de ska lyckas få ihop bokhyllorna, och det är då inte säkert att bokhyllorna blir 100 procent mon-terad på korrekt sätt. Det kanske kommer fattas ett hyllplan på en bokhylla och ett bakstycke på den andra bokhyllan. Beroende på hur personerna har tolkat hur deras hylla ska se ut.
De två personerna som fick monteringsmanualen har inga problem med att få ihop bokhyl-lorna 100 procent korrekt, utan att någon del fattas, och bokhylbokhyl-lorna kommer att se exakt lika-dana ut.
Tidigare forsknings diskussion
I min studie har jag med hjälp av en komparativ textanalys jämfört den svenska läroplanen med den norska rammeplanens sätt att beskriva och benämna leken i de båda styrdokumenten. Den tidigare forskningen jag har valt att ha med i detta arbete överensstämmer inte till fullo med mitt syfte och frågeställningar i denna studie. Jag valde ändock att använda mig av denna
33
tidigare forskning då den berör lekens betydelse för barnen i förskolan och barnehagen. Litte-raturen tar även upp pedagogers erfarenhet och tankar om leken i verksamheten enligt båda styrdokumenten. Det var även svårt att hitta forskning som tar upp hur leken beskrivs och be-nämns i de båda styrdokumenten.
Utifrån den valda forskningslitteraturen har jag ändå kunnat påvisa i min studie att läroplanen är otydlig i sin beskrivning och benämning av leken. Läroplanen lyfter att leken är viktig för barns lärande och utveckling (Skolverket, 2016). Detta är något som även de två rapporterna från Skolverket Förskola i brytningstid (2004) och Tio år efter förskolereformen (2008) lyfter. I dessa rapporter lyfts det även från pedagogers synvinkel hur de tycker att leken är viktigt för barnen i förskolan. Förskola i utveckling (Utbildningsdepartementet, 2010) påvisar lekens be-tydelse för barn att samspela med andra barn. Även i den norska rapporten Alle teller mer
(Østrem m.fl. , 2009) påvisas lekens viktiga betydelse för barns lärande och utveckling.
Metoddiskussion
Om jag gjorde om min studie hade jag valt att komplettera med intervjuer av pedagoger i både förskolan och barnehagen för att undersöka vad de har för åsikter om lekens betydelse i läro-planen respektive rammepalnen. Detta för att se om de tycker att leken är tillräckligt represen-terad i respektive styrdokument. På detta sätt hade mitt resultat fått en fördjupning i hur peda-goger upplever läroplanen samt rammeplanen. En komplettering med intervjuer hade också kunnat leda till att jag kunnat se hur pedagogerna arbetar med och tolkar styrdokumenten. Det hade varit intressant att se om jag hade kunnat dra samma slutsatser som jag har kommit fram till i denna studie, personal i förskolan kan bättre förstå vad som kännetecknar leken i försko-lan genom en jämförelse melförsko-lan läropförsko-lanen och rammepförsko-lanen.
Att genomföra denna studie med enkäter som datainsamlingsmetod tror jag hade varit svårt, jag menar att det hade varit svårt att formulera frågor som kunde ha svarat upp mot studiens syfte och frågeställning. Dels därför att dessa frågor behandlar styrdokument och inte pedago-gers upplevelser eller föreställningar.
Det jag hade kunnat göra annorlunda med min valda metod för denna studie är att jag hade kunnat vara mer påläst vad textanalys var och att jag hade kunnat prova på att göra ett texta-nalys arbete i mindre skala innan jag gjorde denna studie. Jag hade kanske till och med inte hade valt textanalys alls på grund av att det är en svår forskningsmetod.
Sedan hade jag nog valt att endast analyserat leken i de båda styrdokumenten och inte analy-serat hela läroplanen och rammeplanen för att sedan plocka ur leken och analysera den dju-pare. För detta har gjort att jag satt leken i ett helhetsperspektiv i styrdokumenten och på så sätt gett mig en bild över hur det sociokulturella perspektivet och dialogbegreppet lyfts fram i hela läroplanen och rammeplanen och inte bara i de stycken som behandlar leken i de båda styrdokumenten.
Sedan har jag upptäckt att min tidigare erfarenhet av att arbeta med rammeplanen innan jag påbörjade min studie har färgat mitt arbete med studien. Det har gjort att jag undermedvetet
34
vid flera tillfällen nedvärderat läroplanen felaktigt. Detta hade kunnat ge ett felaktigt resultat om jag inte varit uppmärksam på det.
Slutligen hade jag inte lagt ner så mycket tid av mitt analysarbete att leta verb och huvud ord utan bara koncentrerat mig på hur de olika orden för lek beskrevs och benämndes. För det ar-betet jag lade ner på det tog lång tid och har inte haft en påverkan i mitt slutgiltiga resultat.
Förslag till vidare studier
Under denna studies gång har det påbörjats en revidering av läroplanen och rammeplanen. Revideringen av läroplanen kommer att redovisas i mars 2018 medan den nya revideringen av rammeplanen trädde ikraft den första augusti 2017. Dessa nya revideringar skulle ligga till grund i en vidare studie av hur leken beskrivs och benämns i läroplanen och att vidare jämföra de båda styrdokumenten för att belysa om lekens betydelse i styrdokumenten ändrats eller om